Denna webbplats vänder sig till läkare
Olyckligt att forskare lanserar begreppet »preklinisk obesitas«

Riskfyllt att införa begreppet »preklinisk obesitas«

Det vetenskapliga underlaget visar att obesitas i barndomen är en sjukdom som påverkar hälsan allvarligt, och ju längre tid en sjukdom går obehandlad, desto större blir hälsoriskerna, skriver styrelsen för Svensk förening barnobesitas apropå en uppmärksammad artikel som använder begreppet »preklinisk obesitas«.

Byråkrati får inte försena effektiva nya behandlingar

NT-rådet bromsar införandet av viktiga och effektiva läkemedel

Svensk byråkrati medför att det dröjer innan läkemedel som redan används i andra länder införs här, skriver Björn-Owe Björk (KD), regionråd i Region Uppsala. Bland annat är NT-rådets beslutsprocesser inte transparenta och besluten kan inte överklagas, skriver han. (1 kommentar)

Förbundet tar inte da Costa-fallet på allvar

Läkarna i da Costa-fallet förtjänar mer än en oberoende utredning

»Om kravet på en oberoende utredning är det slutgiltiga svaret från förbundet måste slutbetyget därför bli »B?«, det vill säga nätt och jämnt godkänt på den tiden jag gick i skolan«, skriver Johan Lagerfelt i en slutreplik om Läkarförbundets hantering av da Costa-fallet. (4 kommentarer)

Naiv jämförelse ligger till grund för ifrågasättande av antidepressiva

Naiv jämförelse ligger till grund för ifrågasättande av antidepressiva

»Att dra vittgående slutsatser på basis av en forskares egensinniga tolkning av en studie vittnar om bristande förståelse för frågeställningens komplexitet«, skriver Mikael Tiger och Fredrik Hieronymus i en replik på André Marx och Åsa Nilsonnes debattartikel som hävdar att den vitt spridda tolkningen av STAR*D är fel. (5 kommentarer)

Klinisk forskning måste bli en naturlig del av det kliniska arbetet

Klinisk forskning bör självklart integreras i det kliniska arbetet

Eftersom randomiserade studier är en förutsättning för att ge patienter den bästa behandlingen och på bästa sätt utnyttja begränsade resurser måste den svenska sjukvården bli bättre på att genomföra sådana, skriver företrädare för Svenskt nätverk för nationella kliniska studier inom obstetrik och gynekologi i en debattartikel. Att läkarstudenter får lära sig god klinisk praxis borde vara en självklarhet, men bara en början, skriver de.

Engagera dig i Kloka kliniska val redan nu

Du är inte ensam – börja göra kloka kliniska val så snart som möjligt

Socialstyrelsens verksamhetsnära stöd för att utmönstra lågvärdevård är välkommet, men förutsättningarna att lyckas ökar om enskilda läkare engagerar sig redan nu, skriver en rad företrädare för Svenska läkaresällskapets arbetsgrupp för kloka kliniska val (KKV).

Nationell hälsoatlas kommer, men någon måste ansvara för driften

Bra att fler engagerar sig i en hälsoatlas för Sverige

Ett statistikverktyg som kan åskådliggöra faktorer som påverkar hälsan hos boende i ett avgränsat geografiskt område – en hälsoatlas över Sverige – är under utveckling, skriver en rad verksamma vid Uppsala universitet apropå en debattartikel som förespråkar »grov precisionsprevention«. Replikförfattarna påtalar även vikten av att någon tar på sig ansvaret att vidareutveckla och driva verktyget.

Är dagens eAT-prov verkligen utformat för att testa adekvata kunskaper?

Är eAT-provet verkligen utformat för att testa adekvata kunskaper?

»Det är min fasta övertygelse att 26 procent av Sveriges AT-läkare inte är av undermålig kvalitet, och jag önskar en framtida tentamen som speglar detta bättre än dagens«, skriver Jonas Lindbäck i en slutreplik. (5 kommentarer)

Det krävs ingen diagnos för att utbilda idrottare om kost

Det krävs ingen diagnos för att utbilda idrottare om kost

»Innan REDs uppfyller de nödvändiga kraven på omfattande studier av hög vetenskaplig kvalitet bör konceptet hållas borta från den kliniska vardagen«, skriver sju experter i en replik på en debattartikel om relativ energibrist hos idrottare.

Avfärdade tolkningar ses fortfarande som etablerade sanningar

Varför är avfärdade studieresultat fortfarande etablerade sanningar?

