Denna webbplats vänder sig till läkare

Evidensen för nyttan av rutinmässig induktion tidigt i vecka 41 är osäker

Därför prioriteras en individuell bedömning i råd kring igångsättning

Evidensen för nyttan med igångsättning i vecka 41 + 0–2 är inte tydlig, skriver företrädare för Socialstyrelsen i en replik. »Socialstyrelsens förhoppning är att debatten inte förtar en av våra starkaste rekommendationer: att vården bör vara aktiv i handläggningen av gravida som går in i vecka 41 och att man bör planera för igångsättning någon gång före vecka 42 om inte förlossningen startar spontant«, skriver de.

Sverige kan bli bättre på att förebygga fragilitetsfrakturer

Sverige kan bli bättre på att förebygga fragilitetsfrakturer

Det förebyggande arbetet mot fragilitetsfrakturer kan bli bättre, skriver två ortopeder vid Södersjukhuset och föreslår att vi lär oss av Norge, där en strukturerad frakturkedja har lett till en signifikant minskad risk för nya fragilitetsfrakturer och mortalitet.

En satsning på akutläkare skulle gynna hela sjukvårdssystemet

Sverige bör göra som andra länder och satsa på akutläkare

»Akutsjukvård är en fråga om patientsäkerhet och resurseffektivitet. Genom att införa akutkliniker med akutläkare kan vi skapa en mer sammanhållen och effektiv akutsjukvård dygnet runt, i hela landet«, skriver företrädare för Svensk förening för akutsjukvård och Svensk kirurgisk förening. (19 kommentarer)

Rekommendationen gäller okomplicerad faryngotonsillit

Rekommendationen gäller okomplicerad faryngotonsillit

Invasiva grupp A-streptokockinfektioner (iGAS) ska tas på allvar, skriver företrädare för Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten i en replik. Att Folkhälsomyndigheten nyligen drog tillbaka sina kompletterande råd avseende faryngotonsillit berodde på att de riskerade att skapa otydlighet för hälso- och sjukvårdspersonal i deras dagliga arbete.

Riktlinjer följs om de förtjänar det

Standardiserade arbetssätt följs bara om de förtjänar att följas

»Tröttsam och förlegad« – så sammanfattar Oskar Lindfors, specialistläkare i allmänmedicin, den debatt som uppstår när vårdförlopp inte följs. »Självklart ska vi hämta inspiration av varandra, och goda exempel ska spridas. Men att tro att 'top-down'-implementering av ett standardiserat arbetssätt skulle ge samma effekter som det eldsjälsdrivna är i bästa fall naivt«, skriver han. (11 kommentarer)

Finns evidens för att cancerscreening minskar den totala dödligheten?

Påverkar cancerscreening verkligen den totala dödligheten?

Nyligen kom beskedet att ännu en pilotstudie om cancerscreening ska göras i Sverige, skriver Gunnar Akner och ifrågasätter evidensen för att screening minskar den totala dödligheten. »För att minska den stora risken för jäv och intressekonflikter bör beslut om införande eller omprövning av screeningprogram fattas av oberoende instanser i transparenta processer«. (21 kommentarer)

iGAS är fortfarande ett hot – ändå ändras rekommendationen

iGAS är fortfarande ett hot – ändå ändras rekommendationen

Allvarliga invasiva infektioner i samband med faryngotonsillit måste tas på allvar – ändå anser Läkemedelsverket att minst tre Centrorkriterier måste vara uppfyllda för att det ska bli aktuellt med provtagning och eventuell antibiotikabehandling, skriver fem läkare som också är kritiska till att Folkhälsomyndigheten nyligen drog tillbaka sin kompletterande rekommendation. (4 kommentarer)

Kurativt syftande kirurgi bör vara förstahandsval vid aortagraftinfektion

Kurativ kirurgi förstahandsval vid aortagraftinfektion i bukaorta

Förutsättningarna för framgångsrik kurativ behandling av aortagraftinfektioner (AGI) skulle troligen bli bättre om AGI-problematik centraliserades till ett fåtal nationella centrum, skriver fem läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

SoS prioriteringsstöd kring igångsättning vilseleder

Socialstyrelsens prioriteringsstöd kring igångsättning vilseleder

»Det är obegripligt att Socialstyrelsen 2025, då hälso- och sjukvård ska grundas på vetenskaplig evidens, i stället väljer att rekommendera en åtgärd som saknar vetenskapligt stöd«, skriver en rad läkare om myndighetens nyligen uppdaterade prioriteringsstöd kring handläggning av graviditeter som nått 41 veckor.

Fler sjukhus bör använda Rakel i sina beredskapsövningar

Fler sjukhus bör inkludera Rakel i sina beredskapsövningar

Sjukhus bör överväga att införa eller i alla fall öva på kommunikationssystemet Rakel intrahospitalt, skriver tre läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Deras erfarenhet är att systemet inte är särskilt komplicerat att lära sig, och till skillnad från interntelefoni och bristfälligt underhållna backupmobiler är systemet dessutom robust.

