Från universalgeni till dito »expert« med folkhälsan som insats

Från universalgeni till »expert« med folkhälsan som insats

Det finns ett ansvar att förmedla sund vetenskap, även när den inte är slagfärdig. Universalexperterna undergräver förtroendet för universiteten och vetenskapen. I den bästa av världar borde lärosäten värna om vetenskapens trovärdighet och befolkningens hälsa genom att ta avstånd från felaktiga uttalanden av alumner, aktiva och emeriterade anställda, skriver Benno Krachler och Tommy Cederholm. (4 kommentarer)

Kunskapsprovet har nu gett oss 503 nya kompetenta kollegor

Fem år med kunskapsprovet har gett oss 503 kompetenta kollegor

Resultatet av fem år med det medicinska kunskapsprovet är 503 kompetenta nya kollegor. Vi ser fram emot att få examinera och godkänna ännu fler under 2022, skriver Magnus Hultin och Anders Själander. (2 kommentarer)

Akut behov av att se över akutsjukvården i Sverige

Akut behov av att se över akutsjukvården i Sverige

Vi kan inte planera personal- eller materialtillgång i akutsjukvården för en ljum försommardag, vi behöver förbereda för en mörk decembernatt med svåra förhållanden.

Dags för förbundet att börja fundera över AT-platsbristen

Madelene Liljegren skriver i en replik på min debattartikel i Läkartidningen om situationen för utbildningsläkare: »… handledarbrist har vi hört till leda vid det här laget«. En sanning blir tyvärr inte mindre sann för att förbundet önskar att handledarbrist inte var ett stort bekymmer i AT-frågan, skriver Jonas Lindbäck.

Rasismen fortsätter att skörda liv i svensk sjukvård

Rasismen fortsätter att skörda liv

Läkare mot rasism kräver att inte en enda individ ska behöva berövas sitt liv till följd av rasism. Vi kommer oupphörligt att fortsätta vårt arbete tills vi har uppnått en jämlik vård för alla, skriver styrelsen för Läkare mot rasism.

Replik: Tillräckligt många AT-platser är ett lagstadgat krav

Dags att sluta fundera över AT-platsbristen 

Att tillsätta tillräckligt många AT-, BT- och ST-platser är ingen fråga om välgörenhet, utan ett lagstadgat krav, skriver Madeleine Liljegren, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd, i en replik på ett debattinlägg i LT av Jonas Lindbäck.

Dags att ett 120-årigt arv respekteras och tydliggörs

Medicinskt ledningsansvar – dags att ett 120-årigt arv nu tydliggörs

Saad Rammo, ledamot i Läkarförbundets styrelse, framför i Läkartidningen ett önskemål om att Socialstyrelsen ska reglera det medicinska ledningsansvaret. Det är dags att detta unika ledningsansvar uppmärksammas och tydliggörs bättre, anser Ulf H Fröberg, Institutet för medicinsk rätt.

Patientnytta är särskilt viktigt för en hårt belastad sjukvård

Magnus Axelsson konstaterar i sin slutreplik i debatten i Läkartidningen om farmaceutiska tjänster på apotek att det finns en kvardröjande fråga: Varför har TLV påtagit sig ett regeringsuppdrag som är så väsensskilt från den övriga verksamheten?

Virtuella avdelningar kan minska platsbrist

Virtuella vårdavdelningar kan minska vårdplatsbristen

Med fungerande logistik har vårdformen »sjukhus i hemmet« flera fördelar jämfört med fysisk slutenvård, exempelvis ökad patient- och anhörignöjdhet, lägre vårdkostnader, minskad återinläggningsfrekvens och risk för sjukhusrelaterade komplikationer samt ökad fysisk aktivitet, skriver Mikael Kastengren.

Riskgrupper bör snarast få tillgång till jodtabletter

Riskgrupper bör snarast få tillgång till jodtabletter

Det finns stor risk för radioaktivt nedfall från de 15 kärnreaktorer som ligger i krigszonerna i Ukraina. Beredskapsutdelning av jodtabletter till riskgrupper i Sverige – gravida, ammande kvinnor och barn – bör därför ske omgående, skriver Henrik Pelling.

