Små steg och fluffiga visioner
Det är svårt med mål. Vi behöver ju ha dem, både privat och på jobbet. Ska det till en stor förändring behövs ett stort mål, inspirerande, som gör att de som ska uppfylla det gör det där lilla extra som krävs för att nå ända fram. Så lyder teorin.
I själva verket kan det vara riktigt problematiskt att formulera det där målet. Ofta blir det alldeles för fluffigt. Då finns risken att alla inblandade jobbar som sjutton men att det sedan är väldigt oklart om de egentligen kommit någon vart, och framför allt om de gått åt samma håll.
För tio år sedan formulerade den dåvarande regeringen målet att Sverige skulle vara världsbäst på e-hälsa 2025. Med några veckor kvar till mållinjen kan vi konstatera att det inte lyckades. Fastän målet var fint och inspirerande blev det inte så mycket verkstad. I Läkartidningen berättar reportern Anna-Cajsa Torkelsson historien om visionen som gick i kras.
Ändå vågar jag tro på målen. Det gäller att ha en riktning, och sedan får man börja gå, som en klok chef sa till mig en gång. Små steg, ett i taget. Nästa mål i sikte är julledighet och lite vila. Sedan tar vi sikte mot nya mål.
God jul och gott nytt år önskar jag er alla!
