Covid som arbetsskada – vilken ersättning kan man få?

… covid-19 har satt ljuset på att det inte är så enkelt att faktiskt få ersättning om man smittas på jobbet.

Vetenskapligt råd i E-hälsa bör innefatta fler perspektiv

Vetenskapligt råd i e-hälsa bör innefatta NHV och barnperspektiv

Det är viktigt att skynda på omsättningen av forskningsresultat, stärka digitala säkerhetsnivåer och samla evidens kring betydelsen av e-hälsa för såväl patienten som vårdorganisationen. Vi vill gärna kunna utbyta och förankra forskningsresultat och erfarenheter med andra forskare, förvaltningar och myndigheter inom ramen för ett nationellt råd, skriver Pernilla Stenström och medförfattare.

Kardiogenetiska nätverket betonar vikten av samverkan

Kardiogenetiska nätverket vill betona vikten av samverkan

Det finns numera minst en kardiogenetisk mottagning i varje region dit man som läkare kan vända sig för diskussion och stöd. Vi behöver varandra för att säkerställa bästa möjliga handläggning och vård av familjer med kardiogenetiska sjukdomar, skriver Pyotr Platonov och Anneli Svensson.

Läkare bytte sida från facket till omdiskuterade SKR

I dag arbetar hon på vad som kan ses som den andra sidan, som chef för sektionen för hälso- och sjukvård på SKR, Sveriges Kommuner och regioner.

Läkares professionella bedömningar ska granskas av likar

Viktigt att läkares medicinska bedömningar granskas av likar

Det finns ett systemfel i nuvarande myndighetsutövning gällande läkares medicinska bedömningar. Myndighetsutövningen vittnar om den devalvering av medicinsk praktik och vetenskap som sjukvårdspolitiker och Myndighetssverige ägnar sig åt. Likar ska bedömas av likar, skriver Lars Jacobsson. (7 kommentarer)

Kunskapsluckor om cannabisbaserade läkemedel

Stora kunskapsluckor om cannabisbaserade läkemedel

Många patienter med smärta ställer frågor om cannabis och cannabisrelaterade läkemedel, förmodligen på grund av beskrivningar i medierna om god effekt vid långvariga smärttillstånd. I en systematisk översikt dras slutsatsen det inte finns någon evidens för att behandla patienter med långvarig smärta med denna typ av läkemedel, skriver Emmanuel Bäckryd.

God och nära vård – men när?

God och nära vård – men när?

Det har inte blivit bättre för patienterna, primärvårdens andel av resurserna har inte ökat, och andelen specialister i allmänmedicin fortsätter att minska. (4 kommentarer)

Dags att uppdatera riktlinjerna för vård vid depression?

Dags att uppdatera riktlinjerna för vård vid depression?

De nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom leder till att deprimerade patienter i Sverige får vård på tvärs mot vetenskapen, med sämre behandlingsresultat och ökade samhällskostnader som följd, skriver Peter Ankarberg. (4 kommentarer)

Läs vår special med fokus på dagens neurologi

När det gäller läkemedelsbehandling pekas på att allt fler patienter med svår migrän får behandling med läkemedel av typen CGRP-hämmare. Samtidigt finns det stora skillnader mellan olika delar av landet och brist på neurologer pekas ut som en viktig orsak.

Säkra screening och triagering inom BUP

Säkra screening och triagering vid psykiska symtom hos unga

Strukturerade metoder är nödvändiga vid screening och triagering inom BUP, men riskerna är stora när bristfälliga eller otillräckligt utprövade metoder införs. Vårdkedjan börjar med screening och triagering, och för att fånga upp dem med störst behov måste bästa tillgängliga kunskap få vägleda även där, skriver Matti Cervin och Tord Ivarsson.