Tankeväckande och ovanligt inlägg av prominenta psykiatrer

Tankeväckande och ovanligt inlägg av prominenta psykiatrer

Lena Nylander och Linda van Paaschen har skrivit ett tankeväckande debattinlägg som också är ovanligt för två psykiatrer. Som klinisk psykolog inom psykiatrin de senaste 30 åren vill jag tacka artikelförfattarna, även om jag hellre skulle beskriva det skifte de pekar på som ett vakuum än som en »glidning«, skriver Tomas Larson. (1 kommentar)

Replik: Klokt och välformulerat av erfaren psykolog

Tomas Larssons förslag – att reservera de mer detaljerade »utredningarna« till de mer svårförståeliga och kroniska fallen – är utmärkt. Vi tycker samtidigt att iakttagelsen att de förhållanden vi kritiserar i vårt tidigare debattinlägg i Läkartidningen åtminstone delvis beror på att läkarna trätt tillbaka är intressant, skriver Lena Nylander och Linda van Paaschen.

TLV laborerar med dubbla måttstockar

TLV laborerar med dubbla måttstockar

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) fattar beslut av kritisk betydelse för patienter, sjukvård och industri. 2019 bad TLV om att få i uppdrag att driva ett »policylabb« i syfte att bana väg för »offentlig finansiering av farmaceutiska tjänster«. Detta arbete förefaller ha drastiskt lägre evidenskrav än övriga verksamheter, skriver Magnus Axelsson.

TLV: Vi måste nyttja apotekens kompetens bättre

TLV: Vi måste nyttja apotekens kompetens bättre

Med en hårt belastad hälso- och sjukvård måste vi pröva nya vägar och nyttja apotekens kompetens bättre. TLV välkomnar därför konstruktiva inspel i den breda expertgrupp som vi samverkar med, skriver Anna Montgomery, som svar på ett debattinlägg i LT där Magnus Axelsson ifrågasätter delar av myndighetens arbete.

Ta gärna del av våra artiklar om vård vid smärta

I stället för att remittera till särskilda team i primärvården för multimodal rehabilitering ska patientgruppen i första hand vårdas på den enskilda vårdcentralen. Tanken är att minska antalet individer som vandrar runt i vården för att få hjälp.

Riskförebyggande vård – en utmaning i ordinärt boende

Riskförebyggande vård – en utmaning i ordinärt boende

En åldrande befolkning samt att allt mer vård sker i ordinärt boende med kommunen som huvudman har satt ökat fokus på riskförebyggande vård i hemmet. Att inkludera patienten i det riskförebyggande arbetet är dock både svårt och utmanande [2] och försvåras dessutom av bristande styrning och ledning av hälso- och sjukvårdsfrågor inom kommunerna, skriver Jonatan Lekman och medförfattare. (1 kommentar)

Vårda vården – upprop för vårdens arbetsmiljö

Vårda vården – upprop för vårdens arbetsmiljö

Bristerna i vårdens arbetsmiljö är så pass stora att regeringen snarast bör tillsätta en kriskommission med ett tydligt och avgränsat uppdrag att ta fram förslag på åtgärder.

Sjukförsäkringar: SLF gör en ofattbar helomvändning

Privata sjukförsäkringar: Ofattbar helomvändning av SLF

Nyligen svängde Sveriges läkarförbund totalt i frågan om privata sjukförsäkringar. Fackföreningsrörelsen i Sverige grundlade idén om dagens välfärdsstat. I få länder kan läkare verka utan att tänka på om patienten har råd eller ej. Är detta inte viktigt för vårt fackförbund? Det undrar Fanny Nilsson och medförfattare. (9 kommentarer)

Den som har störst behov ska ges företräde till vården

SLF: Den som har störst behov ska ges företräde till vården

Författarna till ett debattinlägg i Läkartidningen anser att Läkarförbundet »svängt totalt i frågan om privata sjukförsäkringar«. Vår inställning har dock inte förändrats – vi vill se en solidariskt finansierad sjukvård via skattsedeln där sjukast går före, skriver Sofia Rydgren Stale, Lars Rocksén och Marina Tuutma, Läkarförbundet. (3 kommentarer)

Vinstdriven vård är inte behovsbaserad

Vinstdriven vård är inte behovsbaserad

Hälso- och sjukvårdslagen anger att vård ska ske på lika villkor för hela befolkningen och att den med störst behov ska ges företräde. Behovsstyrd vård följer denna princip och innebär att vårdens resurser fördelas efter befolkningsgruppers behov av vård. Viktiga delar i dagens vårdpolitik motverkar dessa principer, skriver Magnus Isacson och medförfattare. (7 kommentarer)