Arbetsmiljön hänger samman med vårdpolitiken
För att nå framgång i de kärnfackliga frågorna måste Läkarförbundet också vara aktivt i frågor om hur vården styrs och finansieras.
Replik. I sitt debattinlägg i Läkartidningen gör Peter Nygren en viktig analys av läkarkårens historiska roll och de strukturella problem som dagens vård brottas med [1]. Läkarnas etik har länge fungerat som en buffert mot systemfel. Detta behöver synliggöras och diskuteras. Att lyfta fram de interna normer som kan bidra till ohållbara arbetsmönster är en del av lösningen.
Samtidigt kan utvecklingen förstås ur ett annat perspektiv. Läkare har inte främst upprätthållit vården av traditionella skäl, utan därför att underbemanning, växande administration och bristande styrning har lämnat få andra möjligheter. När resurserna inte matchar uppdraget blir den professionella kompensationen en nödvändighet för att garantera god vård och patientsäkerhet.
För Läkarförbundet är det självklart en viktig uppgift att förbättra läkarnas arbetsmiljö. Debattören efterlyser ett kollektivt agerande och ett fokus på kärnfackliga frågor. Detta är vår arbetsmiljörapport, som Nygren lyfter fram i artikeln, ett bra exempel på [2]. Den ger förbundets lokalföreningar en bra grund för att driva på regionerna i arbetet med en bättre arbetsmiljö. Det viktigaste påverkansarbetet för att förbättra våra medlemmars arbetsvillkor och förutsättningar i den kliniska vardagen sker på den nivån. Rapporten är också ett viktigt underlag inför det krismöte om arbetsmiljön i vården som sjukvårdsministern kallat till och där Läkarförbundet ska delta. Undersökningar som belyser läkarnas arbetsmiljö och vilka konsekvenser bristerna får för patienter och kompetensförsörjning är nödvändiga verktyg för att kunna agera gemensamt och förbättra villkoren.
Kärnfackliga frågor är det förbundets medlemmar vill att vi prioriterar, och där ligger också vårt fokus. Men för att nå framgång i dem behöver vi också göra våra röster hörda i frågor om hur vården styrs och finansieras. Arbetsbelastning och villkor på en enskild arbetsplats avgörs inte bara där, utan hänger samman med hur systemet är uppbyggt och styrs. Därför har vi regelbundna möten med sjukvårdsministern, och nyligen träffade vi Arbetsmiljöverkets generaldirektör Lars Lööw. Vi får gehör för våra åsikter. Regeringen ställer nu skarpare krav på vårdens huvudmän när det gäller exempelvis fast läkarkontakt och vårdplatser, något som i hög grad påverkar arbetsmiljön.
Där artikeln med rätta efterlyser en ännu tydligare kollektiv hållning är det också viktigt att betona att ansvaret för att följa lagar om arbetsmiljö och bemanning ytterst vilar på arbetsgivare och politiska beslutsfattare. Läkarnas vilja att hjälpa patienter bör inte tolkas som ett strukturellt problem, utan som en styrka – som dock kräver arbetsgivare som inte tillåts utnyttja den. Vi behöver därför dra gränser, men också komma med konstruktiva förslag.
Kärnfackliga frågor är det förbundets medlemmar vill att vi prioriterar, och där ligger också vårt fokus, skriver Elin Karlsson i en replik.
Under året passerade Läkarförbundet 60 000 medlemmar. Att fler väljer att gå med i förbundet är viktigt. Det gör vår röst starkare – både på nationell och lokal nivå. Läkarförbundet ska fortsätta att driva på för hållbara villkor. Med aktuella och kommande rapporter om arbetsmiljön i vården lägger vi en bra grund för att gemensamt sätta press på vårdens beslutsfattare.
