Denna webbplats vänder sig till läkare
Staten bör ta ansvar för en nationell standard för vårddata

Staten bör ta ansvar för en nationell standard för vårddata

En nationell IT-standard ger vårdprofessionerna makt över sina digitala arbetsredskap, och kan leda till stora effektiviseringar av sjukvården, skapa en innovativ vård-IT-sektor, främja forskningen och i slutändan göra det möjligt för oss läkare att faktiskt hinna träffa våra patienter och ge dem bra vård, skriver Jonis Rosenberg. (2 kommentarer)

AI har kommit till vården för att stanna

På Danderyd finns även ett projekt som handlar om att använda digital anamnes för att snabbare och säkrare identifiera patienter med hjärtinfarkt, samt att patienter med andra orsaker till bröstsmärta ska få rätt hjälp så fort som möjligt.

Ring in det nya året – och ring ut det gamla

Ring in det nya året – och ring ut det gamla

2022 har precis börjat och Läkarförbundet är i full fart med att förverkliga den politik och de beslut som klubbades på fullmäktigemötet i november 2021.

Solidariet, jämlikhet och dyra mediciner

Apropå! Solidariet, jämlikhet och dyra mediciner

Det finns nu ett läkemedel mot »åldersdemens« som anses vara väsentligen bättre än de hittills tillgängliga, men där årskostnaden är 56 000 dollar/person (cirka en halv miljon svenska kronor). Detta bör diskuteras, anser Åke Andrén-Sandberg. (3 kommentarer)

Stor efterfrågan på validerade metoder för kirurgisk träning

Stort behov av validerade kirurgiska träningsmetoder

Vetenskapligt validerade kirurgiska träningsmetoder har länge varit ett hett diskussionsämne. Ska vi ha skickliga operatörer i framtiden måste vi satsa ansenliga resurser på att tillhandahålla verklighetstrogen simuleringsteknik för ST-läkare, skriver Jonatan Regander och medförfattare. (1 kommentar)

Precisionshälsa – av vikt för framtidens hälso- och sjukvård

Precisionshälsa – av vikt för framtidens hälso- och sjukvård

Forska!Sverige och föreningen Agenda för hälsa och välstånd presenterar en svensk definition av begreppet precisionshälsa som förhoppningsvis kan bli till nytta för dem som diskuterar, utvecklar och tar beslut med bäring på området, skriver Anna Nilsson Vindefjärd och medförfattare. (5 kommentarer)

Alla patienter med postcovid bör erbjudas multimodal rehabilitering

Alla patienter med postcovid bör erbjudas multimodal rehabilitering

Alla som drabbats av postcovid bör erbjudas multimodal specialiserad rehabilitering. Vi efterlyser även särskilda satsningar på rehabiliteringsforskning, skriver Indre Bileviciute-Ljungar och Kristian Borg.

Viktig att skilja på munskydd och andningskydd

Viktigt att skilja på munskydd och andningskydd

För att minimera smittspridningen av sars-cov-2 i Sverige behöver åtgärder vidtas för att minska både dropp- och aerosolsmitta. Både socialt avstånd, mun-/andningsskydd och god ventilation är av vikt, skriver Krister Forsberg och medförfattare. (5 kommentarer)

Förhastad slutsats om BCFPI

Svensk forskning om BCFPI är glädjande och vi ser fram emot referentgranskade vetenskapliga artiklar. Håkan Jarbins slutsats i en debattartikel i Läkartidningen framstår dock som förhastad, skriver Matti Cervin och Tord Ivarsson.

Socialstyrelsen vilseleder om metoden BCFPI

Socialstyrelsen vilseleder om metoden BCFPI

Socialstyrelsen bör revidera sin analys av och konklusion om screeningmetoden BCFPI. Vid screening för depression och ångestsyndrom hos nyanmälda unga på BUP har metoden acceptabel till god förmåga att identifiera depression och ångestsyndrom och är likvärdig med internationell standardbehandling, skriver Håkan Jarbin.

