Denna webbplats vänder sig till läkare

För låg kvalitet på behandling med protonpumps-
hämmare

Låg kvalitet på behandling med protonpumpshämmare

Protonpumpshämmare är potenta läkemedel som ingriper i en grundläggande biologisk mekanism – de hämmar kraftfullt sekretionen av saltsyra i ventrikeln under upp till 18 av dygnets 24 timmar. Dessvärre har det under årens lopp skett en tilltagande olämplig användning av dessa  läkemedel, skriver Gunnar Akner. (6 kommentarer)

Ny teknik vid trycksår kan minska långvarigt lidande

Ny teknik vid trycksår kan minska långvarigt lidande

Trycksår har alltför länge orsakat omfattande lidande för många patienter och varit ett eftersatt område inom hälso- och sjukvården. Med PPG-teknik skulle färre behöva drabbas i onödan, skriver Thomas Davidson och medförfattare. (2 kommentarer)

Nationell standard för vårddata: Vad väntar vi på?

Nationell standard för vårddata: Vad väntar vi på?

Kunskapen finns, viljan finns och behovet är enormt, så vad väntar vi på? Det undrar Jonis Rosenberg i denna slutreplik i debatten om behovet av en nationell standard för vårddata i Läkartidningen. (1 kommentar)

Replik: Delande av kunskap ger framgång

Svar till Oscar Lindfors: Delande av kunskap ger framgång

Det är viktigt att vi belyser kunskapsstyrningen och får möjlighet att förtydliga syftet. Därför välkomnar vi debattinlägget »Att styra kunskapen eller att låta kunskapen styra« i LT och efterföljande diskussion. Syftet med den här repliken är att bemöta delar av den kritik som riktas mot vårdförloppet höftledsartros–primärvård, skriver Maziar Mohaddes Ardebili och Mats Bojestig. (9 kommentarer)

Gör simulering av strokelarm till standard

Gör simulering av strokelarm till standard i den svenska vården

Simulering av strokelarm är ett kostnadseffektivt verktyg som förbättrar utfallet vid akut ischemisk stroke. Metoden gynnar ledarskapsutveckling, kan implementeras utan patientrisk och efterfrågas av utbildningsläkare. Regelbunden strokesimulering bör bli standard i svensk sjukvård, skriver Ida Bjessmo och medförfattare.

Assisterat döende är en synnerligen svår etisk fråga

Assisterat döende är en synnerligen svår etisk fråga

Det är inte så här ett seriöst samtal kan eller bör föras kring en så svår fråga, skriver Ingemar Engström och Mikael Sandlund, tidigare respektive nuvarande ordförande i Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik apropå uttalanden om assisterat döende som gjorts av Torsten Mossberg, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd i en intervju i SVT Nyheter. (8 kommentarer)

Torsten Mossberg: Vi vill fortsätta samtalet med ett seminarium

Torsten Mossberg: Vi bör samlas till konstruktivt seminarium

Tilliten till läkare får aldrig äventyras. Samtalet om assisterat döende måste fortsätta, skriver Torsten Mossberg i denna replik på debattinlägget om assisterat döende i Läkartidningen. Han föreslår att Läkaresällskapet och Läkarförbundet samlas till ett konstruktivt seminarium så snart covidrestriktionerna lättar. (6 kommentarer)

Replik (C): Reformer för lärande och snabbfotade organisationer

Digitaliseringen av sjukvården är avgörande för att öka effektiviteten, förbättra kvaliteten samt förstärka den personliga integriteten, tillgängligheten och individens makt över den information som delas, skriver två riksdagsledamöter (C) i en kommentar till en debattartikel i Läkartidningen av Jonis Rosenberg.

Kräv att befintliga IT-standarder används

Vårddata: Internationella standarder bör användas

Det finns mycket att vinna på att förbättra informationshanteringen inom hälso- och sjukvården. Vi instämmer därför med problem–nytta-beskrivningen i en debattartikel i Läkartidningen. Däremot är en nationell IT-standard som staten tar ansvar för ett orealistiskt förslag, skriver Styrelsen för Svensk förening för medicinsk informatik.

