I akutsituationer kan sekunder vara skillnaden mellan liv och död, och det är därför viktigt att det finns ett robust och pålitligt kommunikationssystem – något som inte bara gäller vid en större kris. Flera svenska sjukhus har på senare tid drabbats av avbrott i interntelefonin [1], och reservlösningen, att använda mobiltelefoner, är långt ifrån optimal: mobilnäten är känsliga för överbelastning och reservmobiler är ofta bristfälligt underhållna. Avbrott och andra problem med kommunikationen är frekvent återkommande i händelserapporter [2].

På Sahlgrenska universitetssjukhuset har vi nu testat en annan väg: att använda Rakel-nätverket inom sjukhuset under en omfattande beredskapsövning. Erfarenheterna visar att fler sjukhus borde göra detsamma.

Rakel (Radiokommunikation för effektiv ledning) är ett nationellt kommunikationssystem som används av blåljusorganisationer, inklusive ambulanssjukvården [3]. En bred tillgänglighet med cirka 2 000 master som täcker över 95 procent av Sveriges yta samt kryptering gör systemet säkert och användbart under krissituationer, och nätverket fungerar även över landsgränserna.

Över korta distanser, som intrahospitalt, är terminalerna direkt förbundna med varandra. Systemet medger både simplex- och duplexsamtal, det vill säga att en terminal kan fungera som en kommunikationsradio där en talar åt gången eller som en mobil med tvåvägssamtal. Möjligheten till simplexsamtal innebär att minimal kapacitet används, vilket är värdefullt vid en masskadehändelse. Simplex möjliggör dessutom dynamisk talgruppstilldelning där alla som behöver kan få samma information [4].

Genom att man använder samma system som övriga samhällsviktiga aktörer kan även samordningen förbättras.

Trots fördelarna med systemet är det till författarnas kännedom bara ett mindre antal sjukhus i Sverige som har infört Rakel för begränsad intrahospital kommunikation. En av anledningarna kan vara att beslutsfattare förmodar hög komplexitet vid införande, men vår erfarenhet visar att den tekniska komplexiteten kan hanteras med begränsade utbildningsinsatser.

Vid en nyligen genomförd katastrofövning på Sahlgrenska universitetssjukhuset testades systemet för första gången som primär kommunikationsväg mellan vårdenheter i en masskadesituation. Övningen organiserades inom ramen för utbildningsprogrammet Beredskap och katastrofmedicin (BoK). och det var första gången som outbildad personal i större skala testade Rakel intrahospitalt mellan vårdenheter. Totalt deltog över 60 övande och 30 instruktörer.

I motsats till initiala farhågor om teknisk komplexitet och köbildning i systemet fungerade kommunikationen överraskande bra. Trots endast en kort introduktion, i kombination med en lathund fäst på terminalerna, kunde personalen snabbt koordinera patientflöden och beläggningsrapporter mellan avdelningar. Endast vid en station krävdes alternativ kommunikation med löpare under en kortare tid på grund av köbildning.

Att fullt ut införa Rakel på sjukhusen är ett stort men viktigt steg för att förbättra beredskapen. En lågtröskelåtgärd är att inkludera Rakel i övningsverksamheten, vilket möjliggör en bedömning av de lokala förutsättningarna.

Katastrofhantering är beroende av fungerande kommunikation, och vi har ett beprövat alternativ som kan börja användas redan i dag. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset har akutmottagningen nyligen övergått till att all inlarmning mot akuten sker via Rakel i stället för telefon.

Det är hög tid att fler sjukhus inkluderar Rakel i sina beredskapsövningar och i sjukhusens katastrofplaner. Låt oss inte vänta på nästa kommunikationshaveri innan vi tar steget. Implementering i övningsverksamhet uppmuntras som ett enkelt första steg i intrahospital integrering.