Denna webbplats vänder sig till läkare

Kardiogenetiska nätverket betonar vikten av samverkan

Kardiogenetiska nätverket vill betona vikten av samverkan

Det finns numera minst en kardiogenetisk mottagning i varje region dit man som läkare kan vända sig för diskussion och stöd. Vi behöver varandra för att säkerställa bästa möjliga handläggning och vård av familjer med kardiogenetiska sjukdomar, skriver Pyotr Platonov och Anneli Svensson.

Läkares professionella bedömningar ska granskas av likar

Viktigt att läkares medicinska bedömningar granskas av likar

Det finns ett systemfel i nuvarande myndighetsutövning gällande läkares medicinska bedömningar. Myndighetsutövningen vittnar om den devalvering av medicinsk praktik och vetenskap som sjukvårdspolitiker och Myndighetssverige ägnar sig åt. Likar ska bedömas av likar, skriver Lars Jacobsson. (7 kommentarer)

Kunskapsluckor om cannabisbaserade läkemedel

Stora kunskapsluckor om cannabisbaserade läkemedel

Många patienter med smärta ställer frågor om cannabis och cannabisrelaterade läkemedel, förmodligen på grund av beskrivningar i medierna om god effekt vid långvariga smärttillstånd. I en systematisk översikt dras slutsatsen det inte finns någon evidens för att behandla patienter med långvarig smärta med denna typ av läkemedel, skriver Emmanuel Bäckryd.

Dags att uppdatera riktlinjerna för vård vid depression?

Dags att uppdatera riktlinjerna för vård vid depression?

De nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom leder till att deprimerade patienter i Sverige får vård på tvärs mot vetenskapen, med sämre behandlingsresultat och ökade samhällskostnader som följd, skriver Peter Ankarberg. (4 kommentarer)

Säkra screening och triagering inom BUP

Säkra screening och triagering vid psykiska symtom hos unga

Strukturerade metoder är nödvändiga vid screening och triagering inom BUP, men riskerna är stora när bristfälliga eller otillräckligt utprövade metoder införs. Vårdkedjan börjar med screening och triagering, och för att fånga upp dem med störst behov måste bästa tillgängliga kunskap få vägleda även där, skriver Matti Cervin och Tord Ivarsson.

Jämlik palliativ vård är samhällets ansvar

Jämlik palliativ vård är samhällets ansvar

Under coronapandemin har diskussionen om palliativ vård aktualiserats ur delvis nya perspektiv, som inte alltid stämmer med vad vården är eller borde vara. Nu finns en svensk översättning av del 2 av IAHPC:s definition av palliativ vård. Myndigheter, lärosäten, politiker och beslutsfattare behöver snarast agera i enlighet med de krav som lyfts fram där, skriver Carl Johan Fürst och medförfattare.

Relationen mellan patient och läkare behöver värnas

Patient–läkarrelationen behöver värnas och tränas

Möjlighet till kontinuitet i läkar–patientkontakten på arbetsplatsen underlättar för läkaren att utnyttja sin kompetens och fördjupa relationen till sina patienter samt förbättra kvaliteten i den medicinska vården, skriver Viktor Skobe och medförfattare. (2 kommentarer)

Rättsosäkert när system för avvikelser används felaktigt

Rättsosäkert när systemet för avvikelser används felaktigt

Efter införandet av patientsäkerhetslagen har det blivit tydligt att strukturerat patientsäkerhetsarbete inte är rutin i alla verksamheter, och att alla arbetsgivare inte är medvetna om dess syfte. Detta är mycket allvarligt, skriver Ylva Vladic Stjernholm.

Öppenhet krävs kring FHM:s prioritering av vaccinationer

Öppenhet krävs kring prioritering av vaccinationer

I vilken ordning olika grupper av befolkningen vaccineras mot covid-19 är bokstavligen livsviktigt. Folkhälsomyndighetens beslut bör därför grundas på systematiska och transparenta processer där prioriteringsfrågor och etiska dilemman definieras noggrant, skriver Ulf Näslund. (1 kommentar)

Läkarförbundet har lyckats väl i löneförhandlingar

Lönerna i fokus för förbundet

Läkarförbundet delar synen på flera av de utmaningar som Gustav Stålhammar tar upp i sitt debattinlägg i Läkartidningen, men en hel del förtydliganden behöver göras, skriver Sofia Rydgren Stale, Läkarförbundets ordförande. (4 kommentarer)

