Postcovid är fokus för ett reportage med start på sidan 290. I Sverige uppskattas kring 30 000 ha fått diagnosen fram till och med oktober förra året.
I reportaget konstaterar överläkare Judith Bruchfeld, specialist i infektionssjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset, att postcovid i början var »ett oskrivet blad«. Men efter en tid gick det att se ett mönster för sjukdomen: »Man upptäckte bland annat lungskador, försvagad andningsmuskulatur, att vissa patienter plötsligt kunde få hjärtfrekvenstoppar eller nedsatt blodcirkulation i delar av hjärtmuskeln eller hjärnan, liksom avvikelser i immunförsvaret«.
En av de drabbade är barnläkaren Cecilia Chrapkowska som, två år efter att hon blev sjuk i covid-19, har »feber dagligen, bröstsmärtor och svårt att andas vid fysisk ansträngning«. Numera orkar hon dock stå upp en kort stund för att laga mat, och hon kan även arbeta 25 procent per vecka.
Det är viktigt att de drabbade får bästa möjliga vård. Men det behövs också, som Judith Bruchfeld framhåller, betydligt mer forskning för att förstå mekanismerna bakom postcovid.
– Vi kan förbättra det fysiska måendet och till viss del livskvaliteten hos de här patienterna, men vi kan fortfarande inte bota dem, säger hon.
