Slutreplik. Veronica Arthurson (Läkemedelsverket) och Lennie Lindberg (Folkhälsomyndigheten) undviker att redogöra för det medicinska underlaget bakom Folkhälsomyndighetens beslut att dra tillbaka den kompletterande rekommendationen för handläggning av faryngotonsillit i öppenvård [1]. I stället motiverar man avpubliceringen med att rekommendationen »riskerade att skapa otydlighet för hälso- och sjukvårdspersonal i deras dagliga arbete«.

Huvudbudskapet är att man fortsätter hänvisa till Läkemedelsverkets gällande behandlingsrekommendation.

Läkemedelsverkets rekommendationen tar inte hänsyn till smittsamheten hos grupp A-streptokocker och hotar därmed arbetet med att förebygga allvarliga invasiva infektioner (iGAS). Anledningen till införandet av den kompletterande rekommendationen beskrevs mycket klarläggande av representanter för Folkhälsomyndigheten i Läkartidningen hösten 2024 [2]. Då riktade Folkhälsomyndigheten även kritik mot Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation.

Folkhälsomyndighetens olika besked kan därför inte uppfattas som annat än motstridiga. Är det något som skapar den otydlighet som myndigheterna vill motverka så är det dubbla budskap.

Läkemedelsverket lägger stor vikt vid Centorkriterierna för beslut om provtagning och därigenom även antibiotikabehandling, och rekommenderar provtagning om minst 3 kriterier är uppfyllda. Detta trots att en patient med 2 Centorkriterier sannolikt är lika smittsam som en med 3, samtidigt som risken för allvarlig sjukdom sannolikt inte är mindre.

Läkemedelsverkets rekommendation ger därmed ingen vägledning om svårighetsgrad, risk att utveckla allvarlig sjukdom eller vilka som har störst nytta av antibiotikabehandling.

Arthurson och Lindberg motiverar avpubliceringen med att Läkemedelsverkets rekommendation gäller »okomplicerad tonsillit« och att syftet är att identifiera dem som har störst nytta av antibiotikabehandling. Vi menar att alla symtomgivande GAS-tonsilliter ska antibiotikabehandlas för att uppnå störst nytta, inte bara för den enskilda individen, utan också för folkhälsan. En patient med symtomgivande GAS-tonsillit smittar oberoende av hur »komplicerad« tonsilliten är.

Genom att dra tillbaka den kompletterande rekommendationen har Folkhälsomyndigheten inte levt upp till sin viktigaste uppgift: att vara en garant för att förhindra smittspridningen och uppkomsten av allvarliga infektioner.

Läs även:
Debatt: iGAS är fortfarande ett hot – ändå ändras rekommendationen
Replik: Rekommendationen gäller okomplicerad faryngotonsillit