Det är dags att agera. I juni gav regeringen i uppdrag åt Socialstyrelsen att stödja utmönstringen av lågvärdevård genom bland annat verksamhetsnära stöd åt regionerna [1]. Det är välkommet, men om vi ska åstadkomma en bestående förändring måste engagemanget komma från golvet. Svenska läkaresällskapets arbetsgrupp för kloka kliniska val (KKV) lanserar nu därför ett »startkit« som ska hjälpa vårdens medarbetare att dra i gång arbetet på sin hemmaplan [2].

KKV är den svenska versionen av det internationella initiativet »Choosing wisely« [3]. Målet med rörelsen är att tillsammans med patienten öka dialogen om vilka test, åtgärder och behandlingar som verkligen behövs.

För att bedriva evidensbaserad medicin måste läkarens kliniska omdöme och patientens värderingar vägas in i alla medicinska beslut, tillsammans med vetenskaplig evidens [4]. Det innebär på vanlig svenska att man inte rutinmässigt ska följa olika vårdprogram vid val av behandling eller åtgärd, utan att man måste göra en individuell bedömning. För att klara detta krävs kontinuerlig fortbildning, att organisationen litar på läkaren och att patientmötet prioriteras högre. KKV handlar således inte om en ny styrmetod, besparingsiver eller nedprioritering av nödvändig vård. Syftet är snarare att återföra fokuset till läkaryrkets kärnuppgift: mötet med patienten. Vårdprogram och beslutsstöd är framtagna för grupper av patienter, men framför läkaren sitter en individ.

Inom KKV vill man också identifiera lågvärdevård, det vill säga åtgärder eller behandlingar med låg nytta för den enskilda patienten [5]. Det kan vara vård som visserligen visat viss effekt i välgjorda studier, men som inte tillför så mycket för den enskilde patienten. En grundbult inom KKV är att de olika specialitetsföreningarna utformar listor på 5–10 undersökningar, åtgärder eller behandlingar som bör avstås under vissa omständigheter.

KKV:s startkit består av ett antal korta digitala föreläsningar (hela serien finns på Youtube) tillsammans med informationsmaterial för både vårdpersonal och patienter. Det finns exempelvis affischer att sätta upp i väntrum och digitala versioner som kan rulla på skärmar. Det finns fickkort och en patientfolder. Materialet är fritt att sprida.

Nyckeln till framgång för KKV bygger på en kulturförändring, men kulturförändring kan vi bara åstadkomma gemensamt. Framgångarna för Strama är en god förebild. Vill du bidra? Då föreslår vi följande:

    • Titta på föreläsningarna.
    • Beställ, skriv ut eller gör eget informationsmaterial och sprid i din verksamhet. Engagera dig i din specialitetsförening och driv frågorna där.
    • Identifiera fler drivna personer inom din verksamhet och förankra med din chef. Engagemanget ska komma från gräsrötterna och KKV ska drivas av professionerna.
    • Avsätt tid för KKV på läkarmöten/temadagar och ta upp frågan med övriga medarbetare. Presentera för dina kollegor.
    • Vad är lågvärdevård hos just er? Låt er inspireras av befintliga listor, offentliga rekommendationer eller internationella förlagor, och satsa på lågt hängande frukter.
    • Börja göra kloka kliniska val. Bygg in kulturförändringen i den dagliga rutinen med korta påminnelser och avstämningar.

Enbart mer resurser kommer aldrig att lösa vårdens problem. För att vi själva, och vården som helhet, ska kunna arbeta mer hållbart måste vi göra klokare val. Samtidigt är vi alla små kuggar i en gigantisk vårdapparat, men det begreppet har en bitter eftersmak, för vård är inget maskinellt. Det kan kännas hopplöst att ensam arbeta för förändring. Med KKV:s startpaket vill vi säga: Du är inte ensam. En hållbar sjukvård skapar vi tillsammans.