Coronakrisen och den ökade etiska stress som den kan leda till för personalen inom sjukvården står i centrum för ett reportage som inleds på sidan 748.

I reportaget konstateras att etisk stress inte är detsamma som vanlig stress. I stället handlar det om situa­tioner när man tvingas gå emot sin moraliska kompass.

Madhuri Gogineni, överläkare inom palliativ vård och ledamot i flera etiska råd, tror att ovissheten om vad som är rätt åtgärd att vidta är en situation som kan leda till etisk stress.

– Vi har ingen vetenskaplig grund att luta oss mot – samtidigt förväntas vi som läkare ha svar, säger hon i reportaget.

Bengt Cederlund, som är överläkare på intensivvårdsavdelningen på Söder­tälje sjukhus och den som nu leder avdelningens krisstab, pekar på ett annat exempel.

– Det är svårt att gå från att göra så mycket som möjligt för en patient till att göra så mycket som möjligt för många, säger han.

Även utan coronakrisen finns risken för etisk stress i vården. Att denna risk ökar i den nuvarande situationen är en rimlig tanke. Om så är fallet är det viktigt att arbetsgivare prio­riterar relevanta åtgärder som återhämtning för personalen och möjlighet till bearbetning av dödsfall och andra svåra situationer.