Apropå! Onödig avdiagnostisering
Ett sätt att undvika onödiga kontakter med vården är att tala om för patienten vad vi avser med en diagnos, det vill säga att diagnosen är yrkesprofessionens sätt att tolka och rama in patientens problembeskrivning. Diagnosen är en arbetshypotes, inte något statiskt tillstånd och inte heller någon absolut sanning, skriver Ali Sarkohi. (4 kommentarer)
Utforma vården efter kroniskt multisjuka
Personer med multipla, ofta komplicerade hälsoproblem handläggs i en starkt fragmentiserad miljö som möter komplexa hälsoproblem med en likaledes komplex och svåröverskådlig vårdorganisation. Denna olämpliga »mis-match« är huvudorsaken till att vården fungerar allt sämre, skriver Gunnar Akner. (4 kommentarer)
Hur länge har vi råd att vänta?
Och jag vill uppmana er arbetsgivare att ge bästa möjliga förutsättningar till morgondagens läkare genom att fullfölja ert ansvar att erbjuda tillräckligt många utbildningstjänster. (1 kommentar)
Globala hot kräver uppdaterad läkared och utbildningsinsatser
Det krävs ett ökat engagemang av den högre utbildningen för att lära dagens studenter (morgondagens beslutsfattare) att förebygga riskfaktorer i livsmiljö och levnadssätt, och att främja friskfaktorer, skriver Lennart Levi och Bo Rothstein. (2 kommentarer)
Vem ansvarar för den psykiska ohälsan?
Vi bör tydligare markera att det inte alltid är patientens signalsubstanser som är i obalans. Det behövs inte fler rutinmässiga basutredningar och diagnoser med tvivelaktig validitet utan en fördjupad syn på vad det innebär att vara människa och vad som är ett gott och meningsfullt liv, skriver Behroz Dehdari. (16 kommentarer)
Höftledsbrott kan förebyggas – inrätta kompetenscentrum
Vänsterpartiet föreslår att Region Stockholm inrättar ett kompetenscentrum för benskörhet. Centrumet bör få i uppdrag att säkerställa att fler patienter med osteoporos identifieras och får rätt behandling, skriver Jonas Lindberg (V), oppositionsråd, Region Stockholm. (2 kommentarer)
Otillräcklig profylax vid bukkirurgi – nu föreslås en ny regim
Trimetoprim–sulfametoxazol plus metronidazol introducerades utan klinisk prövning som oral profylax vid bukkirurgi 2001 och används i dag vid över 90 procent av våra kirurgkliniker, skriver Lars G Burman och medförfattare. Författarna har jämfört oral med intravenös profylax och föreslår efter analys av data en ny regim. (2 kommentarer)
