Läkartidningens kultursidor kan tack vare engagerade skribenter ofta erbjuda intressanta berättelser från den medicinska historien.

Ett exempel är en artikel av Göran Kronvall och Erik Nordenfelt i den förra utgåvan. De påminner om att coronavirus hos människa kunde påvisas »tack vare öronläkaren Bertil Hoorn, som i 60-talets Lund utvecklade den odlingsteknik som flera år senare kom till välkommen användning«.

I ett annat exempel, på sidan 1303 i denna utgåva, skriver Karin Österman om läkaren Tage Malmström, skapare av sugklockan.

Hon berättar om hur Tage Malmström var långt före sin tid och möttes av hård kritik och fientlighet från kollegor. »Den akademiska striden blev långvarig och infekterad och innebar stora påfrestningar för dr Malmström, som till sist gick in i en djup depression som varade i flera år och innebar långa vårdtider på sjukhus. Han betraktade sig själv som utslagen, upphörde med sin kliniska forskning och återhämtade sig aldrig helt. I slutet av 1960-talet blev han förtidspensionerad.«

Senare fick dock Tage Malmström en del erkännanden för sin insats.

Den medicinska historien är av intresse både i sig och som en bakgrund till den vård som finns i dag. Det är därför viktigt att fortsätta att berätta om den.