Denna webbplats vänder sig till läkare

Nej, jag förespråkar inte kommersiellt driven testning

Replik: Nej, jag förespråkar inte kommersiellt driven testning

Oskar Lindfors och medförfattare blandar i sitt debattinlägg i Läkartidningen ihop hälso- och sjukvårdens uppdrag med verksamheter som tillhandahåller egeninitierade och egenfinansierade blodprovsanalyser, som har ett annat syfte, replikerar Carl Johan Östgren. (3 kommentarer)

Problematiskt att förringa problemet med överdiagnostik

Problematiskt att förringa problemet med överdiagnostik

Övertron på nyttan av tidig diagnostik i vården och samhället i stort gör att människor tror att slumpmässig provtagning är bra. Att det alltid är bra att hitta sjukdom tidigt är dock en falsk premiss, skriver Oskar Lindfors och medförfattare. Författarna skriver också att de finner det anmärkningsvärt att en professor i allmänmedicin förespråkat kommersiellt driven testning utan indikation.

AI-etik – en nyckelfråga för en etiskt hållbar vård

AI-etik – en nyckelfråga för etiskt hållbar vård

Vi läkare måste göra vår del för att bidra till en etiskt hållbar sjukvård. De traditionella lärandemålen i läkarutbildningen måste därför ge utrymme för etisk reflektion kopplad till nya tekniska innovationer, inklusive AI-algoritmer, skriver David Sundemo och Sam Polesie.

S i Stockholm: Fast läkare i primärvård behövs för invånarna

S i Stockholm: Stockholmarna behöver få en fast läkare

Region Stockholm är landets rikaste region och måste därför vara ledande i omställningen mot en god och nära vård. Primärvårdens andel av sjukvårdsbudgeten måste öka. För det krävs ett maktskifte i Region Stockholm, skriver Aida Hadzialic (S) och Talla Alkurdi (S), båda regionråd i Region Stockholm.

Magnus Röjvall har tyvärr fel om Capio

Slutreplik: Magnus Röjvall har tyvärr fel om Capio

Jag har som sagt inget emot privat drivna vårdcentraler som startats av ambitiösa och ansvarstagande läkare – de bidrar till en mångfald som kan behövas som komplement till ibland tungrodd regional vård – men Capio är inte ett exempel på ett sådant företag, skriver Kuba Rose i sin slutreplik i en debatt i Läkartidningen. (6 kommentarer)

Sätt åldersgräns för oåterkalleliga könsdysforiingrepp

Sätt åldersgräns för oåterkalleliga ingrepp vid könsdysfori

Unga personer som inte är transsexuella får inte lov att sterilisera sig förrän vid 25 års ålder. Det verkar rimligt att sätta samma åldersgräns även för oåterkalleliga ingrepp vid könsdysfori, skriver Mats Reimer. (5 kommentarer)

Nej, gynekologins operationstider är inte längre med robotkirurgi

Nej, operationstiderna är inte längre vid robotkirurgi

Författarna till en översiktsartikel i Läkartidningen uppger att man sett en halvering av det totala antalet operationer efter införande av robotassisterad kirurgi. Vi saknar dock aspekten benign gynekologisk kirurgi som utgör större delen av all gynekologisk kirurgi, skriver Malin Brunes och Ulrika Johannesson. (1 kommentar)

Nu måste våra folkvalda arbeta för minskad etisk stress

Nu måste våra folkvalda arbeta för att minska etisk stress

I september vill vi kunna rösta för bättre rustade akutmottagningar, med mer resurser och en bättre och mer jämlik vård. Det är hög tid att ansvariga regionpolitiker presenterar sina planer för detta, skriver Clara Brune och medförfattare. (3 kommentarer)

Capio: Privat vård behöver inte krocka med hälso- och sjukvårdslagen

Capio: Privat driven vård behöver inte krocka med lagen

Det gläder mig att Kuba Rose beskriver den stora kompetens och hjälpsamhet som kollegorna på vårdcentralen visar. Capio är inget utan de människor som arbetar där. Drivet hos oss att ge god vård syns tydligt i våra egna och regionens mätningar, skriver Magnus Röjvall, som svar på ett debattinlägg i Läkartidningen. (2 kommentarer)

I vems intresse driver Capio sjukvård?

I vems intresse driver Capio sjukvård i Sverige?

