eAT-provet har hög relevans för AT-läkares kunskapsnivå
Provet kräver att AT-läkarna läser och förstår längre texter – och att de kan formulera sina svar. Det är fullt rimliga krav på en blivande läkare.
Replik. Engagemanget i eAT-provet är viktigt, och vi i AT-nämnden tar alla kommentarer i beaktande i vår ambition att provet ska vara relevant. Att döma av skriftliga återkopplingar som ges i anslutning till provtillfället tycker majoriteten att provet har hög relevans för den kunskapsnivå som är nödvändig under AT. Det testar kliniska resonemang och består av fallbeskrivningar med just det som Paul Dranichnikov efterfrågar i sitt debattinlägg i Läkartidningen [1]: innehållsvaliditet, konstruktvaliditet och reliabilitet.
Provet utarbetas av AT-nämnden, som har representanter för samtliga lärosäten där läkarutbildning bedrivs. De som konstruerar frågorna har omfattande erfarenhet från klinik och undervisning, och alla frågor granskas av AT-nämnden innan de inkluderas i eAT-provet. Frågorna syftar till att testa aktuell kunskap och aktuella begrepp så som de används inom dagens vårdprogram och som de beskrivs i översiktsartiklar, exempelvis i Läkartidningen. Det som testas kontrolleras också mot målbeskrivningen för AT. AT-nämnden lägger stor möda på att provet ska verifiera kunskap på en nivå som förväntas efter genomgången AT.
I likhet med Dranichnikov är också vi av uppfattningen att en signifikant andel av AT-läkarna har svårt att tolka frågorna, vilket har tagits upp tidigare i Läkartidningen [2, 3]. eAT-provet utgörs av modifierade essäfrågor (modified essay questions) som, till skillnad från flervalsfrågor, ställer krav på att läsa och förstå längre texter och därtill själv formulera svar. Det är ett rimligt krav att ställa på en blivande läkare, verksam i svensk vård.
AT-läkare har olika klinisk erfarenhet när det gäller psykiatri, vilket leder till att överväganden måste göras för att fånga en gemensam kunskapsbas. Psykiatriavsnittets frågor baseras därför på patientmöten och avser att värdera om läkaren kan fånga det centrala i en klinisk kortfattad anamnes och att testa underliggande relevant kunskap om olika tillstånd som presenteras.
Patientfallen är valda med två syften: dels att testa läkarens egen bedömning av kliniska situationer, dels att stödja blivande läkares inläsning vid examinationen. Patientfallen har så pass vanliga teman att det är rimligt att kunna besvara huvuddelen av frågorna rätt.
I examinationen [4] som Dranichnikov skriver om utgick psykiatrifrågorna från vanligt förekommande kliniska scenarier med implikationer för flera specialiteter: först en ung man som postoperativt utvecklar ett klassiskt delirium. Det speglar ett gränslandsproblem med en patient på en kirurgisk vårdavdelning som drabbas av ett psykiatriskt tillstånd, som föranleder oro bland vårdpersonalen och en konsultation. Det andra fallet rör en person med svår intoxikation av centralstimulerande medel. Här skildras ett potentiellt livshot i en patientgrupp som erfarenhetsmässigt riskerar att förbises. Till sist en familj i kris, där en mor med två barn på olika sätt är drabbade. Det sistnämnda fallet, där en delfråga har varit föremål för kritik, lyfter fram hur krisen påverkar de inblandade på olika sätt, hur socialtjänsten kan bli inblandad och vilka skydd mot barns ohälsa som lagen ger. I fallbeskrivningen finns de anamnestiska detaljer som en förälder kan ge i en akut situation och som ofta är den enda kunskap som finns att tillgå för en läkare.
När det gäller kritiken mot kirurgifrågan var ingen av frågorna formulerade som angivet i debattartikeln. När det gäller användningen av ny terminologi från 2023 – MASLD (metabolic dysfunction-associated steatotic liver disease) och MetALD (metabolic dysfunction and alcohol associated/related liver disease) – så var inte detta ett krav för att erhålla full poäng på den specifika frågan. Även de som svarade med den gamla terminologin, NAFLD (on-alcoholic fatty liver disease), som infördes på 1980-talet, fick full poäng. Det ska poängteras att svarsförslagen av utrymmesskäl inte kan inkludera alla svar som kan ge full poäng. Det som emellertid är bekymmersamt är att så många AT-läkare inte känner till MASLD/NAFLD, ett tillstånd som kan påvisas hos minst 20 procent av den vuxna befolkningen.
Sammantaget menar vi att eAT-provet på ett relevant och välavvägt sätt efterfrågar kliniska resonemang och prövar den kompetens som krävs efter AT.
