»De kände inte varandra, men brann för samma sak. Under några intensiva veckor formade en grupp kvinnliga läkare #utantystnadsplikt – som blev det största svenska uppropet med 10 400 underskrifter. Nu har ett år gått. Har det fått någon effekt?«

Så inleds reportaget på sidan 1922 om kvinnliga läkares arbete med #metoo-uppropet.

Stina Salander, ST-läkare i allmänmedicin i Umeå, berättar hur hon startade en Facebookgrupp i november förra året, en grupp som kom att bestå av 17 000 kvinnliga läkare. I gruppen publicerades 400 vittnesmål om allt från negativ särbehandling till sexuella övergrepp. Denna grupp enades så småningom om ett upprop mot sexuella trakasserier, övergrepp och sexism inom sjukvården kallat #utantystnadsplikt.

Nu, ett år senare, är Stina Salander i stort besviken över responsen på uppropet. 

– Jag hade förväntat mig att uppropet skulle vara på allas läppar när jag kom tillbaka till jobbet dagen efter. Men det var det definitivt inte, säger hon.

Läkartidningens genomgång visar dock att uppropet fungerat som en inspiration till förändring inom vården. Förändring tar visserligen tid ibland, men de som arbetade med uppropet kan vara stolta över sin insats.