Varför bedriver Capio sjukvård i Sverige? Det frågar sig AT-läkaren Kuba Rose och pekar på att målet att tjäna pengar riskerar att krocka med hälso- och sjukvårdslagens skrivningar om likvärdig vård. (3 kommentarer)

Vårdutbildningar bör ge mer fokus åt klimatets effekter på folkhälsan

Vårdutbildningar bör ge mer fokus åt klimatets effekter på folkhälsan

Ansvaret att förse vårdstudenter med adekvat kunskap för att kunna hantera ett nationellt och globalt förändrat epidemiologiskt läge ska vila på utbildningarna. Därför argumenterar vi för att öronmärka mer tid i vårdutbildningarna åt detta, skriver företrädare för den svenska grenen av studentorganisationen International Federation of Medical Students' Associations Sweden. (1 kommentar)

Vid akut platsbrist måste trycket på akuten omfördelas

Vid akut platsbrist måste trycket omfördelas från akutintagen

Vid akut platsbrist måste trycket omfördelas från akutintagen till vårdavdelningarna, och välfungerande chefs- och ledarskap är en förutsättning för att lyckas, skriver Bo Israelsson, pensionerad divisionschef, Skånes universitetssjukhus. (3 kommentarer)

Vi håller med – nya behandlingar för utmattningssyndrom bör ha evidens

Vi håller med – nya behandlingar för utmattningssyndrom bör ha evidens

Vi håller med om att nya behandlingar bör ha evidens. Det är därför vi med grund i den vetenskap som finns tagit fram en rehabiliteringsmodell för återgång i arbete som just nu testas med en fall–kontrolldesign bland läkare och sjuksköterskor i Sverige, skriver Emma Brulin och Åke Nygren i en replik.

Rigorösare utvärdering krävs av nya behandlingsformer vid utmattning

Rigorösare utvärdering krävs av nya behandlingar vid utmattning

Vi har nyligen gjort en genomgång av all forskning som publicerats om diagnosen utmattningssyndrom, och finner att kunskapsbasen över lag är liten. Utan de vanliga vetenskapliga krav vi har på forskningen och hur den ska redovisas riskerar vi att de drabbade inte får den hjälp de behöver, skriver Christian Rück och medförfattare.

Dra tillbaka SBU-rapporten 341/2021 och gör om!

Dra tillbaka rapporten – gör om!  

Sammanfattningsvis föreligger allvarliga metodologiska problem. Att SBU ändå väljer att ge ut rapport 341/2021 indikerar betydande brister i metodologisk kompetens och vetenskaplig stringens vad gäller komplexa interventioner och bristfällig intern och extern kvalitetsgranskning, skriver Björn Gerdle och Marcelo Rivano Fischer. (1 kommentar)

SBU: Att genomföra en systematisk översikt medför både val – och bortval

SBU: Att utföra en systematisk översikt medför val – och bortval

SBU fick av regeringen i uppdrag att »utvärdera komplexa interventioner vid komplexa långvariga smärttillstånd«. Som brukligt är har vi därefter tagit ställning till hur vi bäst tar oss an uppdraget, givet de praktiska ramarna för projektet, skriver Anna Christensson och medförfattare i denna replik på ett debattinlägg i Läkartidningen.

SBU bör se till att göra om sin rapport om långvarig smärta

SBU bör göra om rapport om behandling vid långvarig smärta

SBU-rapport 341/2021 genomför inte regeringens uppdrag, och det finns allvarliga metodologiska problem. Rapporten hade kunnat bidra med förståelse och utveckling av komplexa interventioner i Sverige. Vi befarar att dess konsekvenser kan bli försämringar för patienter med komplexa långvariga smärtor, skriver Björn Gerdle och Marcelo Rivano Fischer.

Fler åtgärder måste till för att forskning ska ses som attraktiv för de yngre läkarna

Fler åtgärder krävs för att forskning ska vara attraktiv för yngre läkare

Forskningskarriären för yngre läkare uppfattas i dag som lång, osäker och underbetald. Tydligare karriärvägar för läkare måste skapas, forskning bör premieras, och på sikt även ses som en naturlig del i vård och klinisk vardag, skriver Michael Axenhus och medförfattare.

Palliativa vårdens dåliga rykte är fel: sansad debatt behövs

Den palliativa vårdens dåliga rykte stämmer inte: sansad debatt behövs

Den palliativa vården har under pandemin fått ett oberättigat dåligt rykte och missförstånden har varit många. Till skillnad från hur den ibland framstått i medierna, är den palliativa vården så mycket mer än bara morfin, skriver Désirée Pethrus (KD), vårdutvecklingsregionråd i Region Stockholm.

Planetärt perspektiv på hälsa – viktigt att agera vist och långsiktigt

Planetärt perspektiv på hälsa – viktigt agera vist och långsiktigt

Planetär hälsa beskriver människans störande inverkan på jordens klimat och olika ekosystem samt vilka följder den får för den globala folkhälsan. Läkarprofessionen har den legitimitet som behövs för att kunna arbeta för nödvändig förändring inom området, skriver Maria Wolodarski och medförfattare.