Varför överskattas effekten av antidepressiva läkemedel fortfarande, trots att en forskargrupp har funnit att de första slutsatserna efter STAR*D-studien inte var korrekta, undrar André Marx och Åsa Nilsonne. »Oavsett svaret har den vitt spridda felaktiga tolkningen av STAR*D fått konsekvenser för den vård deprimerade personer erbjuds i Sverige i dag«, skriver de. (17 kommentarer)

Skuldfrågan bör bedömas igen, men inte av förbundet

Skuldfrågan i da Costa-fallet bör bedömas igen, men inte av förbundet

Läkarförbundet är varken experter i straffrätt eller domare och kan inte uttala sig om huruvida de båda läkarna i da Costa-fallet är skyldiga, skriver Sofia Rydgren Stale, Lars Rocksén och Hanna Kataoka i en replik. Samtidigt anser förbundet att det vore rimligt med en oberoende granskning av myndigheternas och domstolarnas handläggning och har därför skickat en skrivelse till justitieminister Gunnar Strömmer. (2 kommentarer)

Varför avfärdas rön om antibiotika vid appendicit?

Nationella vårdprogrammet avfärdar rön om antibiotika vid appendicit

Trots att flera studier visar att antibiotikabehandling dramatiskt minskar behovet av akut appendektomi nämns inte behandlingsmetoden i det nationella vårdprogram för akut appendicit som nyligen publicerades, skriver Kent Lundholm och Britt-Marie Iresjö.

Regionens plan kring hyrläkarberoende är totalt misslyckad

Västernorrland implementerar bara besparingsdelen i bemanningsplanen

»Problemet är att satsningarna på egen personal inte existerar – det handlar enbart om nedskärningar, besparingar och försämrade arbetsvillkor«, skriver två företrädare för Sylf Västernorrland om regionens plan för att minska hyrläkarberoendet. (2 kommentarer)

Hög tid att förbundet tar ställning för de oskyldiga läkarna

Det är hög tid att förbundet öppnar ögonen och agerar i da Costa-fallet

I ljuset av avslöjandena i SVT:s dokumentärserie om da Costa-fallet är det hög tid att Läkarförbundet byter fot och arbetar för att de båda läkarna återfår sina legitimationer och att deras anseende upprättas, skriver den tidigare medlemmen Johan Lagerfelt, som gick ur förbundet då han ansåg att det saknade moralisk kompass i frågan. (11 kommentarer)

Inga »omotiverade restriktioner« avseende klonidin mot smärta

Inga »omotiverade restriktioner« avseende klonidin mot smärta

Läkemedelsverket har inga »restriktioner« mot att använda klonidin mot smärta. Att substansen inte längre finns i tablettform beror på att tillverkaren begärde en avregistrering till följd av låg försäljning. Förskrivningsrätten är dessutom fri, skriver en företrädare för myndigheten i en replik. (2 kommentarer)

Stafettläkaren – flitig som en myra eller glupsk som en termit?

Hyrläkaren – flitig som en myra eller glupsk som en termit?

Efter mer än 40 år som allmänläkare, varav de senaste åren som hyrläkare, reflekterar Ulf Olsson över hur han betraktas i samhällets ögon – är han en myra eller är han en termit? (15 kommentarer)

eAT-provet har inte alls blivit svårare

Att hävda att eAT-provet har blivit svårare är en grov förenkling

Då underkännandefrekvensen bland AT-läkare med svensk läkarexamen ökat successivt är det mindre sannolikt att just det senaste provet var »för svårt«, skriver Stergios Kechagias och Andreas Carlborg i en replik. De framför en rad andra möjliga förklaringar, bland annat en allmän försämring av förmågan att hantera text och formulera sig skriftligt. (13 kommentarer)

PEth är definitivt en säker och värdefull alkoholmarkör

Förvånande att kritik riktas mot en säker och värdefull alkoholmarkör

PEth är en både säker och värdefull alkoholmarkör för att påvisa riskbruk, skriver sjukhuskemisten Anders Helander i en replik på en debattartikel med budskapet att metoden vilar på svag evidens. (7 kommentarer)

Vården av »osynliga« opioidmissbrukare måste bli bättre

Vårdens insatser för »osynliga« med opioidproblem måste bli bättre

Många som dör i opioidöverdoser har varit svåra att fånga upp, visar en ny svensk studie. Författarna efterfrågar därför åtgärder som tidigt kan identifiera personer med opioidproblem som har stabilt boende och inte behöver försörjningsstöd. (1 kommentar)

Ta relativ energibrist hos idrottare på allvar – rehabiliteringen tar lång tid

Relativ energibrist hos idrottare måste tas på större allvar

Relativ energibrist är ett allvarligt problem för många idrottare och kan påverka både deras fysiska och psykiska hälsa. För att förebygga och behandla syndromet krävs en helhetssyn, där utbildning, tidig upptäckt och multidisciplinärt stöd är viktiga incitament, skriver Anna Melin och Lykke Tamm.