Replik. I ett debattinlägg i Läkartidningen pekar Jonas Lindbäck och Caroline Mellberg på att framtidens specialister kommer att ha kortare arbetslivserfarenhet än dagens [1], som en konsekvens av den förändrade grundutbildningen och införandet av en ny introduktionstjänst. Den stora förändringen som står för dörren innebär utmaningar under en övergångsperiod, vilket kräver att läkarkåren bidrar till att den nya utbildningsstrukturen fungerar som tänkt.

Vi menar dock att debattörerna beskriver det nya utbildningssystemet ensidigt negativt, utan att påtala de utmaningar som finns i dag.

Syftet med allmäntjänstgöringen (AT) var bland annat att under ordnade och trygga former skola in den blivande legitimerade läkaren i den kliniska vardagen. Så blev det inte. AT-tjänsterna har varit kroniskt underdimensionerade, vilket har gjort att nyexaminerade läkare tvingats arbeta på osäkra vikariat, ibland till och med under flera år, och till alldeles nyligen utan krav på vare sig handledning eller klinisk instruktion. Den långa vikariatstiden har dessutom av många inom läkarkåren kommit att ses som en nödvändighet för att kunna klara av AT.

Införandet av BT som en första inledande del av ST och introduktion till den svenska hälso- och sjukvården möjliggör en förberedelse för den kliniska vardagen för alla läkare, oaktat utbildningsland. Förändringen tror vi kommer att gynna såväl den enskilda läkaren som läkarkollektivet i sin helhet.

BT-läkare är en helt ny roll som både hälso- och sjukvården och läkarkåren behöver anpassa sig till, inte tvärtom. Därför blir det missvisande att jämföra AT- och BT-läkare. Att lämna AT-läkare vind för våg på akutmottagningar och vårdavdelningar på kvällar och nätter, ibland utan handledning och klinisk instruktion, tror vi inte är det optimala sättet att skola in kolleger på. Därtill finns det en rad verksamheter och specialiteter som sällan eller aldrig har AT-läkare i schemaraderna, men som ändå klarar av både bemanning och bibehållen kvalitet i sin ST.

Läkares BT och ST är mål- och tidsstyrda utbildningstjänster. Normtiden för BT är 12 månader, men den kan bli både kortare och längre, vilket är en stor fördel med BT. Den kan, till skillnad från AT, anpassas efter den enskilde BT-läkarens behov och förutsättningar. Vi är helt eniga med artikelförfattarna om att utbildningskvaliteten aldrig får tummas på, men tiden för att bli färdig specialistläkare kommer, precis som i dag, att variera från en individ till en annan.

I stället för att titta i backspegeln behöver vi blicka framåt för att den nya utbildningsstrukturen ska ge goda kunskaper. Läkarnas röster är viktiga för att driva på regionerna. De behöver öka sin kunskap om det nya regelverket och samtidigt skynda på arbetet med att få en fungerande organisation på plats som kan möta de kommande examenskullarna. Låt oss därför tillsammans diskutera angelägna frågor som dyker upp längs vägen i de forum vi har, i stället för att peka finger åt varandra.

Läs mer
Debatt: Hur ser kunskapsläget egentligen ut bland framtidens specialistläkare?