Förbundet behöver lägga mer kraft på våra kärnfrågor

Förbundet lyckas inte tillvarata medlemmarnas intressen

Läkarförbundet behöver lägga mer kraft på kärnfrågorna och mindre på annat. Om vi lyckas förbättra våra löner, tillfredsställelsen med vårt yrkesval, möjligheterna till forskning, vårdens tillgänglighet, utsikterna att göra våra patienter verkligt nöjda och vår administrativa börda kan vi nog stå ut med en lunchrast i stället för måltidsuppehåll, skriver Gustav Stålhammar. (2 kommentarer)

Vaccin från 12 år: När det obegripliga blir begripligt

Magnus Burling och medförfattare finner, i en tidigare debattartikel i Läkartidningen, att det är orimligt att Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination för barn från 12 års ålder. I sin slutreplik skriver de att förutsättningen för deras resonemang är att en majoritet av experter kan ha fel och att en minoritet kan ha rätt, och de efterlyser även en öppen inställning i debatten. (2 kommentarer)

Förbättrat tolkningsstöd för kliniskt kemiska analysresultat

Förbättrat tolkningsstöd för kliniskt kemiska analysresultat

Den diagnostiska informationen inom laboratoriemedicinen underutnyttjas. Vi vill därför uppmärksamma läkarkåren på att det nu finns en ny nationell rekommendation för standardisering och förbättrad svarshantering för kliniskt kemiska analyser, skriver Ivar Tjernberg och medförfattare.

Hög tid att definiera och organisera intermediärvården i Sverige

Dags att definiera och organisera den svenska intermediärvården

Pandemin har satt fokus på ett antal utmaningar för intermediärvården. Vi avser att bjuda in representanter för övriga intermediärvårdsenheter i Sverige till ett möte inom en snar framtid. Det är hög tid att definiera och organisera intermediärvården i Sverige, skriver Christian Unge och medförfattare. (5 kommentarer)

Vem är ett reellt hot mot vetenskap och beprövad erfarenhet

Vem är ett hot mot vetenskap och beprövad erfarenhet?

I stället för att svartlista konspirationsteoretiker i sociala medier vore det bättre att de som arbetar med barn och covid-19 är mer noga med att publicera kunskapsunderlaget för sina ställningstaganden och inte enbart slutsatserna i sammandrag, skriver Josef Milerad. (10 kommentarer)

Vaccin från 12 år – mot vetenskap och beprövad erfarenhet

Vaccin från 12 år – mot vetenskap och beprövad erfarenhet

Folkhälsomyndigheten har beslutat sig för att rekommendera vaccination för barn från 12 års ålder, vilket är obegripligt. Om man beslutar sig för att introducera en läkemedelsbehandling till 100 000-tals barn får det inte finnas något som helst tvivel om huruvida nyttan överstiger riskerna, skriver Magnus Burling och medförfattare. (4 kommentarer)

Upprop för klimat och hälsa – så gör vi

Medicinskt upprop för klimat och hälsa – så gör vi i Sverige

Läkare för miljön har nu lokalföreningar i 11 regioner. De initiativ vi tagit inom flera regioner i samarbete med miljöenheter och klinikledningar har lett till nya arbetssätt med minskat resursslöseri och lägre utsläpp. Alla läkare är välkomna att delta aktivt i arbetet, skriver Maria Wolodarski. (1 kommentar)

100 år med kvinnlig rösträtt – men mycket arbete återstår

100 år med kvinnlig rösträtt – men mycket arbete återstår

I år är det 100 år sedan rösträtt för kvinnor infördes i Sverige, men mycket arbete återstår. Förbättrade levnadsvillkor för kvinnor och barn ökar förutsättningarna för såväl konstruktiv samhällsutveckling som för fred, skriver Ylva Vladic Stjernholm.

Tydliggör »adekvat kompetens« i nya lagen om estetiska ingrepp

Tydliggör »adekvat kompetens« i nya lagen om estetiska ingrepp

För att lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar ska få önskad effekt behöver Socialstyrelsen förtydliga vilken specialistkompetens som krävs och vad begreppet »skyddad specialistbeteckning« innebär i praktiken. Arbetet bör utföras tillsammans med professionen, skriver Emma Hansson, Anna Elander och Titti Mattsson. (2 kommentarer)

Hög samhällsspridning kopplas till hög dödlighet på äldreboenden

Hög samhällsspridning kopplas till hög dödlighet på äldreboende

Nya data visar att utvecklingen av covid-19-epidemin i Sverige och dess effekter hos de äldre inte på något sätt är unik. Den följer i hög grad ett internationellt mönster, skriver Birger Forsberg och medförfattare.