Klarlägganden om mendelsk randomisering

Klarlägganden om mendelsk randomisering

Eftersom mendelsk randomisering används allt oftare är det viktigt att tydliggöra metodens förutsättningar och antaganden, skriver Arvid Sjölander.

Mendelsk randomisering bör förklaras på ett enkelt men korrekt sätt

Det har kommit kritiska synpunkter på mitt sätt att med en enkel figur illustrera mendelsk randomisering, konstaterar Peter M Nilsson.

Om anknytningen mellan surrogatmodern och det nyfödda barnet

Må vi aldrig i vårt land tillåta att barn utnyttjas för att lindra vuxnas smärtsamt upplevda barnlöshet, skriver Rolf Karlsson.(4 kommentar)

Överväg provtagning i hemmet vid kliniska prövningar

En majoritet av patienterna som deltog i en studie föredrog provtagning i hemmet framför att ta sig till sjukhus.

Screening för bukaortaaneurysm effektiv och evidensbaserad medicinsk åtgärd

Det är rimligt att de som ansvarar för aortascreeningen också utformar informationen, kommenterar Marin Björck.

Respekt för medmänniskors eget val

Noggrann information till patienterna är till gagn för både patienter och läkarkåren, skriver Niklas Högerås, apropå screening för bukaortaaneurysm.

Oroande ojämlikhet i hälsa måste åtgärdas

»Växande ojämlikhet i hälsa är en utmaning för hela Sverige«, skriver Marie Wedin.(1 kommentar)

Datasystem i vården ska hjälpa personalen – inte belasta!

Nu räcker det! Läkare och sjuksköterskor är utbildade för att vårda och bota patienter, inte för att mata in fakta på rätt ställe i en dator, skriver Karin Starzmann.(5 kommentar)

Kvinnan kan själv göra ett informerat val

Kvinnan kan själv göra ett informerat val

Kvinnor som trots information och stöd inte känner sig trygga att föda vaginalt bör tillmötesgås i sin önskan om kejsarsnitt utan att ifrågasättas, skriver Niels Lynøe och Lennart Nordström.(2 kommentar)

Minskade statliga bidrag äventyrar krisberedskapen

Att de statliga bidragen till hälso- och sjukvården upphört för bl a utbildning och övning i kris- och katastrofberedskap äventyrar krisberedskapen, skriver Per Kulling.

Bakjoursskolan – en angelägenhet för alla

Bakjoursutbildning är inte bara en viktig fortbildningsfråga, den är också en viktig patientsäkerhetsfråga, skriver Peter Elbe och Karsten Offenbartl.

Ska hjärtstartare okritiskt spridas över Sverige?

Var i samhället ska hjärtstartare finnas för att verkligen försvara sin plats, undrar Bengt Fagrell.

Gör ett totalt omtag

»Gör ett totalt omtag i projektet och beakta människors behov av integritet, egenkontroll och självbestämmande«, skriver Anna Rask-Andersen och Torbjörn Karlsson.

Arbetslivsinriktad rehabilitering – en naturlig uppgift för företagshälsovården

Det behövds ett nationellt grepp om den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, skriver Birgitta Gottfries Dahlberg och Karin Nord.

Rekommendationen rimlig – behov av nya studier

Det finns ett stort behov av nya studier av värdet av preoperativ klorhexidinduschning, skriver SKL.

Preoperativ klorhexidindusch – ovetenskapliga råd från SKL

Råd om preoperativ klorhexidindush bör vila på vetenskaplig grund, anser Christer Drott.

Etikprövning – ett medel som helgar ändamålen?

Författarna ogillar ett regeringsförslag till en ny lag som ska ge svenska lärosäten möjlighet att samla in känsliga personuppgifter för befolkningsbaserade studier utan etikprövning.

Vi måste vara där besluten fattas

Allmänläkares medicinska kunskaper, breda generalistperspektiv och humanism behövs på alla fronter, skriver Karin Träff Nordström.

Välkommet förslag för en mer lättillgänglig vård

»Det är svårt att hitta hållbara argument för att patienter ska behandlas olika beroende på bostadsort«, skriver Heidi Stensmyren.

Hur mycket får en rad på syntavlan kosta?

Att fullt ut genomföra modern behandling vid retinal venocklusion skulle innebära en potentiell årskostnad på 100-tals miljoner kronor, skriver Bertil Lindblom.