Mediedrevet har svartmålat PEth-testen

Medier har riktat stark kritik mot Transportstyrelsens återkallelser av körkort av medicinska skäl baserade på höga provsvar på alkoholmarkören PEth (fosfatidyletanol) [1]. Utgångspunkten var fall där provsvar påstods vara felaktigt höga och där patienter upplevt att blodprov tagits i smyg [2].

Rapporteringen har tyvärr ofta varit vinklad [3]. Påståendet att »miljontals riskerar att flaggas som högkonsumenter av alkohol enligt Transportstyrelsens mätnivåer« [4] var en kraftig överdrift [5] – av 38 000 återkallelser under 2024 baserades bara ett 40-tal enbart på höga PEth-värden [6].

Frågan nådde även politiken. Representanter för regering, riksdag och regioner uttryckte oro, och vissa krävde stopp för vårdens delgivning av PEth-svar till Transportstyrelsen [7, 8].

I juni beslutade kammarrätten att höga PEth-värden inte ensamma räcker för att återkalla körkort [9], vilket bröt mot tidigare rättspraxis. Som en konsekvens drog Transportstyrelsen tillbaka ett pm som beskrev att två PEth-värden över gränsvärdet 0,30 µmol/l inom ett år och med minst 5 veckors mellanrum likställdes med missbruk [10].

Den skeva medierapporteringen har skapat misstro mot Transportstyrelsen, vården [11] och vetenskapen och kräver några klargöranden.

• Självrapporter om alkoholbruk är sällan tillförlitliga. Mediekritiken har utgått från egna uppgifter om alkoholintag, medan vården är medveten om att sådan information ofta är osäker. Därför används alkoholmarkörer som objektiva mått på omfattning och skadeeffekter [12].
• PEth-test har sagts vara missvisande i 50 procent av fallen. Påståendet baseras på en feltolkning av PEth-värden i jämförelse med CDT [13]. Erfarenheten hos läkare, kemister och forskare är att PEth är ett specifikt och kliniskt värdefullt prov [14, 15]. PEth kan bara bildas i närvaro av etanol, och när den är borta ur kroppen, vilket tar mindre än 12 timmar även efter ett stort intag [16], börjar PEth-värdet sjunka. Ett enstaka stort alkoholintag ger bara låga PEth-nivåer [17, 18], och med en halveringstid på i medeltal 6 men minst 3–4 dygn [19] krävs upprepade stora alkoholintag – klart över Socialstyrelsens definition av riskbruk [20] – för att PEth ska kunna ackumuleras till höga nivåer i blodet [21, 22].
• Alkoholmängden som krävs för ett högt PEth är inte exakt, utan varierar. Debatten har gett intrycket att ett visst PEth-värde motsvarar ett visst alkoholintag, men i verkligheten varierar alkoholmängden som krävs. Avgörande faktorer för promillehalt, PEth-värde och skaderisk är kroppsvikt (små personer tål mindre alkohol än stora), kön (kvinnor är känsligare än män), över vilken tid intaget sker och om det sker med eller utan mat i magen (det senare ger 2–3 gånger högre promillehalt) [23].
• Kammarrättens dom baserades på felaktigheter om PEth-test. Domslutet grundades bland annat på sakkunnigutlåtandet att en fjärdedel av befolkningen har PEth-värden över 0,30 μmol/l, vilket ifrågasatte detta gränsvärde som riskbruksindikator [9]. Påståendet är dock felaktigt, eftersom det baserades på ett patientmaterial med hög andel prov från beroendevården [15]. I en stor studie av PEth-värden i allmänbefolkningen hade 4,6 procent provsvar över 0,30 μmol/l [24]. Sveriges gränsvärde används även internationellt [25, 26].

Transportstyrelsen har nyligen skickat ut ett remissförslag om ändrade krav kring alkohol och körkort [27]. Sista svarsdag är den 21 november, och målet är att reglerna ska börja gälla redan från den 15 januari 2026. Den skyndsamma hanteringen och kursändringen måste ses i ljuset av frågans politiska och populistiska tyngd.

Enligt förslaget ska det krävas en alkoholberoendediagnos för att utreda körkortsåterkallelse. Det innebär att läkarna ska förlita sig på subjektiva mått, såsom alkoholbegär, kontrollförlust och tolerans, men bortse från objektiva laboratorieprov, vilket går emot hur vården i övrigt arbetar.

Om förslaget vinner gehör är konsekvenserna oroande, eftersom personer med skadligt bruk eller missbruk av alkohol bedöms uppfylla kraven för att ha körkort. Transportstyrelsen kan själva inte utesluta att risken för olyckor kan öka [27].

Den snedvridna mediedebatten riskerar att tränga undan vetenskapligt underbyggda metoder, med negativa konsekvenser för både patient- och trafiksäkerhet. Bedömningen av den medicinska lämpligheten att inneha körkort bör bygga på all tillgänglig och relevant information – där PEth utgör ett av vårdens mest tillförlitliga och objektiva mått på alkoholbrukets omfattning.