TV4 Nyheter intervjuade nyligen Fredrik Nyström, professor i internmedicin, som med hänvisning till 30 års forskning framförde hälsoråd som avviker från officiella uppfattningar. Han har även skrivit böcker med samma budskap, och jag blev nyfiken och köpte och läste båda [1, 2]. Jag gillar hans anslag att leva mer lagom och undvika extremer och hoppades få forskningsbaserade råd från en erfaren endokrinolog om en livsstil som leder till ett friskt och lyckligt liv.

Under mångårig tjänstgöring som kliniker försökte jag efter bästa förmåga att läsa på och vara medicinsk konsumentrådgivare när patienter utmanade mig med olika hälsoråd de fått eller läst, där förnumstiga pekpinnar från myndigheter blandades med veckopressens lättköpta levnadstips.

Som forskare har jag också ansvar för akademins tredje ben, att förmedla forskningsbaserad kunskap till allmänheten. Medier kan här vara till god hjälp, men de vill ha tillspetsade och gärna kontroversiella budskap. Hälsoråd om vad man bör undvika blir lätt tråkiga pekpinnar som både medier och läsare undviker. Det är en utmaning att formulera hälsoråd positivt och publikt utan att göra avkall på akademiska krav på sanning.

Nyströms budskap når ut i medier, och i mars publicerade Aftonbladet en debattartikel som han har författat och där han skriver: »Sanningen är den att vetenskapen inte alls är särskilt entydig när det gäller vad som påverkar livslängd och livskvalitet. Välmående beror på en mängd olika individuella faktorer, men självplågeri och stenhård träning är mycket sällan ett framgångsrikt recept för ett lyckligt och långt liv för någon« [3]. Problematiskt blir det då han skriver: »Sluta var så hård mot dig själv! Hitta balansen och njut av ett glas vin i stället för att jaga en ouppnåelig dröm om den perfekta hälsan, den jakten leder alltför ofta till att du känner dig sämre än vad du egentligen borde kunna göra. Och det är ett riktigt hot mot folkhälsan.«

Jag delar Fredrik Nyströms livsbejakande syn att ett glas vin förhöjer livet, men vet att det samtidigt finns faror med alkohol. Hans slutsatser bygger på en liten experimentell studie med friska studenter: 7 kvinnor (genomsnittsålder 25 år, BMI 20–25), och 7 män (genomsnittsålder 24 år, BMI 23–28) [4].

Alla genomgick 4 testomgångar med 4 dagar emellan. De kom fastande på morgonen och fick en venkateter för upprepade provtagningar. Under de 4 dagarna fick de sedan nikotinsnus + rödvin, nikotinfritt snus + alkoholfritt rödvin, nikotinsnus + alkoholfritt rödvin respektive nikotinfritt snus + rödvin. Baserat på studiens resultat säger Nyström i TV4-inslaget: »Det är alldeles utmärkt att dricka rödvin till maten varje kväll – särskilt om du äter medelhavskost. Om du dricker rödvin till maten så sänks blodsockret snabbare efter måltiden, visar studier. Men det är inga stora mängder som rekommenderas – ett glas per dag för kvinnor och två för män« [5].

Vad som inte framgår är att studien alltså var begränsad till 14 deltagare och därför kan betraktas som en pilotstudie. Resultaten bör verifieras i större och fler studier innan slutsatser basuneras ut vid rådgivning. Nyström nämner heller inget om att många personer riskerar att bli alkoholberoende. Risken för successivt ökande konsumtion med alkoholskador som följd nämns inte heller.

I Nyströms bok på svenska [1] ägnas sidorna 47–108 till att beskriva negativa effekter av hård fysisk träning. Nyström påstår att fysisk aktivitet och träning inte leder till bättre hälsa och mindre depressivitet. För dessa påståenden har han selektivt valt ut några studier. Andra systematiska litteraturöversikter och metaanalyser motsäger hans tolkningar av kunskapsläget [6, 7].

Det är mycket positivt när forskare försöker uppfylla akademins strävan att kommunicera forskningsbaserad kunskap till allmänheten. Nyström når ut genom mediebruset, och budskapet »lagom« är viktigt. Men budskapet måste vara stadigt förankrat i kunskap och bör inte vara selekterat och bara lagom sant.

Läs mer
Replik: »Mitt syfte är att minska hälsoångesten som sjukvården göder«