Ge Socialstyrelsen uppdraget att stärka vårdens klimatberedskap

Klimatförändringarna medför redan nu ökade hälsorisker, som skapar nya medicinska utmaningar och kräver särskild kompetens, forskning och utbildning. Trots det behandlas inte klimatets hälsoeffekter som en fråga för svensk hälso- och sjukvård, och Socialstyrelsen saknar ett tydligt uppdrag att arbeta med området och att stödja regionerna i detta.

En gång om året blir detta särskilt tydligt: när det internationella samarbetet Lancet Countdown släpper sin rapport om klimatförändringarnas hälsoeffekter [1]. Jämfört med andra länder, såsom Australien [2, 3] och Brasilien [4], uppmärksammas detta oroväckande lite av våra myndigheter och ansvariga ministrar, till skillnad från antibiotikaresistens, vilket är paradoxalt eftersom den förvärras av klimatförändringarna [5].

Årets Lancetrapport är särskilt dyster läsning. Den varnar för att klimatets hälsoeffekter förvärras och har nått oroande och inte tidigare skådade nivåer. Särskilt oroande är att man nu äventyrar tidigare framsteg, vilket hotar hälsa och överlevnad. Av rapportens 20 klimatrelaterade hälsoindikatorer har 12 nu nått en kritisk nivå.

Enligt rapporten är anledningen vårt fortsatta beroende av fossila bränslen med ökade växthusgasutsläpp. 2024 översteg världens medeltemperatur för första gången Parisavtalets mål på 1,5 °C över förindustriella nivåer [6].

Över en halv miljon värmerelaterade dödsfall inträffar numera i världen varje år, vilket är en ökning med 63 procent sedan 1990-talet. I genomsnitt skulle 16 av 19 dagar med livshotande värme under året 2024 inte ha inträffat utan klimatförändringarna. Detta är allvarligt, eftersom sådana temperaturer utgör en akut hälsorisk, särskilt för äldre och små barn, som utsattes för ett rekordhögt antal varma dagar under 2024.

Mer värme och torka ökar i sin tur risken för skogsbränder, där exponering för rök ledde till över 150 000 dödsfall år 2024, vilket är en ökning med 36 procent sedan 2003. De förändrade klimatförhållandena påverkar också risken för överföring av olika infektionssjukdomar. Myggor som kan sprida nilfebervirus har redan hittats i södra Sverige, och det är bara en tidsfråga innan vi får vårt första inhemska fall [7].

Klimatförändringarnas många hälsoeffekter belastar även ekonomin i allt högre grad, minskar arbetsproduktiviteten, ökar frånvaron och belastar hälso- och sjukvårdssystemen, vilket i sin tur påverkar de socioekonomiska förhållanden som stöder hälsa och välbefinnande.

Samtidigt ökade dödligheten relaterad till klimatpåverkande och ohälsosamma kostvanor, vilket resulterade i 12 miljoner förtida dödsfall som till stor del hade kunnat förebyggas. Nyligen uppdaterades EAT-Lancet-studien, som visade att en klimatsmart mathållning både kan halvera utsläppen från livsmedelssektorn och förhindra 15 miljoner förtida dödsfall varje år [8]. Detta är värdefull kunskap, som borde hanteras seriöst av ansvariga myndigheter och även göras till en viktig fråga för vården.

Sommaren 2018 gav en inblick i vad andra länder numera upplever varje år med torka, värmebölja och bränder. Dessvärre verkar vi inte ha tagit lärdom av detta, utan behandlar klimatförändringarnas hälsoeffekter som en perifer fråga samtidigt som både WHO [9] och Lancet [10] beskriver klimatförändringarna som det största globala hälsohotet under 2000-talet och ett »hot mot mänsklighetens existens«.

Vi föreslår därmed följande:

• att medicinska fakulteter integrerar klimatmedicin i alla vårdutbildningar och fortbildning för vårdpersonal
• att forskningsråden avsätter medel som stärker forskningen för att förstå och motverka klimatrelaterade hälsorisker
• att Socialstyrelsen får i uppdrag av regeringen att dels stärka sjukvårdens beredskap för klimatrelaterade hälsohot, dels sträva efter en hållbar sjukvård genom att fasa ut lågvärdevård och minska vårdens utsläpp, som står för drygt 20 procent av den offentliga sektorns utsläpp och 4,4 procent av de totala utsläppen [11].

Genom att agera nu kan Sverige stärka sin position internationellt och även bidra till att minimera vårdens klimat- och miljöpåverkan och förbereda för framtida klimateffekter.