Denna webbplats vänder sig till läkare

Apropå! Onödig avdiagnostisering

Apropå! Onödig diagnostisering

Ett sätt att undvika onödiga kontakter med vården är att tala om för patienten vad vi avser med en diagnos, det vill säga att diagnosen är yrkesprofessionens sätt att tolka och rama in patientens problembeskrivning. Diagnosen är en arbetshypotes, inte något statiskt tillstånd och inte heller någon absolut sanning, skriver Ali Sarkohi. (4 kommentarer)

Utforma vården efter kroniskt multisjuka

Integrerad vård – ta inspiration från aktuell utredning

Personer med multipla, ofta komplicerade hälsoproblem handläggs i en starkt fragmentiserad miljö som möter komplexa hälsoproblem med en likaledes komplex och svåröverskådlig vårdorganisation. Denna olämpliga »mis-match« är huvudorsaken till att vården fungerar allt sämre, skriver Gunnar Akner. (4 kommentarer)

Läkare behöver ta kontroll över vården

Läkare behöver ta kontroll över vårdorganisationen

Jag har ofta blivit  imponerad av det dagliga medicinskt operativa ledarskapet hos mina kollegor, men samtidigt häpen över bristen på kompetens i det organisatoriska ledarskapet, skriver Göran Härdelin. (13 kommentarer)

Läs om samverkan som gynnar både patient och läkare

Peter Stammler, vårdenhetschef för ÖNH-sjukdomar i Gävleborg, är även han nöjd med samarbetet. Men han betonar också att han helst hade velat behålla operationerna i Gävleborg.

Lunginfiltrat – ett suddigt begrepp som inte bör användas

Lunginfiltrat – suddigt begrepp som inte bör användas

»Infiltrat« är en ospecifik term som kan representera en rad olika sjukdomstillstånd. Om såväl remittenter som radiologer i Sverige primärt uppfattar termen som liktydig med någon form av pneumoni bör vi genast sluta att använda begreppet, skriver Ulf Nyman och Kerstin Cederlund.

Hur länge har vi råd att vänta?

Hur länge har vi råd att vänta?

Och jag vill uppmana er arbetsgivare att ge bästa möjliga förutsättningar till morgondagens läkare genom att fullfölja ert ansvar att erbjuda tillräckligt många utbildningstjänster. (1 kommentar)

Post-finasteridsyndromet bör inte negligeras

Uppmuntrar till mer diskussion om »post-finasteridsyndromet«

Jag har som konsultläkare träffat ett antal patienter med misstänkt »post-finasteridsyndrom«. Förhoppningsvis kan den här artikeln lyfta upp detta svårdefinierade och kontroversiella tillstånd till den nivå inom svensk sjukvård som det förtjänar, skriver Thord Rosén.

Globala hot kräver uppdaterad läkared och utbildningsinsatser

Globala hot kräver uppdaterad läkared och utbildningsinsatser

Det krävs ett ökat engagemang av den högre utbildningen för att lära dagens studenter (morgondagens beslutsfattare) att förebygga riskfaktorer i livsmiljö och levnadssätt, och att främja friskfaktorer, skriver Lennart Levi och Bo Rothstein. (2 kommentarer)

Vem ansvarar för den psykiska ohälsan?

Apropå! Vem ansvarar för psykisk ohälsa?

Vi bör tydligare markera att det inte alltid är patientens signalsubstanser som är i obalans. Det behövs inte fler rutinmässiga basutredningar och diagnoser med tvivelaktig validitet utan en fördjupad syn på vad det innebär att vara människa och vad som är ett gott och meningsfullt liv, skriver Behroz Dehdari. (16 kommentarer)

Höftledsbrott kan förebyggas – inrätta kompetenscentrum

Höftledsbrott kan förebyggas – vad väntar vi på?

