Hålen i listan över skyddade yrkestitlar måste täppas till

Försvarsmakten utnämnde 2021 en officer med veterinärlegitimation utfärdad av Jordbruksverket till generalläkare. Han har varken läkarexamen eller läkarlegitimation, och utnämningen strider därför mot patientsäkerhetslagens fundament, nämligen Socialstyrelsens legitimationskrav och de sammanhängande skyddade yrkestitlarna. Enligt denna lag omfattar legitimationskravet för yrkesutövning 22 olika yrken inom hälso- och sjukvårdsområdet samt särskilt bevis för att använda titeln undersköterska.

Invändningar mot denna utnämning har framförts till Försvarsmakten, Inspektionen för vård och omsorg, Försvarsinspektören för hälsa och miljö och Justitieombudsmannen, utan att någon av instanserna har gett något besked om huruvida de anser att den strider mot lagen. En polisanmälan resulterade i att förundersökningen lades ned med motiveringen: »Generalläkare nämns inte i listan över skyddade titlar i 4 kap 1 § patientsäkerhetslagen. Risk för förväxling av titeln i yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område bedöms inte föreligga.«

I stort sett alla läkartitlar i landets civila och militära sjukvårdsorganisation består av en sammansättning av ett eller flera ord, varav det sista ordet är »läkare«, till exempel chefsläkare, underläkare, avdelningsläkare, husläkare, distriktsläkare, provinsialläkare, militärläkare, armé(stabs)läkare, flyg(stabs)läkare, brigadstabsläkare, bataljonstabsläkare eller regementsläkare.

Den juridiska tolkningen av patientsäkerhetslagen innebär att endast de 22 yrkestitlar som nämns i lagen är skyddade. Vem som helst får alltså kalla sig överläkare eller marinstabsläkare, vare sig de har den utbildning och legitimation som erfordras eller ej. Lagstiftarens intention torde dock ha varit att den som säger sig vara någon form av exempelvis läkare eller sjuksköterska verkligen har erforderlig examen och legitimation.

Detta gäller inte bara vid yrkesutövning. Av 4 kap 5 § patientsäkerhetslagen framgår att förbudet att använda sig av en skyddad titel även gäller utanför sjukvården. »En i 1 § angiven yrkestitel får endast användas av den som har har legitimation för yrket eller genomgår föreskriven praktisk tjänstgöring.« Den som utan att uppfylla dessa krav använder sig av någon av de 22 skyddade titlar som nämns i patientsäkerhetslagen riskerar att straffas oavsett hur titeln används. Samtidigt är det enligt den nedlagda förundersökningen inget brott att använda sig av ett sammansatt ord där ordet »läkare« ingår.

Någon som kallar sig »överläkare« kan därför i sociala medier sprida antivaccinpropaganda utan att straffas. Detsamma gäller om någon som utger sig för att vara »cancerläkare« påstår att färglösningar kan bota eller förebygga cancer. Finns det pengar att tjäna har bedrägeriet och fantasin inga gränser, och här öppnar sig nya möjligheter med falska läkartitlar. I värsta fall kan dessutom någon som följer ett »medicinskt råd« som inte bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet skadas allvarligt.

Det är förvånansvärt att denna problematik inte har fått den uppmärksamhet den förtjänar, men det finns en enkel lösning. Patientsäkerhetslagens 4 kap 5 § borde kompletteras med texten:

Yrkestitel inom hälso- och sjukvårdens område som är sammansatt av två eller flera ord skall betraktas som skyddad yrkestitel om det sista ordet är en i 1 § angiven yrkestitel. Ett sådant kompletteringsförslag har lämnats till departementssekreteraren vid enheten för sjukvård och läkemedel på Socialdepartementet.

En sådan komplettering torde anpassa lagen så att den fungerar som avsett, vilket måste vara i allas intresse.