Frågan vilka resurser primärvården ska ha står i fokus för en av våra artiklar (sidan 1614). Förra året utgjorde kostnaderna för primärvården cirka 17 procent av sjukvårdens totala nettokostnader i Sverige. Anna Nergårdh, utredare med uppdrag att modernisera den svenska sjukvården, menar att resurserna till primärvården måste öka. Men hur mycket beror enligt henne på vad som ska ingå i primärvårdens uppdrag och på lokala och regionala förutsättningar.
– Det är svårt att sätta en procentsiffra i nuläget, men absolut en avsevärt större andel, säger Anna Nergårdh.
Den som vill ta fram en sådan siffra möts av en rad olika utmaningar: förutom de regionala skillnaderna och uppdragets omfattning handlar det exempelvis om att skapa ett nationellt uppdrag och att tala om vilka andra delar av sjukvården som ska få mindre resurser.
Att frågan är svår att svara på framgår även av det faktum att det inte är självklart att primärvården i ett landsting med stora resurser är bättre än i ett landsting med mindre resurser. Men att Anna Nergårdh arbetar med frågan om primärvårdens resurser lovar gott inför framtiden. Kanske kan det någon gång skapas en primärvård med större resurser än dagens.
Fallbeskrivning
Ofrivilliga rörelser är typiskt vid Huntingtons sjukdom, men det är mycket vanligt att rörelsestörningen föregås av 10–20 år av psykiska symtom. Denna fallbeskrivning belyser hur sjukdomsförloppet kan te sig vid Huntingtons sjukdom och leda till att patienter vårdas för en annan diagnos en längre tid.
Författarintervjun
Per Breimer, överläkare vuxenpsykiatri i Helsingborg, har tillsammans med Åsa Petersén och Håkan Widner skrivit en artikel om Huntingtons sjukdom.
Nyheter
Hittills har få analyser av covidprover gjorts för att upptäcka den nya brittiska varianten av coronaviruset. Folkhälsomyndigheten lovar dock att kapaciteten ska öka. Och det är bråttom, menar experter på området.
Nyheter
Det finns flera brister i Region Skånes direktupphandlingar inom vården. Regionen behöver dessutom bli bättre på förebyggande arbete mot mutor och korruption i upphandlingar. Det visar en ny revisionsrapport.
Podd
När trycket från den nuvarande pandemin har lättat kan en ny utmaning uppstå för de anställda som arbetat med den. »Det kan gå så långt att man inte vill att det där ska sluta. Man är rädd för hur man ska kunna gå över i det normala livet«, säger Mikael Köhler, läkare och hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Uppsala.
Nyheter
För två år sedan beslutade Region Dalarna att ett sprututbytesprogram skulle införas 2020. Men på grund av pandemin har planerna lagts på is, rapporterar SVT.
Nyheter
Lokalföreningarna arbetar för fullt med de retroaktiva löneökningarna för 2020. Hur långt man kommit i förhandlingarna med arbetsgivarna varierar i landet, men några föreningar sneglar på Jönköping där det står klart läkarna får ett generellt påslag på 2,75 procent.
Debatt
Randomiserade kontrollerade försök är ett av de viktiga redskapen för att förbättra hälsa och vård. I covid-19-pandemin har de varit, och är, av stor betydelse för att utveckla de vacciner som snart kommer att skydda oss mot sars-cov-2, skriver Holger Rootzén.
Nyheter
Det blir politikerna – inte tjänstemännen – som kommer att avgöra om Kry får ta över sjukvårdsrådgivningen 1177 i Stockholm. Kry har köpt det bolag som bemannar tjänsten och affären har fått kritik.
Människor & möten
Janaki Brolin inledde sin läkarkarriär som volontärläkare i Sierra Leone. Där fick hon perspektiv på tillvaron och sitt jobb som läkare, som hon nu reflekterar över i sin podd »Tukul story from Sierra Leone«.
Recension
Utifrån den breda målgrupp författaren och förlaget har valt, är texternas omfattning omsorgsfullt avvägda och ger en god introduktion till det breda och tvärvetenskapliga ämne som vårdhygien utgör. Boken är ett välkommet tillskott till litteraturen på området och dess format skulle passa utmärkt till exempelvis en kortare kurs på läkarprogrammet, skriver Jon Edman Wallér i en recension av boken Vårdhygien.
Nyheter
I Stockholm har läkarföreningen omförhandlat löneavtalet för läkare före legitimation, den så kallade AT-trappan. Sylf Stockholms ordförande Gabriella Schanning hoppas att den procentuella ökningen i AT-trappan kan ge löneförhandlingarna i resten av landet en skjuts.(1 kommentar)
Rapport
I nya riktlinjer från Europeiska kardiologföreningen gällande akut koronart syndrom utan ST-höjning framhålls vikten av att väga den ischemiska risken mot blödningsrisken vid val av behandlingsstrategi.
Medicinsk kommentar
Europeiska kardiologföreningens nya riktlinjer för patienter med akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning är värdefulla, men inte problemfria. Det är nu viktigt att arbetet med de nationella riktlinjerna återupptas.
Debatt
Vård i bukläge är nu en vanlig åtgärd för ett stort antal patienter, inte minst inom intensivvården. HLR-rådet gav i juni 2020 ut med nya riktlinjer för denna situation, och deras rekommendation är förvånansvärt kategorisk: »komprimera ej i bukläge«, skriver Marcus Lindahl och Daniel Huber.(1 kommentar)
Krönika
»Också onkologen har denna andra våg fått ett beting med pass att fylla och jag har anmält mig frivillig.« Linda Willén skriver om en ny erfarenhet – en arbetsvecka på covidavdelning.(1 kommentar)
Nyheter
På nya Ersta sjukhus i Stockholm var planen att ersätta läkarnas fasta arbetsplatser med flexibla arbetsstationer i ett kontorslandskap. Men läkargruppen protesterade och sjukhusledningen lyssnade. »Nu upplever vi att vi bygger det här sjukhuset tillsammans«, säger läkarnas fackliga ombud Fredrik Wogensen.(2 kommentar)
Denna webbplats använder sig av kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen. Genom att använda vår webbplats så godkänner du de kakor som sparas. Läs mer!Ok
