Behovet av ett medicinskt kvalitetsregister för obesitas är större än någonsin
När TLV nyligen avslog en ansökan för läkemedelsförmån för en GLP-1-receptoragonist hänvisade man till att ett register saknades.
Sverige saknar i dag ett nationellt kvalitetsregister för medicinsk obesitasbehandling hos vuxna. Detta blev tydligt när Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) avslog en ansökan för läkemedelsförmån för en GLP-1-receptoragonist för obesitas bland annat med hänvisning till att ett sådant register saknas [1]. Avsaknaden av ett kvalitetsregister utgör därmed inte bara en kunskapslucka, utan riskerar också att påverka både tillgången till behandling och möjligheten att bedriva en jämlik, evidensbaserad och säker vård.
För de flesta sjukdomar som behandlas och följs upp inom svensk hälso- och sjukvård finns nationella kvalitetsregister, såsom Nationella diabetesregistret, kvalitetsregistret för hjärtsjukvård (Swedeheart) och Svensk reumatologis kvalitetsregister. Dessa register möjliggör systematisk uppföljning, utvärdering och utveckling av vården, och Sverige har dessutom ett starkt internationellt renommé för forskning baserad på medicinska kvalitetsregister. För medicinsk obesitasbehandling hos vuxna saknas däremot ett motsvarande register. En liknande situation förelåg när de första biologiska läkemedlen introducerades för reumatoid artrit. Då kunde reumatologin visa att ett kvalitetsregister fanns, vilket möjliggjorde uppföljning av vilka patienter som behandlades och med vilken sjukdomsaktivitet. Det bidrog till att läkemedelssubvention blev möjlig [2].
Vi menar att det snarast behöver inrättas ett kvalitetsregister för medicinsk obesitasvård för vuxna. Svensk förening för obesitasforskning har sedan 2019 arbetat för att få till stånd ett sådant register, men mött betydande motstånd. År 2020 lämnade föreningen i samråd med en nationell referensgrupp in en ansökan till SKR om att inrätta ett kvalitetsregister. Ansökan avslogs initialt med hänvisning till att ett godkännande saknades från det nationella programområdet för endokrina sjukdomar. När detta senare hade säkerställts var beskedet att nya nationella kvalitetsregister inte längre inrättas. Detta trots att patienter med obesitas behandlas för samsjuklighet inom primärvården, sekundärvården och specialistvården, där obesitas påverkar behandlingen av bland annat diabetes, hypertension, hyperlipidemi, njursjukdom och cancer. Vetenskapliga studier har visat att obesitas utgör en betydande komplicerande faktor i behandlingen av dessa sjukdomar.
År 2022 publicerade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för obesitasvård, och senare i år väntas ett nationellt kunskapsstöd för obesitasvård av vuxna. För obesitaskirurgi och barnobesitas finns redan etablerade kvalitetsregister (Soreg respektive Boris) som möjliggör uppföljning av hur riktlinjer och kunskapsstöd efterlevs inom respektive område. För medicinsk behandling saknas motsvarande förutsättningar, vilket innebär en påtaglig risk för bristfällig uppföljning och lägre vårdkvalitet. I dag saknas till exempel systematisk kunskap om vilka patientgrupper obesitasläkemedel förskrivs till och om behandlingarnas effekter och biverkningar. Denna kunskap är avgörande för att kunna erbjuda patienter med obesitas en rättvis, effektiv och säker vård. Ett kvalitetsregister skulle dessutom möjliggöra hälsoekonomiska analyser, vilket är centralt vid prioriteringar inom hälso- och sjukvården.
Vårdgivare, akademi, industri, it-personal och patienter ställer sig positiva till ett nationellt kvalitetsregister för obesitas [1], och patientorganisationen Obesitas Sverige har länge drivit frågan. Den svenska hälso- och sjukvården behöver nu skyndsamt införa ett kvalitetsregister för obesitas för att säkerställa en effektiv, jämlik och kunskapsbaserad vård.
