Vägen till en humanistisk och hållbar sjukvårdsreform
En väg till en mer humanistisk och hållbar sjukvård är en större involvering av patienterna. Digitala verktyg med daglig egenmonitorering hos multisjuka med hjärtsvikt (med stöd av vården) uppvisar goda resultat i studier, skriver Åke Åkesson och Christer Rosenberg. (1 kommentar)
Vårdförlopp undergräver gott omdöme och personligt ansvar
I debatten om standardiserade vårdförlopp saknar jag en diskussion om deras negativa inverkan på läkarens tankeverksamhet och personliga ansvar, skriver Eric Bertholds. (10 kommentar)
Antibiotika – livsfarliga bristsituationer kräver åtgärder
Under 2019 var 59 antibiotika restnoterade, varav åtta orala suspensioner. Vid tidpunkten för denna artikel var 17 antibiotika restnoterade. Antibiotika räddar liv – låt oss gemensamt arbeta för att trygga tillgången till dem, skriver Josef Järhult och Johan Ohlson.
Vart är vården på väg?
Den snabbt ökande privatiseringen av vården, med urholkning av principer för solidaritet och prioritering av patienter med störst medicinska behov, är unik för Sverige. Ingen annanstans i världen finns ett sådant okontrollerat system, skriver åtta seniora professorer vid Uppsala universitet respektive Karolinska institutet.(23 kommentar)
Ge vårdens medarbetare bästa möjliga kunskap inför patientmötet
Vårt syfte med kunskapsstyrningen och de nya personcentrerade sammanhållna vårdförloppen som för tillfället är ute på remiss är att ge patienter adekvat, kunskapsbaserad och jämlik vård, skriver Maziar Mohaddes, ordförande i Nationella programområdet rörelseorganens sjukdomar. (1 kommentar)
Forskarna bakom Swepis: Resultaten bör tolkas försiktigt
Resultaten av Swepis (Swedish post-term induction study) bör tolkas försiktigt med tanke på att studien avbröts i förtid. Vi instämmer i att rutiner bör ändras först efter genomgång av det vetenskapliga kunskapsunderlaget. Det skriver forskarna bakom studien i denna replik på en medicinsk kommentar i LT. (3 kommentar)
50-årsuppföljning har gett oss viktig kunskap om epilepsi
Under de 50 år vi följt en grupp med epilepsi har vi lärt oss vikten av att informera barn om hur de kan göra för att minska risken för anfall, vilket gör att barnet och familjen kan övertygas om att epilepsin inte kommer att vara något större hinder i livet, skriver Lars-Olov Brorson.
Ge patienter med astma ökad rätt till behandling och uppföljning
Genom att höja kunskapsnivån om astma och dess olika fenotyper på alla vårdnivåer kan vi också öka möjligheterna för att patienter med svår astma identifieras och behandlas av specialister, skriver Caroline Stridsman och medförfattare.
Evidensbaserad konsultation som får plats i fickan
För att underlätta och ge struktur åt såväl konsultationsträning som patientmöten under läkarutbildningen har vi tagit fram en lathund i fickformat baserad på en evidensbaserad konsultationsprocess, skriver Dadaf Bozaghian och medförfattare. (1 kommentar)
Framtidssamtal – ett sätt att lyfta patientens preferenser
Johan Herlin Ejerhed efterlyser ett nationellt definierat framtidssamtal, som behövs när en sjukdom kan få stor påverkan på patientens framtid. Framtidssamtal kan användas av patienten, och innebär en potentiell revansch för patientlagen, skriver han. (4 kommentar)
Vården använder kunskapsluckor som ursäkt för passivitet vid ME/CFS
Vårdgivare använder kunskapsluckorna om ME/CFS som ursäkt för passivitet. Patienterna behöver hjälp med diagnos, symtomlindring och stödåtgärder, och en ny SBU-rapport drar slutsatsen att detta bäst sker vid specialistmottagningar, skriver Sten Helmfrid och Sture Eriksson. (27 kommentar)
Ny handlingsplan för ökad patientsäkerhet sväljer kameler
Socialstyrelsens nya handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården har trovärdighetsproblem. De som de facto står för patientsäkerheten är läkarna och sjuksköterskorna, men deras viktigaste patientsäkerhetsfrågor berörs inte, skriver Åke Andrén-Sandberg.
Socialstyrelsen: Handlingsplanen vänder sig till huvudmännen
Handlingsplanen vänder sig till huvudmännen och betonar de principer och värden som kan bidra till en säker vård. Det skriver Charlotta George och Thomas Lindén, Socialstyrelsen, i denna replik på Åke Andrén-Sandbergs kritik mot myndighetens nya nationella handlingsplan för ökad patientsäkerhet.
BB Stockholm: Erbjud alla kvinnor som vill att föda barn i vatten
Att kunna erbjuda vattenfödsel skapar mervärde för förlossningskliniken. För kvinnor som gärna vill föda sitt barn i vatten bör möjligheten finnas, skriver företrädare för BB Stockholm.
Dynamic Code: Vi förstår läkarnas oro för ökad antibiotikaresistens
Vi förstår läkarnas oro för ökad resistens, speciellt om antibiotika förskrivs på felaktiga grunder. Just därför har vi utvecklat testet för Mycoplasma genitalium, skriver Anders Selbing och Anne Kihlgren, medicinskt ansvarig respektive vd, Dynamic Code, i denna replik på ett debattinlägg i LT från smittskyddsläkaren Peter Nolskog och medförfattare.
Ingen indikation för screening av symtomfri mykoplasmainfektion
Dynamic Code marknadsför självtest och förordar behandling av genital mykoplasmainfektion även hos personer utan symtom. Vi står fast vid strikta indikationer för diagnostik och behandling av mykoplasmainfektion, skriver smittskyddsläkare Peter Nolskog och medförfattare.
Dags att ta tydlig ställning i frågan om privata sjukvårdsförsäkringar
Vi bör vara tydligare med vad som ska prioriteras när pengarna tryter. Vad måste det offentliga klara av, och vad kan överlåtas åt olika försäkringslösningar? Vi vill att Läkarförbundet tar en tydligare och mer genomtänkt ställning i frågan, skriver Magnus Forssblad och Tycho Tullberg.(4 kommentar)
Läkemedlens miljöpåverkan är ingen »icke-fråga«
Det är av stor betydelse för miljön hur läkare väljer att behandla sina patienter. Förskrivare har dock ofta liten kännedom om olika läkemedels miljöpåverkan. Läkare för miljön och Läkarförbundets råd för IT, medicinteknik och läkemedel ger ut en informationsskrift med hopp om att öka miljömedvetenheten hos läkarkåren.
Utvecklat pankreasregister ska kunna tillföra viktiga data
Åke Andrén-Sandberg belyser i en debattartikel i LT problem som är behäftade med kvalitetsregistrering i allmänhet, och mer specifikt Pankreasregistret. Pågående utveckling av Pankreasregistret kan tillföra viktiga data, göra registret mer komplett samt förbättra dess användbarhet i sjukvården, skriver Thomas Gasslander, registerhållare, och Bobby Tingstedt.
Esketamins långtidseffekt bör utvärderas av oberoende forskare
En isomer till ketamin, esketamin, har nyligen introducerats. Läkemedelsmyndigheter har godkänt esketamin vid depression som inte svarat på två olika antidepressiva läkemedel. Innan esketamin introduceras i vården bör preparatets långtidseffekt utvärderas av oberoende forskare, skriver Sven Bremberg och Göran Högberg.(9 kommentar)