Prevalensen av astma har under lång tid ökat globalt, och i Sverige är nu förekomsten av självrapporterad astma uppe i 12 procent bland 16–84-åringar, enligt en sammanställning från Hjärt–lungfonden [1]. Den absoluta majoriteten av patienter med astma omhändertas inom primärvården, där dynamisk spirometri med reversibilitetstest är den huvudsakliga objektiva mätmetoden vid sidan av allergitestning. Spirometri som metod är dock relativt okänslig, och många patienter med astma uppvisar normala värden.

Mätning av utandad kväveoxid (fraction of exhaled nitric oxide, FeNO) är en svensk uppfinning från början av 1990-talet. Vi har tidigare visat i en stor populationsbaserad skolstudie med 13–14-åringar att utandad kväveoxid var oberoende associerad med luftvägssymtom och astma, medan spirometri inte alls var det [2]. Vi har i en randomiserad kontrollerad studie på vuxna med allergisk astma inom svensk primärvård (17 vårdcentraler) visat att tillägg av FeNO-mätning leder till signifikant färre astmaanfall och bättre symtomkontroll [4]. Vi har i en annan studie visat att FeNO-mätningar i kombination med blodeosinofilräkning kan vara en god prediktor för astmasjuklighet [5]. Vidare har vi i en hälsoekonomisk analys visat att en bred introduktion av FeNO-mätningar i svensk sjukvård skulle leda till kostnadsbesparingar [6].

FeNO-mätningar som komplement till spirometri i astmautredningar blir mer och mer accepterat internationellt [3], men trots detta används FeNO-mätningar i mycket låg utsträckning inom svensk primärvård.

En viktig orsak till det är de rådande astmariktlinjerna från Socialstyrelsen, där enbart spirometri och PEF-mätning (peak expiratory flow; topputandningsflöde) rekommenderas vid diagnostik av misstänkt astma, medan FeNO-mätningar hänvisas till användning i kliniska studier. Riktlinjerna publicerades 2015, och sedan dess har det skett en enorm kunskapsutveckling bland annat tack vare introduktionen av biologiska läkemedel vid svår astma.

I vår omvärld rekommenderas nu FeNO-mätningar i astmasjukvården i riktlinje efter riktlinje. Först ut var den brittiska myndigheten NICE (National Institute for Health and Care Excellence), som efter en noggrann utvärdering introducerade FeNO-mätningar i sina astmariktlinjer 2017, specifikt i den diagnostiska algoritmen som komplement vid normal spirometri vid misstänkt astma från 5 års ålder. Dessa riktlinjer vänder sig framför allt till primärvården. I NICE:s uppdaterade riktlinjer från 2024 ligger FeNO-mätningar före spirometri/PEF i den diagnostiska algoritmen [7]. Dessutom rekommenderar NICE att ungdomar och vuxna med konstant förhöjda värden av utandad kväveoxid trots behandling med medelhög dos med kombinationsinhalator remitteras till lung- och allergispecialist. Här bör dock sägas att förhöjda värden av utandad kväveoxid trots behandling kan utgöra en bra utgångspunkt för en allmänläkare att diskutera sådant som behandlingsföljsamhet [8], inhalationsteknik och allergenexponering med patienten före eventuell remittering.

European Respiratory Society har publicerat rekommendationer för astmadiagnostik för både barn [9] och vuxna [10], där användning av FeNO-mätningar rekommenderas, men inte PEF-mätningar. I Sverige uppdaterade Läkemedelsverket rekommendationerna för astmabehandling 2023, då FeNO-mätningar föreslogs som ett alternativ till spirometri/PEF i diagnostiken.

Alldeles nyligen uppdaterade Global Initiative for Asthma (GINA) sina astmariktlinjer och rekommenderar nu att FeNO-mätning övervägs vid misstänkt astma om spirometri/PEF saknas eller uppvisar normala värden [3]. GINA ligger ofta efter andra riktlinjer avseende introduktion av nya metoder, då man tar stor hänsyn till genomförbarhet i låg- och medelinkomstländer, men även i dessa riktlinjer är nu alltså FeNO-mätningar rekommenderade.

Sverige är ett höginkomstland. Det är hög tid att införa FeNO-mätning även i svensk astmasjukvård.

Kjell Alving har erhållit material till studie från samt är rådgivare till Niox Group.

Jörgen Syk har erhållit material till studie från Niox Group.