Vården kan orsaka onödig smärta hos barn och ungdomar
Nyligen publicerades en omfattande vetenskaplig artikel som beskriver de stora brister som råder inom barnsmärtvården i världen [1]. Det kan gälla smärtlindring efter operationer, men även vardagliga procedurer som blodprov och vaccinationer – situationer som barn som i övrigt är fullt friska går igenom.
Även i Sverige behöver smärtvården för barn utvecklas. I många verksamheter används till exempel inte den kunskap som redan finns. Medlemmarna i Svensk barnsmärtförening representerar olika vårdyrken och verkar i alla delar av landet, och vi ser tyvärr tydliga ojämlikheter i barnsmärtvården.
Underbehandlad smärta kan innebära att barnet/ungdomen senare behöver mer omfattande insatser för att kunna lämna ett blodprov, få en vaccination eller klara av att bli inlagd på sjukhus. Det kan ta längre tid att vinna barnets förtroende, och en del barn kan behöva psykologisk hjälp för sin stickrädsla. Vissa barn och ungdomar kan behöva lustgas, kraftigt lugnande mediciner eller nedsövning. Ofta hade detta inte varit nödvändigt om barnet fått bättre bemötande och behandling vid den första provtagningen, vaccinationen eller sjukhusbesöket.
Stickrädsla kan innebära att man drar sig för att söka vård eller söker vård för sent. Otillräckligt behandlad smärta kan även orsaka långvarig smärta med försämrad livskvalitet längre fram i livet. FN:s barnkonvention är numera lag i Sverige, och otillräcklig behandling av smärta hos barn bör därmed ses mot bakgrund av lagen. Barnets röst ska bli hörd och alla beslut som rör hälsan på såväl kort som lång sikt ska tas med hänsyn till barnets bästa.
Att smärtlindra på rätt sätt är en förhållandevis billig investering som kan öka barnets självtillit och förmåga att genomgå medicinska procedurer och behandlingar. När det gäller vaccinationer hos barn finns tydliga rekommendationer om hur detta kan göras [1]. Rekommendationerna följs dock inte regelmässigt, trots att de inte kräver stora åtgärder. Bra bemötande med individanpassade förberedelser, hänsyn till barnets tidigare erfarenheter och användande av lokalbedövningsmedel räcker långt.
Det finns goda exempel på hur vi kan förbättra smärtvården för barn. Till dagoperation vid öron-, näs- och halsavdelningen i Huddinge kommer barnen in tidigt på morgonen, och förberedelserna behöver oftast gå undan. Här har personalen skapat tydlig information som skickas hem till familjen i förväg. Barnet och föräldrarna är därmed förberedda på vad som kommer att hända och barnet klarar oftast av proceduren väl, även om personalen inte skulle hinna med alla moment.
Vi har i dag stor kunskap om hur rädsla och obehag inför smärtsamma procedurer hos barn kan minskas inom vården. Svensk barnsmärtförening har samlat råd och rekommendationer som fungerar väl och har god evidens (Fakta 1). En förbättrad procedurrelaterad smärtvård tar hänsyn till barnets bästa på både kort och lång sikt.