Vänsterpartiet föreslår att Region Stockholm inrättar ett kompetenscentrum för benskörhet. Centrumet bör få i uppdrag att säkerställa att fler patienter med osteoporos identifieras och får rätt behandling, skriver Jonas Lindberg (V), oppositionsråd, Region Stockholm. (2 kommentarer)

Otillräcklig profylax vid bukkirurgi – nu föreslås en ny regim

Otillräcklig profylax vid bukkirurgi – ny regim föreslås

Trimetoprim–sulfametoxazol plus metronidazol introducerades utan klinisk prövning som oral profylax vid bukkirurgi 2001 och används i dag vid över 90 procent av våra kirurgkliniker, skriver Lars G Burman och medförfattare. Författarna har jämfört oral med intravenös profylax och föreslår efter analys av data en ny regim. (2 kommentarer)

RMV vill bidra med kunskapsöversikt om tillfogad skallskada

Rättsmedicinalverket vill bidra med kunskap om tillfogad skallskada

Rättsmedicinalverket har tagit fram en kunskapsöversikt avseende tillfogad skallskada (AHT, abusive head trauma). Det vetenskapliga underlaget är fortsatt otillräckligt för att bedöma den diagnostiska träffsäkerheten av triaden, men översikten indikerar att triaden i vissa fall orsakas av skakvåld.

Om KI: behöver jobba för att få till en »vi-känsla«

Annika Östman Wernerson berättar i intervjun att hon inte kommer från en akademisk familj och att läkaryrket kändes »lite ouppnåeligt«.

Hopp för forskning vid nedsatt kognition

Dörröppnare för forskning vid nedsatt kognition

Forskningen gällande skador och sjukdomar hos patienter med nedsatt kognition är kraftigt eftersatt. Gamla och sjuka individer exkluderas regelmässigt från prospektiva randomiserade prövningar, där det informerade samtycket är grundläggande för att skydda patienterna, konstaterar Olle Svensson.

Självläkande komplikation med möjlig bakteriell bakgrund

Självläkande komplikation med möjlig bakteriell bakgrund

Det gåtfulla postcovid-syndromet debatteras nu ofta. Att regioner stänger specialmottagningar beklagas, olika terapier föreslås och forskning efterlyses. Vid ett symposium i början av januari framgick att patienter med postcovid förbättras över tid, även om förlopp på 2 år beskrevs. Mötet bekräftar att det finns gott hopp för dessa patienter, skriver Lars G Burman och Claes Schalén. (3 kommentarer)

Inget studiemedel, inga läkare

Inget studiemedel, inga läkare

»Samhället lägger ner stora resurser på att utbilda läkare, och då kan vi inte ha ett system där risken är stor att många hoppar av ett halvår innan man får examen och legitimation.« (2 kommentarer)

Rutinmässig testning för droger vid ADHD är kontraproduktivt

Rutinmässiga drogtest vid ADHD är kontraproduktiva

ADHD uppmärksammas mer och mer. Antalet patienter med behov av utredning och behandling ökar, samtidigt läggs stora resurser på omotiverad drogscreening. Provtagning avseende droger är inte förbjudet, men den ska inte ske på rutin, skriver Simon Larsson och medförfattare. (3 kommentarer)

Nej, det behövs inget nationellt slutprov för läkarutbildningen

Nej, det behövs inget nationellt slutprov för läkare

Johan Jendle och Andreas Carlborg argumenterar i Läkartidningen för ett nationellt slutprov för läkare med svensk grundutbildning. Vi har en annan uppfattning. Ett nationellt slutprov inför läkarexamen skulle innebära ett underkännande av lärosätenas förmåga att examinera högskoleförordningens examensmål, skriver Björn Rosengren och medförfattare.

Nationella mål i etik föreslås på det nya läkarprogrammet

Etik på nya läkarprogrammet – nationell målbeskrivning föreslås

Vi har sammanställt ett förslag till uppdaterad målbeskrivning för medicinsk etik på det nya läkarprogrammet som förtydligar och utvecklar befintliga lärandemål. Vi vill nu bjuda in till diskussion för att kunna förfina och vässa formuleringarna ytterligare, skriver Sam Polesie och medförfattare.

Risk för att ny behandling vid alzheimer blir alldeles för dyr

Risk för att antikroppbehandling vid alzheimer blir alldeles för dyr

Det är hoppfullt att sjukdomsmodifierande behandling äntligen kan fungera vid Alzheimers sjukdom, men ett högt pris kan leda till att regionerna minskar antalet behandlade patienter, eller till och med vägrar ersättning. Pris- och ersättningsdiskussionen är därför viktig, skriver Anders Wimo och medförfattare.