Sluta att behandla SKR som en myndighet

Sluta att behandla  SKR som en myndighet

Det är dags att regeringen och dess myndigheter kliver ner från åskådarläktaren och börjar ta ett större ansvar för svensk hälso- och sjukvård. (3 kommentarer)

Jämlik palliativ vård är samhällets ansvar

Jämlik palliativ vård är samhällets ansvar

Under coronapandemin har diskussionen om palliativ vård aktualiserats ur delvis nya perspektiv, som inte alltid stämmer med vad vården är eller borde vara. Nu finns en svensk översättning av del 2 av IAHPC:s definition av palliativ vård. Myndigheter, lärosäten, politiker och beslutsfattare behöver snarast agera i enlighet med de krav som lyfts fram där, skriver Carl Johan Fürst och medförfattare.

Ökad statlig styrning stärker krisberedskapen

Ökad statlig styrning stärker krisberedskapen

»Läkarförbundet påpekar också vikten av att staten tar ett helhetsgrepp via sina myndigheter och tillser att regioner och kommuner säkerställer den försörjning som krävs av läkemedel, sjukvårdsmateriel och kompetens i vardagen ...«

Relationen mellan patient och läkare behöver värnas

Patient–läkarrelationen behöver värnas och tränas

Möjlighet till kontinuitet i läkar–patientkontakten på arbetsplatsen underlättar för läkaren att utnyttja sin kompetens och fördjupa relationen till sina patienter samt förbättra kvaliteten i den medicinska vården, skriver Viktor Skobe och medförfattare. (2 kommentarer)

Rättsosäkert när system för avvikelser används felaktigt

Rättsosäkert när systemet för avvikelser används felaktigt

Efter införandet av patientsäkerhetslagen har det blivit tydligt att strukturerat patientsäkerhetsarbete inte är rutin i alla verksamheter, och att alla arbetsgivare inte är medvetna om dess syfte. Detta är mycket allvarligt, skriver Ylva Vladic Stjernholm.

Öppenhet krävs kring FHM:s prioritering av vaccinationer

Öppenhet krävs kring prioritering av vaccinationer

I vilken ordning olika grupper av befolkningen vaccineras mot covid-19 är bokstavligen livsviktigt. Folkhälsomyndighetens beslut bör därför grundas på systematiska och transparenta processer där prioriteringsfrågor och etiska dilemman definieras noggrant, skriver Ulf Näslund. (1 kommentar)

Läkarförbundet har lyckats väl i löneförhandlingar

Lönerna i fokus för förbundet

Läkarförbundet delar synen på flera av de utmaningar som Gustav Stålhammar tar upp i sitt debattinlägg i Läkartidningen, men en hel del förtydliganden behöver göras, skriver Sofia Rydgren Stale, Läkarförbundets ordförande. (3 kommentarer)

Förbundet behöver lägga mer kraft på våra kärnfrågor

Förbundet lyckas inte tillvarata medlemmarnas intressen

Läkarförbundet behöver lägga mer kraft på kärnfrågorna och mindre på annat. Om vi lyckas förbättra våra löner, tillfredsställelsen med vårt yrkesval, möjligheterna till forskning, vårdens tillgänglighet, utsikterna att göra våra patienter verkligt nöjda och vår administrativa börda kan vi nog stå ut med en lunchrast i stället för måltidsuppehåll, skriver Gustav Stålhammar. (2 kommentarer)

Vaccin från 12 år: När det obegripliga blir begripligt

Magnus Burling och medförfattare finner, i en tidigare debattartikel i Läkartidningen, att det är orimligt att Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination för barn från 12 års ålder. I sin slutreplik skriver de att förutsättningen för deras resonemang är att en majoritet av experter kan ha fel och att en minoritet kan ha rätt, och de efterlyser även en öppen inställning i debatten. (2 kommentarer)

Förbättrat tolkningsstöd för kliniskt kemiska analysresultat

Förbättrat tolkningsstöd för kliniskt kemiska analysresultat

Den diagnostiska informationen inom laboratoriemedicinen underutnyttjas. Vi vill därför uppmärksamma läkarkåren på att det nu finns en ny nationell rekommendation för standardisering och förbättrad svarshantering för kliniskt kemiska analyser, skriver Ivar Tjernberg och medförfattare.