Vindkraftsbuller är inte ett infraljudsproblem

Det saknas belägg för att vindkraft genererar hälsovådliga nivåer av infraljud. Det är däremot fullt klart att vindkraftsbuller upplevs som störande, skriver Mats E Nilsson, Karl Bolin och Gösta Bluhm i en replik.(12 kommentar)

Man är inte värd mindre vård eller läkemedel för att man inte arbetar

»När TLV fattar beslut ska vi ta hänsyn till människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen«, skriver Dougals Lundin och Leif Lundquist som kommentar till SBU:s inlägg i frågan om att göra prioriteringar utifrån produktivitet.(1 kommentar)

Transporterna av extremt för tidigt födda barn måste förbättras

Socialstyrelsen rekommenderar att det i teamen finns en läkare och en sjuksköterska med särskild erfarenhet av neonatal intensivvård och transporter.

Blodtrycksbehandling av svarta patienter

Henrik Nyström betonar vikten av en varierad medicinsk behandling vid hjärt–kärlsjukdom hos patienter från olika etniska grupper.(1 kommentar)

Nationell harmonisering av alkoholmarkören PEth

Laboratorietest för att påvisa aktuellt intag eller regelbunden överkonsumtion av alkohol (alkoholmarkörer) har fått en allt vidare och mera omfattande användning i dagens samhälle. Nya känsliga och specifika biomarkörer erbjuder objektiv kvantitativ information om aktuell alkoholkonsumtion och kan indikera om bruket riskerar att orsaka medicinska komplikationer [1]. Vilket eller vilka test som bör utnyttjas i det […]

Prioritera utifrån produktivitet – ett etiskt problem?

SBU framhåller i denna artikel vikten av transparens i hälsoekonomiska underlag och efterlyser en samhällelig debatt om huruvida produktion och konsumtion bör styra fördelningen av hälso- och sjukvårdens resurser.

Vården av sköra äldre behöver förbättras

»Kontinuitet och tillgänglighet måste prioriteras för dem som har de största medicinska behoven.«

Socialstyrelsen måste agera för ökad säkerhet i psykiatrin

»Mer än hälften av personalen inom psykiatrisk vård har utsatts för fysiskt våld under de senaste tolv månaderna. Aggressiviteten ökar hela tiden. Varför bemöter inte Socialstyrelsen utvecklingen?« frågar Irma Rymo.(15 kommentar)

Bättre hushållning med förändrat arbetssätt

Stadigt ökande patientflöden och brist på vårdplatser är vardag inom akutsjukvården i Region Skåne och på många andra håll i Sverige. Patientsäkerhetsaspekterna på detta har ventilerats flitigt, bland annat här i Läkartidningen. Den vetenskapliga litteraturen präglas av brist på konsensus kring definitioner och problemformuleringar [1], vilket försämrar förutsättningarna för att angripa akutsjukvårdens problem på ett […](1 kommentar)

Privat sjukvård mindre klokt i låg- och mellaninkomstländer

Evidensbaserade studier visar nu att den offentliga sjukvården fungerar bättre i låg- och mellaninkomstländer. Frågan är om politiken tar hänsyn till dessa, skriver Anders Jeppson. 

Oacceptabel vårdplatsbrist bidrar till patienters död

Antalet vårdplatser i Sverige nådde 2012 en ny bottennotering. Åtgärder bör snarast vidtas för att komma tillrätta med situationen, skriver Jan Halldin.

Hög tid att börja använda hjärnskademarkör S100B vid handläggning av lätt skallskada

Blodprovet S100B rekommenderas som alternativ till datortomografi vid hantering av lätta skallskador, skriver Ramona Åstrand och medförfattare.

Stöd och insatser måste kunna ges även om inte alla diagnoskriterier är uppfyllda

Stöd och insatser måste kunna utgå från problembilden/problemtyngden och inte enbart från diagnoser med »rätt namn«, skriver Elisabeth Fernell och medförfattare.(2 kommentar)

Blir Socialstyrelsen det nya verket för att sila mygg och svälja kameler?

Hur väl fungerar den »fria marknaden« i glesbygden i en primärvård med stora rekryteringsproblem? skriver Anders Hansson.(5 kommentar)

Palliativ patientmakt

Patientmaktsutredningens förslag [1] innehåller inte mycket nytt, men det klargör två punkter som blivit ­viktiga inom svensk sjukvård. Beslutskompetenta patienter (som inte lider av någon allvarlig psykisk störning) har en absolut vetorätt mot hälso- och sjukvården. De har till och med rätt att avsäga sig livsuppehållande behandlingar. Och då alternativa terapier står till buds har […](4 kommentar)

Läkarförbundet stöttar riksstämman

»Förbundet anser det väsentligt att man tänker nytt och återigen fokuserar på läkarkåren som riksstämmans primära målgrupp.«(1 kommentar)

»Medikaliserande« sjukskrivning hot mot rehabiliteringen

Doktorns bedömning kommer alltid att behövas, men den ska kanske inte styra som den gör i dag, skriver Ove Andersson och Ulf Hallgårde.(11 kommentar)

Forskningsfusk är bedrägeri

Niels Lynøe och Göran Lambertz föreslår i Läkartidningen att forskningsfusk ska göras straffbart [1]. I dag är det främst universitetens rektorer som har att utreda och beivra avsteg från god forskningssed, medan Lynøe och Lambertz önskar att saken borde hanteras i en mer etablerad och rättssäker ordning. Jag tycker att det är ett bra förslag […](3 kommentar)

Nya riktlinjer är på gång

Riktlinjerna för kliniska prövningar vid Alzheimers sjukdom är på väg att moderniseras, skriver Bengt Winblad och medförfattare.

Redovisat forskningsfusk bara toppen av isberget?

Fall 1. En inom området välkänd kollega rapporterade inom ett par år kring 1990 stora studier över barn med komjölksallergi. Data är för den insatte diskutabla eftersom karaktäristik och diagnostik av barnen inte verkar stämma. Jag skulle 1993 tillsammans med en grupp kollegor skriva en översiktsartikel i ämnet. Jag utformade manus. Jag skrev till universitetet […](1 kommentar)