Vilseledande att göra privat vård till syndabock
Fanny Nilsson pekar ut privat vård som orsaken till det sviktande förtroendet för läkarkåren, men den politiska styrning som hon efterfrågar är grunden till sjukvårdens största problem.
Replik. Varför litar inte myndigheterna på den svenska läkarkåren? Fanny Nilsson menar i sin debattartikel i Läkartidningen att en privatiseringsvåg fyllt vården med oseriösa aktörer och att politikerna behöver ta tillbaka kontrollen [1]. Ja, det finns exempel på oseriösa privata aktörer, men de stora utmaningarna i den svenska sjukvården beror på samma politiska styrning som debattören efterfrågar.
De tre största vårdskandalerna i modern tid skedde alla på den politiskt styrda offentliga sidan: fallet Macchiarini, upphandlingen och införandet av journalsystemet Millennium och det numera sjunkande reformskeppet »God och nära vård«, som kostat mer än 35 miljarder kronor [2]. I det sistnämnda fallet kunde vem som helst räkna ut att primärvården inte skulle fungera som avlastning för sjukhusen [3]. Men politikerna som hade kontrollen ville annorlunda.
Ökad politisk styrning kör över individen och lokal kompetens. Ta till exempel vårdgarantiskandalen på Helsingborgs lasarett [4]. Patienter som tröttnade på vårdkön och ville till en privat vårdgivare blev i princip utsatta för systematisk »gaslighting« och skickades inte vidare till andra kliniker. Såväl patienter som allmänläkare fick ta smällen.
Visst finns det marknadsmisslyckanden, men på ett övergripande plan verkar åtminstone vårdens medarbetare vara mer nöjda på den privata sidan [5]. Tankesmedjan Synaps har tidigare utfört beräkningar på Försäkringskassans data och visat att risken för sjukskrivning är mindre hos en privat än en offentlig arbetsgivare [6].
Den största fördelen med privatiseringen är valfrihet. Valfrihet är makt: makten för patienter och läkare att hitta alternativ till den politiska kontrollen. Tänk hur arbetsmiljön hade sett ut på landets vårdcentraler om regionerna var de enda arbetsgivarna. Hyrstoppen ger redan en fingervisning [7] om hur vissa politiker ser på bemanningssvårigheter.
Ökad politisk styrning kör över individen och lokal kompetens, skriver Isac Riddarsparre.
Den som vill öka den politiska kontrollen säger samtidigt till alla Sveriges läkare och patienter: »Jag vet vad som är bäst för er, oavsett vad ni själva kan och tycker.« Det, om något, är oseriöst.
