Kunskap om postcovid måste hanteras varsamt

Kunskap om postcovid måste bedömas och hanteras varsamt

Vi förstår att gruppen Läkare till läkare kan ha en roll, men den rollen kan bli skadlig om gruppen inte hanterar kunskap mer varsamt. Som läkare måste vi inse att våra ord är tveeggade svärd som både kan lindra och skada, skriver Johan Bengtsson och medförfattare. (1 kommentar)

Neurologföreningen välkomnar ny sjukskrivningspolicy

Neurologföreningen välkomnar förbundets sjukskrivningspolicy

Svenska neurologföreningen välkomnar flera av förslagen i Läkarförbundets nya sjukskrivningspolicy. Vi hoppas att förbundet tar sig an intygsfrågan och med kraft driver sin nya policy, skriver Johan Zelano och Ellen Iacobaeus. (2 kommentarer)

Försiktighet förordas för begreppet långtidscovid

Försiktighet förordas för begreppet långtidscovid

I en kunskapsöversikt om långtidscovid är det flitigast refererade underlaget COVERSCAN, en pågående brittisk studie. För närvarande finns endast en förhandspublicering från COVERSCAN. Man bör därmed vara försiktig med att dra slutsatser från den studien, anser Johan Hellman. (3 kommentarer)

SLF: Vi har ett gemensamt ansvar för läkarstudenterna

SLF: Vi har ett gemensamt ansvar för läkarstudenterna

Läkarkåren har ett gemensamt ansvar för att ge studenterna en bättre introduktion till yrkeslivet än den dystra bild som målas upp av Kaberi Mitra i en debattartikel i Läkartidningen. Vi kan bättre, skriver Madeleine Liljegren, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd.

Replik: Läkare till läkare har misstolkat vårt budskap

Replik: Läkare till läkare har misstolkat vårt budskap

Patientgruppen Läkare till läkare framför i ett debattinlägg i Läkartidningen uppfattningen att vi och andra kollegor »psykologiserar« postcovid. Det är en misstolkning av vårt budskap, skriver David Gyll och Carl Sjöström i denna replik på inlägget från Läkare till läkare. (2 kommentarer)

För ökad kunskap om långtidscovid krävs ödmjukhet

På väg mot ökad kunskap om långtidscovid krävs ödmjukhet

Vi förstår mer och mer om sars-cov-2 och dess skademekanism på kroppens organ. Mycket återstår, och på väg mot ökad kunskap om långtidscovid behöver vi vara ödmjuka, skriver Läkare till läkare, genom Lisa Norén med flera. De riktar sig mot debattartiklar i Läkartidningen av David Gyll och Carl Sjöström. (1 kommentar)

Bestämning av kalprotektin av värde vid diagnostik av svår infektion

Bestämning av kalprotektin kan vara av värde vid svår infektion

Flera regioner använder prokalcitonin som kompletterande biomarkör till CRP, framför allt vid beslut om antibiotika. Neutrofilmarkören kalprotektin är ett intressant alternativ, särskilt vid handläggning av svår infektion, skriver Mats Eriksson och medförfattare.

Pandemin bör bli startskottet för svenskt »Choosing wisely«

Snart kan startskottet gå för en svensk Choosing wisely-kampanj

Vi välkomnar Läkaresällskapets beslut att undersöka möjligheten att starta en svensk Choosing wisely-kampanj. Inom kort skulle vi i Sverige nu kunna ligga i startgroparna för att mönstra ut onödig vård med låg nyttoeffekt, skriver Oskar Lindfors och medförfattare. (5 kommentarer)

Vaccindoser bör prioriteras till de som behöver dem bäst

Våra vaccindoser bör prioriteras till de som behöver dem bäst

Då en stor andel av befolkningen haft covid-19 under den andra vågen skulle mycket vara vunnet med en omvärdering av prioriteringsordningen för vaccination, anser Simon Werner och Helena Hervius Askling. De vaccindoser vi har tillgång till bör prioriteras till de som behöver dem bäst. (4 kommentarer)

Standardisering – inget tråkigt skrivbordsarbete

Standardisering – mycket mer än ett tråkigt skrivbordsarbete

Arbetet med standarder inom vården är långt ifrån bara ett tråkigt skrivbordsarbete. Vården är visserligen primärt inriktad på att hjälpa människor, men med etablerade standarder underlättas såväl det nationella som det internationella samarbetet, skriver Lars Björndahl och medförfattare.

