Specialistbrist inom psykiatrin – en utmaning vi inte kan bortse från
Bristen på specialister inom psykiatrin är stor. Det är en utmaning vi inte kan bortse från, eftersom antalet läkare som erbjuds introduktionstjänst kommer att öka markant, skriver Sofia Rydgren Stale, Jonas Ålebring och Anders Lundberg i denna replik till en debattartikel i Läkartidningen. (3 kommentarer)
Psykopedagogisk behandling – en tidsbegränsad insats
Huruvida psykopedagogisk behandling ska användas som huvudintervention i stället för KBT, interpersonell psykoterapi, psykodynamisk terapi eller läkemedel är en fråga för den enskilda behandlaren, skriver företrädare för projektledningsgruppen för Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom i denna replik till Göran Högberg. (2 kommentarer)
Smärta oftast inte första symtom vid spinalt hematom
Okunskap om obstetrisk neuropati leder ofta till att ryggbedövning primärt ofta misstänks vara orsaken till spinalt hematom. Detta kan leda till onödiga undersökningar och oro, och till att smärtlindringstekniken misskrediteras, skriver Vibeke Moen och medförfattare. (1 kommentar)
Mer forskning behövs för förbättrad diagnostik av prostatacancer
Nyttan med prostatacancerscreening med PSA-prov skulle inte tydligt överväga de negativa effekterna, och kunskapen om kompletterande testmetoder är ännu inte tillräcklig. Därför kan Socialstyrelsen, i likhet med de flesta andra länder i världen, i nuläget inte rekommendera nationell screening. Det skriver Lars-Torsten Larsson, avdelningschef och ordförande i Socialstyrelsens nationella screeningråd, och medförfattare. (4 kommentarer)
Staten ska inte sätta kvalitetskriterier för fortbildning av läkare
Frågan om kvalitetssäkring av läkarnas fortbildning måste ägas av professionen. Svenska läkaresällskapet delar den problembild som målas upp i ett debattinlägg i Läkartidningen. Ingen ska behöva träffa en läkare som inte är väl uppdaterad. (6 kommentarer)
Webbtidboken skapade »tombolamottagning«
Det sveper en våg av e-hälsa och digitalisering över vården. En del jublar, en del ryser, skriver Karin Lendrup, som i sviterna av ett digitaliseringsprojekt vidhåller att även sådana bör genomföras med ett vetenskapligt förhållningssätt. (2 kommentarer)
Ingen vårdrelation? Ingen rätt att logga in i patientens journal
Det är olagligt för vårdpersonal att utan vårdrelation till patienten logga in och läsa dennes journal. Förbudet är strikt och relevant, skriver Maria Pettersson och medförfattare apropå en krönika av Christian Unge i Läkartidningen. (15 kommentarer)
Apropå! Immunitet mot mässling
Mässlingsutbrottet i Göteborg kring årsskiftet 2017–2018 har orsakat berättigad uppmärksamhet eftersom sjukdomen är potentiellt allvarlig och dessutom mycket smittsam. En följdfråga är hur immuniteten hos befolkningen gestaltar sig i stort, skriver Hans O Hallander och Margaretha Ljungman. (1 kommentar)
Släpp in funktionella neurologiska tillstånd i neurologins finrum
Sverige är på efterkälken vad gäller funktionella neurologiska tillstånd. För att förvalta ett spirande intresse för området krävs att vårdorganisatörer och professioner inleder ett nationellt arbete med utveckling av kunskapsstöd och riktlinjer, skriver Carl Sjöström och Anders Lundin. (8 kommentarer)
Vi måste bli bättre på att diagnostisera typ 1-diabetes
Incidensen av typ 1-diabetes hos barn och ungdomar ökar, men diagnosen ställs ofta sent och ketoacidos har blivit allt vanligare. Allmän autoantikroppsscreening kan diskuteras, anser Johnny Ludvigsson. (2 kommentarer)
Artrosskolan – evidensen måste stärkas
Det finns i dag en mångmiljonindustri bakom diagnosen artros. En del av marknadsföringen av verksamheten är vilseledande, nämligen påståendet att man kan erbjuda forskningsbaserad behandling mot artros i höfter och händer. Det skriver fyra professorer i ortopedi. (3 kommentarer)