»Själv har jag ett kärlrikt hjärta och hyggligt minne«

Apropå! Ett kärlrikt hjärta och hyggligt minne

Jag har fyllt 81. Det minns jag. Nu förstår jag plötsligt varför ord ofta är svåra att finna. Det kanske inte är för sent. Det finns dyra, vinstgivande preparat med »spin off«-effekt, också i hjärnan, skriver Olle Hellström, apropå en uppmärksammad studie av storsäljande läkemedlet Viagras effekt på risken att utveckla Alzheimers sjukdom. (1 kommentar)

Styra kunskapen eller låta kunskapen styra

Att styra kunskapen eller att låta kunskapen styra

Om primärvården, i enlighet med sjukvårdsreformen »God och nära vård«, ska vara navet i vården måste den också vara navet i riktlinjearbete och andra styrprocesser, skriver Oskar Lindfors, som tycker att erfarenheter av vårdförloppet för höftledsartros sätter fingret på behovet av större involvering av primärvården. (15 kommentarer)

Rökavvänjning: Indragningen av vareniklin ter sig obegriplig

Rökavvänjning: Indragningen av vareniklin ter sig obegriplig

Vareniklin har bidragit till tiotusentals rökstopp i Sverige, men är nu indraget på obestämd tid, då halten av N-nitroso-vareniklin i vissa fall legat över gränsvärdet. Covid-19 har lärt många att tänka på risknivå i förhållande till nytta. Tänker man så ter sig indragningen av vareniklin obegriplig, skriver Matz Larsson.

Vad vill samhället uppnå med nya begränsningar?

Vad vill samhället egentligen uppnå med nya begränsningar?

När slår ett regelverk skapat i god avsikt över från att vara restriktivt till att även bli destruktivt? Coronapandemin är inne på sitt tredje år. Den medicinska professionen borde vara den som ger perspektiv åt det som sker, i syfte att minska rädslan för något vi behöver lära oss att leva med, skriver Pia Malmquist. (13 kommentarer)

Staten bör ta ansvar för en nationell standard för vårddata

Staten bör ta ansvar för en nationell standard för vårddata

En nationell IT-standard ger vårdprofessionerna makt över sina digitala arbetsredskap, och kan leda till stora effektiviseringar av sjukvården, skapa en innovativ vård-IT-sektor, främja forskningen och i slutändan göra det möjligt för oss läkare att faktiskt hinna träffa våra patienter och ge dem bra vård, skriver Jonis Rosenberg. (2 kommentarer)

Solidariet, jämlikhet och dyra mediciner

Apropå! Solidariet, jämlikhet och dyra mediciner

Det finns nu ett läkemedel mot »åldersdemens« som anses vara väsentligen bättre än de hittills tillgängliga, men där årskostnaden är 56 000 dollar/person (cirka en halv miljon svenska kronor). Detta bör diskuteras, anser Åke Andrén-Sandberg. (3 kommentarer)

Stor efterfrågan på validerade metoder för kirurgisk träning

Stort behov av validerade kirurgiska träningsmetoder

Vetenskapligt validerade kirurgiska träningsmetoder har länge varit ett hett diskussionsämne. Ska vi ha skickliga operatörer i framtiden måste vi satsa ansenliga resurser på att tillhandahålla verklighetstrogen simuleringsteknik för ST-läkare, skriver Jonatan Regander och medförfattare. (1 kommentar)

Precisionshälsa – av vikt för framtidens hälso- och sjukvård

Precisionshälsa – av vikt för framtidens hälso- och sjukvård

Forska!Sverige och föreningen Agenda för hälsa och välstånd presenterar en svensk definition av begreppet precisionshälsa som förhoppningsvis kan bli till nytta för dem som diskuterar, utvecklar och tar beslut med bäring på området, skriver Anna Nilsson Vindefjärd och medförfattare. (5 kommentarer)

Alla patienter med postcovid bör erbjudas multimodal rehabilitering

Alla patienter med postcovid bör erbjudas multimodal rehabilitering

Alla som drabbats av postcovid bör erbjudas multimodal specialiserad rehabilitering. Vi efterlyser även särskilda satsningar på rehabiliteringsforskning, skriver Indre Bileviciute-Ljungar och Kristian Borg.

Viktig att skilja på munskydd och andningskydd

Viktigt att skilja på munskydd och andningskydd

För att minimera smittspridningen av sars-cov-2 i Sverige behöver åtgärder vidtas för att minska både dropp- och aerosolsmitta. Både socialt avstånd, mun-/andningsskydd och god ventilation är av vikt, skriver Krister Forsberg och medförfattare. (5 kommentarer)

Förhastad slutsats om BCFPI

Svensk forskning om BCFPI är glädjande och vi ser fram emot referentgranskade vetenskapliga artiklar. Håkan Jarbins slutsats i en debattartikel i Läkartidningen framstår dock som förhastad, skriver Matti Cervin och Tord Ivarsson.