Vi är era framtida kollegor – behandla oss studenter som det

Vi är era framtida kollegor – behandla oss som det

Sjukhusledningar bör betona att det ingår i läkarnas arbetsuppgifter att undervisa läkarstudenter och vara föredömen. Vi vill känna oss trygga i vår framtida yrkesroll och ha rimliga arbetsvillkor, skriver Kaberi Mitra. (1 kommentar)

Dags för holistisk inriktning på Sveriges coronastrategi?

Dags för en holistisk inriktning på den svenska coronastrategin?

Det är dags att överväga en ny strategi mot covid-19. Skarpa hjärnor från ett brett spektrum av kompetenser bör tillsammans kunna formulera en effektiv strategi mot en pandemi som varken respekterar geografiska, ekonomiska, medicinska eller etiska gränser, skriver Mehdi Dahlaki. (1 kommentar)

Kan en jävig expertgrupp göra en opartisk utredning?

Kan en jävig expertgrupp göra en opartisk utredning?

Trots kritiken som kom mot den grupp experter som ska gå igenom fakta kring Rättsmedicinalverkets (RMV) metod för medicinska åldersbedömningar ändrades inte sammansättningen i expertgruppen. Ansvaret vilar nu tungt på de tio, varav fem enligt vår åsikt är jäviga på grund av tidigare engagemang, skriver Bertil Hagström och medförfattare. (1 kommentar)

Nej, läkare är inte splittrade i frågan om »skakvåld«

Nej, läkare är inte splittrade om hantering av spädbarnsmisshandel

Vi delar inte uppfattningen att att läkare är splittrade i två läger gällande hantering av spädbarnsmisshandel. Läkare från olika specialiteter samverkar i utredningarna och vi upplever samsyn inom sjukvården, det skriver Styrelsen för Svenska barnläkarföreningen och 27 verksamhetschefer för Sveriges barn- och ungdomsmedicinska och barnkirurgiska kliniker. (2 kommentarer)

I starka akademiska sjukvårdssystem – det är där kraften finns

Kraften sitter i starka akademiska sjukvårdssystem

Coronapandemin har visat på kraften i starka akademiska sjukvårdssystem. Nya sjukdomsmanifestationer beskrivs snabbt och noggrant av kollegor runt om i världen, men svenska forskare får alltför sällan möjlighet att vara med och bidra till kunskapsutvecklingen, skriver Petter Brodin. (6 kommentarer)

Kan koffein lindra smärta vid Guillain-Barrés syndrom?

Apropå! Koffein som smärtlindrare vid Guillain–Barrés syndrom

Det finns, utifrån ett aktuellt patientfall, anledning att utvärdera möjligheten att lindra smärta, förhindra uppkomst av negativa smärtcirklar och möjliggöra snabbare rehabilitering vid Guillain–Barrés syndrom med koffein, skriver Per Bolander och medförfattare.

Hög tid att skrota begreppet demens

Det är hög tid att skrota begreppet demens

Begreppet demens är förlegat. Kognitionsbegreppet beskriver bättre vilka funktioner som påverkas vid sjukdom och kräver ett tydligare ställningstagande till varför hjärnan är påverkad, skriver Moa Wibom och Madelene Johanzon. (1 kommentar)

Uppmaning till primärvårdsläkare: Gör uppror! Ta ledningen!

Till alla primärvårdsläkare: Gör uppror! Ta ledningen!

Nyligen beskrev signaturen Nisse i DN konsten att kontakta sin husläkare. Beskrivningen är så lagom lustig, eftersom det inte är en nidbild utan verkligheten. Förstår svenska läkare hur urbota dumt detta är? undrar Gunnar Nyberg, docent och tillika patient. (11 kommentarer)

Låt post covid bli starten för biopsykosocialt kunskapslyft

Låt post covid bli startskottet för ett biopsykosocialt kunskapslyft

Låt oss agera med eftertanke när vården organiseras för patienter med post covid. Skapa gärna forskningscentrum, men för att kunna dra viktiga lärdomar bör de ha ett brett perspektiv med hög kompetens inom såväl biomedicinska som psykologiska och sociala områden, skriver David Gyll och Carl Sjöström. (6 kommentarer)

Läkarnas tyngd behövs för att uppnå rökfritt Sverige

Läkarkårens tyngd behövs för att uppnå ett rökfritt Sverige

Läkarkårens tyngd behövs i arbetet med att förpassa rökningen till det förflutna. »Vaccinet« mot tobakspandemin är att stoppa nyrekryteringen – behandlingen är stöd till rökstopp. För att lyckas krävs en mix av samhälleliga och individanpassade insatser, skriver Ellen Brynskog och medförfattare.