Replik: Nej, donatorn kan inte känna smärta

Replik: Nej, donatorn kan inte känna smärta

I ett debattinlägg i Läkartidningen tolkar författaren det som att donationsutredningen, SOU 2019:26, möjliggör donation av organ från patienter som kan känna smärta. Vidare ifrågasätts tillvägagångssättet vid donation efter cirkulationsstillestånd. Felaktigheter i debattinlägget behöver klargöras, anser Stefan Ström och medförfattare. (1 kommentar)

Viktigt värna vetenskapligt arbete under specialisttjänstgöring

Viktigt värna vetenskapligt arbete under specialisttjänstgöringen

För att behålla kvalitet i vården, och i ett längre perspektiv undvika en av-akademisering av läkarkåren, bör specialistföreningarna och regionerna fortsätta rekommendera ST-läkare att genomföra ett skriftligt vetenskapligt arbete med en omfattning om 10 veckor, skriver Tomas Bro och medförfattare. (1 kommentar)

Läkarstudenters rätt till vikariat leder till debatt

Frågan om var läkarstudenter ska få vikariera som underläkare är, som Läkartidningen tidigare berättat, aktuell. I dag kan studenter vikariera som läkare efter termin 9, dock inte i primärvården (se artikel med start på sidan 1688). Socialstyrelsen vill dock höja gränsen för vikariatsförordnanden en termin för dem som går den nya 6-åriga läkarutbildningen. I början […]

Dags att fira – och glädjas åt varje seger!

Dags att fira – och glädjas åt varje seger!

Vi samlar i dag över 56 000 medlemmar, och vi blir fler och fler för varje år. Vår styrka är att vi är ett enat förbund för alla läkare under hela karriären.

Apropå! Att förmedla organ från patienter som känner smärta

Apropå! Att förmedla organ från patienter som känner smärta

Vi kan inte i livets slutskede ta organ från en person som kan känna obehag, oavsett det goda syftet att dessa organ blir till stor nytta för andra. Ändra lagförslaget om livsuppehållande behandling inför donation. Punkt slut, skriver Björn Bragée. (7 kommentarer)

Många kvinnor med förhöjd risk för bröstcancer missas

Många kvinnor med förhöjd risk för bröstcancer missas i dag

Samhället har mycket att vinna på att fånga upp kvinnor med förhöjd risk för bröstcancer, både i form av minskade vårdkostnader och minskat personligt lidande. Detta kan uppnås genom att göra genetisk testning tillgänglig för fler kvinnor, skriver Anna Hellquist och Eva Rudd.

Läkare behöver öka sina kunskaper om antibiotika

Läkare behöver öka sina kunskaper om antibiotika

Den globala kampanjen World Antimicrobial Awareness Week anordnas årligen i november för att öka medvetenheten kring resistensutveckling och uppmuntra till ändrade beteenden. Utöver att endast förskriva antibiotika när det krävs, och anmäla antibiotikaresistens till smittskyddsläkare, har vi som vårdgivare en pedagogisk roll att spela, skriver Rebecka Kaplan Sturk.

Hoppas NT-rådet med »adekvat« menar större satsning på terapier

Vi välkomnar Gerd Lärfars (ordförande i NT-rådet) svar på vår debattartikel om esketamin i form av nässprej (Spravato). Gerd Lärfars skriver att NT-rådet håller med om att det finns stora osäkerheter kring Spravato vad gäller effekt och risker både på kort och lång sikt och att kostnaden är hög för behandlingen«. Men varför då utvidga indikationen, frågar sig Göran Högberg och Sven Bremberg i denna slutreplik.

Låt nya riktlinjer bli en vändpunkt för ME/CFS-behandling

Låt NICE:s nya riktlinjer bli en vändpunkt för ME/CFS

Nyligen publicerade brittiska National Institute for Health and Care Excellence nya riktlinjer för behandling av myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom. Låt detta bli en vändpunkt för bemötandet av patienter med ME/CFS, och hur man talar om sjukdomen i offentligheten, skriver Sten Helmfrid och medförfattare. (2 kommentarer)

Allt värre våld tvingar vården till utveckling

»Frågan är inte längre om utan när nästa skjutning kommer. För ett antal år sedan var det sällanhändelser, men framför allt det sista året har det ökat dramatiskt här i Linköping«, säger Rickard Norblad, traumakirurg i Linköping.