Lipidsänkande läkemedel minskar överdödligheten vid psykisk sjukdom
En stor del av överdödligheten bland personer med allvarlig psykisk sjukdom beror på aterosklerotisk hjärt–kärlsjukdom, som kan förebyggas med blodfettssänkande läkemedel. Ändå finns inga nationella kliniska riktlinjer, konstaterar en rad läkare som även beskriver ett projekt med lokala riktlinjer som uppskattas både av professionen och patienter. (3 kommentarer)
Förläng fastan i stället för att sätta ut GLP-1-analoger
Utsättning av GLP-1-receptoragonister inför operation för att minska risken för aspiration som Svensk förening för anestesi och intensivvård rekommenderar är inte en rimlig åtgärd, då effekten av de olika läkemedlen kvarstår en längre period. I stället bör opererande kliniker ange en förlängd fasteperiod för patienterna, skriver Gunnar O Klein. (2 kommentarer)
Viktig information om läkemedel ska spridas mer effektivt
Efter att ha uppmärksammat att alla läkare inte nås av ny information som är av betydelse för ändamålsenlig och säker användning av läkemedel inleder Läkemedelsverket en pilotstudie där så kallad DHPC skickas direkt till relevanta förskrivares personliga digitala brevlådor. (2 kommentarer)
Nya riktlinjer för postoperativ uppföljning vid DTC behövs
Nya nationella riktlinjer som betonar vikten av rutinmässig kontroll av Tg-nivåer samt diagnostisk scintigrafi mellan tyreoidektomi och radiojodbehandling. Detta då patienter skulle kunna få en bättre behandling, skriver Sokratis El Mantani Ordoulidis och Maria Siampanopoulou. (1 kommentar)
Oroväckande att farmakologisk behandling sätts in utan tidiga insatser
Trots att Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar tidiga insatser vid ADHD-liknande symtom är det många barn som inte får sådana. Ofta erbjuds de i stället enbart farmakologisk behandling, skriver företrädare för SFBUP apropå resultatet av en färsk enkätundersökning. (2 kommentarer)
Alltför mycket av barns och ungdomars värdefulla tid går förlorad i köer
De allt längre köerna till Bup beror inte bara på ett ökat behov. För att komma till rätta med ineffektivitet avser regeringen att införa nationella utvecklingsteam för att stödja regioner när de utvecklar psykiatrin, skriver socialminister Jakob Forssmed (KD). (6 kommentarer)
Test för U-glukos har spelat ut sin roll
Värdet av uringlukosanalyser vid diabetesutredningar minskar kontinuerligt då SGLT2-hämmare allt oftare används vid behandling av hjärtsvikt hos patienter utan diabetes. Detta kan leda till falskt positiva resultat, skriver Anders Larsson, överläkare och professor i experimentell klinisk kemi, i en debattartikel. (9 kommentarer)
ADHD-diagnostiken måste bli mer högupplöst i en komplex verklighet
ADHD-diagnostik med högre upplösning som är bättre anpassad till tillgänglig behandling utöver farmakologisk behandling är ett sätt att skapa flexibilitet, även om det inte löser problemet i grunden, skriver psykologen Peter Jacobsson i en debattartikel. »Vi måste vara tydliga med att det är rimligt att diagnoser kan ställas, tas bort – och kanske ställas igen.« (2 kommentarer)
Låt inte cytodiagnostikernas viktiga erfarenhet gå förlorad
När arbetsuppgifter försvinner då nya diagnosmetoder införs finns risken att många cytodiagnostiker börjar omvärdera sina karriärval. Precis som i våra grannländer bör arbetsgivarna göra allt för att behålla deras kompetens genom att erbjuda vidareutbildning, vilket skulle avlasta patologerna och gynna patienterna, skriver cytodiagnostikerna Karin Stacke och Mohammed S I Mansour i en debattartikel. (1 kommentar)
Svensk sjukvård kan lära sig en del av Ukrainas armé
Inom sjukvården handlar det ofta om att göra rätt snarare än om att göra rätt saker – en organisationsfilosofi som karakteriserar den ryska armén – konstaterar Frida Losell, ST-läkare i rehabiliteringsmedicin. Ledarskapet borde i stället fungera som den ukrainska armén, skriver hon. (5 kommentarer)