Upprepa inte gamla synder – staten måste ansvara för utbildningstjänster

Staten måste dimensionera utbildningstjänsterna

När AT-systemet går i graven måste staten ta över dimensioneringen och samordningen av utbildningstjänster, annars riskerar vi samma kompetensförsörjningsproblem som i dag, skriver Sofia Warne. Nästa steg är att göra lönerna konkurrenskraftiga, då det vore olyckligt om yrket tappade ännu mer attraktionskraft i en tid när fler läkare behövs för att ta hand om en åldrande befolkning. (2 kommentarer)

Hålen i listan över skyddade yrkestitlar måste täppas till

Överläkare och cancerläkare måste också vara skyddade titlar

Efter att en förundersökning har lagts ned med motiveringen att generalläkare inte är en skyddad titel konstaterar Anders Suneson att någon som saknar läkarexamen men kallar sig överläkare inte heller begår något brott. Han kräver därför att listan med skyddade titlar kompletteras så att alla titlar som slutar med ordet läkare ingår. (2 kommentarer)

STAR*D är inte »en depressionsstudie bland många«

Det är dags att börja referera till STAR*D på ett mer nyanserat sätt

»Vi står fast vid att Pigotts reanalys av rådata är relevant«, skriver André Marx och Åsa Nilsonne i en slutreplik i debatten om hur resultatet av STAR*D-studien ska tolkas. (2 kommentarer)

Ivo har fel – en akut förlossningssituation kräver flexibelt beslutsfattande

Nej, ett statiskt ledarskap fungerar inte i en akut förlossningssituation

Ivos kritik av förlossningskliniker för oklar ansvarsfördelning baseras snarare på myndighetens föreställning om hur en förlossning bör gå till än på kunskap om hur det fungerar i verkligheten, skriver tre debattörer med erfarenhet av förlossningsvård och riskhantering. »När en situation övergår från normal till onormal och vidare till kris behöver olika professioner snabbt anpassa sig till en skiftande verklighet.« (6 kommentarer)

Sjukdomsbegreppet saknas i psykiatrins språkdebatt

Varför saknas sjukdomsbegreppet i psykiatrins språkdebatt?

Det är hög tid att psykiatrin förtydligar vad som menas med sjukdom, skriver Johannes Thorman, ST-läkare i vuxenpsykiatri. »I förlängningen skulle det leda till bättre vård, både av de patienter som lider av psykiska sjukdomar och de som lider av helt andra orsaker«, skriver han. (4 kommentarer)

Journalen måste följa med när patienter väljer att lista om sig

Viktig information riskerar att försvinna när patienter listar om sig

Att journalen inte följer med en patient som väljer att lista sig på en annan vårdcentral är problematiskt, eftersom viktig information riskerar att försvinna, skriver läkaren Marios Kyriakides. Han föreslår därför ett krav på remiss vid omlistning. (6 kommentarer)

Kostråd förbättrar inte bara folkhälsan – även bra för klimatet

Ohälsosamma kostvanor och klimatkrisen hänger samman

Genom att påtala hälsofördelarna med att äta en mer växtbaserad kost skulle läkarkåren också påverka planetens hälsa, skriver tre läkare och två dietister. »Dagens engagemang inom läkarkåren är avgörande för framtida sjukdomspanorama och för den planet vi alla delar.« (6 kommentarer)

Dekretet att ersätta ordet »fetma« med »obesitas« är inte riktigt genomtänkt

Dekretet att ersätta ordet »fetma« med »obesitas« är en tankevurpa

Det finns god grund för Socialstyrelsen att vilja minska risken att patienter blir kränkta, men frågan är om ordbytet från »fetma« till »obesitas« verkligen är genomtänkt, undrar Jörg Carlsson, överläkare och professor som dessutom är skolad i latin. »Det är svårt att föreställa sig att patienter som kan latin eller som har blivit informerade om ordets betydelse skulle ha önskat ordbytet, men nu är det en stor majoritet av befolkningen som inte kan språket ...«, skriver han. (16 kommentarer)

Regionen strävar efter samma mål som Sylf Västernorrland

Tillsammans kan vi skapa en bättre arbetsmiljö och ökad patientsäkerhet

Påståendet att Region Västernorrland inte satsar på sin egen personal stämmer inte, skriver regionens hälso- och sjukvårdsdirektör Maria Strandberg i en replik. Förutom att medianlönerna bland ST-läkare är högre än rikssnittet erbjuder regionen bland annat kontinuerlig fortbildning för AT- och BT-läkare. (6 kommentarer)

Ojämlik vård för könsstympade flickor och kvinnor i Sverige

Två specialiserade mottagningar för könsstympade kvinnor räcker inte

I dag finns bara två specialiserade mottagningar dit kvinnor som har problem relaterade till könsstympning kan vända sig, konstaterar Cecilia Berger och Bita Eshraghi. »Det är således hög tid att gå från ord till handling och öka tillgången till specialiserade mottagningar för alla flickor och kvinnor i Sverige som har utsatts för könsstympning«, skriver de.