Den danska motsvarigheten till Läkartidningen, Ugeskrift for Læger, har sedan 2021 inte längre reklam för läkemedel i tidningen och på webbplatsen. Detta är resultatet av en debatt som inleddes 2015 [1]. Beslutet motiveras med att man blir mindre beroende av läkemedelsindustrin och att man inte vill bidra till att reklamen påverkar läkare [2].

De inom läkarkåren som förespråkar läkemedelsreklam menar att den hjälper läkare att välja rätt läkemedel [3], men internationell forskning visar att läkemedelsreklamen kan vara vilseledande [4] och att produkterna som marknadsförs inte nödvändigtvis är bättre än alternativen. Ofta är de betydligt dyrare [5].

Även i Sverige har studier visat att läkemedelsreklam kan vara vilseledande. En studie av annonser för antidepressiva läkemedel i Läkartidningen visade att över en tredjedel (247 av 722) av annonserna under en tioårsperiod ansågs vara vilseledande av läkemedelsindustrins eget självreglerande organ, Informationsgranskningsnämnden (IGN) och Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation (NBL) [6]. I genomsnitt förflöt 15 veckor från det att den vilseledande annonsen publicerades i Läkartidningen till dess att IGN eller NBL kritiserade publiceringen. I 25 procent av fallen tog det 47 veckor eller mer. En sådan stor eftersläpning ger vilseledande annonser gott om tid att påverka läkare.

Flera internationella studier visar dessutom att läkemedelsreklam kan påverka läkemedelsförskrivningen negativt [7]. Frågan om läkemedelsreklamens negativa effekter har också debatterats i Läkartidningen [8-10], och nyligen betonade Oskar Lindfors med kollegor hur reklamen bidrar till överdiagnostik och överbehandling [11].

När den danska läkarföreningen motiverade beslutet att ta bort läkemedelsreklamen i Ugeskrift for Læger följde de evidensläget, som visar att läkemedelsreklam gynnar läkemedelsbolagen men inte läkare och patienter. Beslutet ansågs symboliskt viktigt och i linje med föreningens strävan att danska läkare ska vara fria från påverkan från läkemedelsindustrin [2]. Genom att ta bort läkemedelsreklamen frigjordes också spaltutrymme, som nu används för referentgranskade medicinska artiklar [2].

Vi menar att det är hög tid för Läkartidningen att följa det goda danska exemplet. För Ugeskrift for Læger innebar det att säga nej till ca 3,5 miljoner danska kronor per år från läkemedelsindustrin, något tidskriften inte ska ha tagit större ekonomisk skada av [1]. I ljuset av detta kan man fråga sig varför Läkartidningen fortsätter publicera läkemedelsannonser.

Enligt Läkartidningens årsredovisningar från 2018 till 2023 inbringade försäljningen av produktannonser, som inkluderar receptbelagda läkemedel, i papperstidningen i genomsnitt 4,1 miljoner kronor i 2023 års penningvärde (3,0 miljoner 2023), medan platsannonserna inbringade i genomsnitt 14,2 miljoner (7,9 miljoner 2023) [12]. Försäljningen av alla typer av webbannonser på Läkartidningen.se inbringade i genomsnitt 26,3 miljoner (18,7 miljoner 2023), men eftersom årsredovisningarna inte skiljer mellan inkomster från produktannonser och platsannonser kan vi inte bedöma andelen som kommer från enbart läkemedelsreklam. Den totala omsättningen för Läkartidningen var i genomsnitt 53,1 miljoner (41,4 miljoner 2023) och resultatet efter skatt gav en vinst på 4,8 miljoner i genomsnitt (4,5 miljoner 2023).

Läkartidningens ekonomi är alltså god, och enligt tidningens chefredaktör har dessutom läkemedelsbolagens bidrag till tidningens intäkter sjunkit stadigt under de senaste tjugo åren [Åsa Uhlin, Läkartidningen, pers medd; 2024].

Även om pengarna från produktannonserna är en fortsatt inkomstkälla för Läkartidningen är det således fullt rimligt att tacka nej till pengarna. Det säkerställer att Läkartidningen inte bara följer evidensläget gällande läkemedelsreklamens negativa effekter, utan också kärnan i Läkarförbundets ägarpolicy: att vara en »kunskapskälla« som kan »bidra till kompetensutveckling för läkarkåren« [13].

Läs mer
Replik: Läkartidningen har inte för avsikt att sluta med läkemedelsannonseringen