Robotkirurgi vid benign hysterektomi är dyr och saknar evidens
Studier visar inga förbättringar i komplikationsfrekvens, smärta, återhämtning eller livskvalitet jämfört med vaginal hysterektomi – ändå växer metoden i Sverige.
Robotassisterad kirurgi vid benign hysterektomi har på kort tid blivit rutin i Sverige. I dag utförs omkring hälften av ingreppen med robot, trots att det saknas vetenskapligt stöd för att metoden ger bättre medicinska resultat. Den samlade evidensen pekar i stället tydligt på att andra metoder är överlägsna.
Cochraneöversikter och internationella riktlinjer rekommenderar vaginal hysterektomi som förstahandsval vid benign indikation [1-3]. När vaginal kirurgi inte är möjlig bör laparoskopisk hysterektomi användas för att undvika laparotomi. Robotkirurgi tillför inga dokumenterade fördelar jämfört med dessa etablerade minimalt invasiva metoder.
Det saknas dessutom randomiserade kontrollerade studier som visar att robotassisterad hysterektomi ger bättre kliniska resultat än laparoskopisk hysterektomi. De randomiserade kontrollerade studier som finns visar i stället likvärdiga eller sämre utfall för robotkirurgi, samtidigt som operationstiderna och kostnaderna är högre [4, 5]. Ingen studie har kunnat påvisa minskad komplikationsrisk, kortare vårdtid eller snabbare återhämtning med robotkirurgi jämfört med laparoskopi [4, 5].
Utmaningarna med robotkirurgi är flera.
- Höga kostnader. Investeringar, service och engångsinstrument gör metoden avsevärt dyrare än både vaginal och laparoskopisk kirurgi.
- Stor miljöpåverkan. Robotkirurgi genererar mest avfall och högst koldioxidutsläpp. En aktuell analys bekräftar att robotassisterad hysterektomi har det största klimatavtrycket av alla jämförda metoder [6].
- Ingen medicinsk vinst. Studier visar inga förbättringar i komplikationsfrekvens, smärta, återhämtning eller livskvalitet jämfört med vaginal hysterektomi.
Den enda aktör som tjänar på den ökande användningen av robotkirurgi är ett amerikanskt teknikföretag. Den ekonomiska vinsten gagnar bara företaget – inte patienterna, professionen eller sjukvården i stort.
Konsekvensen blir att den metod som ger lägst komplikationsrisk, snabbast återhämtning och bäst kostnadseffektivitet – vaginal hysterektomi – trängs undan [7]. Detta är inte förenligt med evidensbaserad medicin eller ansvarsfull resursanvändning.
Vid benign hysterektomi är slutsatsen tydlig: vi ska använda den metod som är bäst för patienten, ekonomin och miljön – och det är inte robotkirurgi, skriver debattörerna.
Det är dags att specialistföreningar, verksamhetschefer och landets opererande gynekologer tar ansvar för utvecklingen. Kompetensen i vaginal kirurgi måste värnas och återuppbyggas. Det är en teknik som kräver träning, men som ger patienterna bäst resultat och sjukvården störst värde. Vid benign hysterektomi är slutsatsen tydlig: vi ska använda den metod som är bäst för patienten, ekonomin och miljön – och det är inte robotkirurgi.
