Denna webbplats vänder sig till läkare

Stötta Ukraina genom att välja rätt läkemedel

Stötta Ukraina genom att välja rätt läkemedel

Trots att det, när detta skrivs, gått två månader sedan invasionen av Ukraina har många internationella läkemedelsbolag fortfarande kvar verksamhet i Ryssland. Vi kan som förskrivare och i kontakter med läkemedelsbolagen förmå dem att ta ytterligare steg för att avveckla sin verksamhet i Ryssland, skriver Mikael Hasselgren. (1 kommentar)

Digitala utbudet i primärvården varierar mycket

För bara några år sedan var regiondriven primärvård med digitalt utbud en ovanlig företeelse. Nu erbjuder nästan alla regioner sådan vård. Men utbudet varierar kraftigt, visar Läkartidningens genomgång (med start på sidan 554), som bland annat konstaterar följande: »Några har mobilappar där patienterna själva kan boka videobesök och inom minuter få svar från exempelvis en […]

Låt allmänläkarna få vara – allmänläkare!

Låt allmänläkarna få vara – allmänläkare!

Vi måste byta attityd för att skapa god primärvård på riktigt. (1 kommentar)

Nya översikter ger stöd: Ompröva SSRI-medicineringen av barn

Nya översikter ger stöd: Ompröva SSRI-medicineringen av barn

Socialstyrelsens riktlinjer anger att vården bör erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till barn och ungdomar med medelsvår till svår depression. Med tanke på de senaste systematiska översikterna är det motiverat att ompröva den rekommendationen, anser Göran Högberg och Sven Bremberg.

Apropå! En pedagogisk fråga – som kan ha medicinska inslag

Apropå! En pedagogisk fråga – som kan ha medicinska inslag

Socialstyrelsen visar på en kraftig ökning av nya fall av ADHD under perioden 2008–2020. Det är dags att sluta att basera planeringen av barnets stödmiljö enbart på en så diffus och föränderlig diagnos, skriver Lars-Olov Brorson. (5 kommentarer)

Nödvändigt att reformera läkarnas grundutbildning i klinisk nutrition

Nödvändigt att reformera läkarnas grundutbildning i klinisk nutrition

Nutritionsrelaterade hälsoproblem är vanliga inom sjukvården, och eftersom läkare har det övergripande medicinska ansvaret för patienternas behandling är det nödvändigt att reformera läkarnas grundutbildning i klinisk nutrition, skriver Christina Stene och Gunnar Akner.

Forskare studerar beslutsfattandet under jourtjänsten

Ett av studieobjekten är Anna Milton, relativt nybliven specialistläkare i anestesi och intensivvård, på Nya Karolinska Solna. Hon trivs med nattjourerna, även om de kan vara slitsamma. Hon känner sig »segare« på natten än på dagen men upplever att om hon ställs inför en akut medicinsk händelse så skärper sig hjärnan nästan direkt även om hon just blivit väckt.

Fortfarande många frågetecken kring Nationella läkemedelslistan

Fortfarande många frågetecken kring Nationella läkemedelslistan

Det finns många frågor men få svar: Hur gör vi med patienter som helt saknar IT-vana och som inte får fysiskt recept längre?

Ett typiskt fall av Whipples sjukdom

Apropå! Ett typiskt fall av Whipples sjukdom

Hilding Björkman minns ett typiskt fall av Whipples sjukdom. Patienten hade utretts för viktnedgång och diarréer hos gastroenterolog utan att man kommit fram till någon diagnos. Litteraturstudier ledde fram till ett lämpligt botemedel. (1 kommentar)

Viktig information om svensk vård får inte dröja länge

Nödvändig information om svensk sjukvård får inte dröja

Nyanlända i Sverige behöver tidigt få tydlig information om hur vården fungerar här, framför allt att primärvården är den största och första naturliga kontaktytan här. Vi som arbetar inom vården behöver också få lära oss mer om potentiella utmaningar vi kan möta när vi träffar nyanlända, skriver Behnam Saghebpori.

Kraftig utveckling av covidvården stärker personalen

När Läkartidningen träffar två infektionsläkare, Johan Tham och Britta Ljungström, på Skånes universitetssjukhus i Malmö, konstaterar de att personalen har blivit mycket bättre på att ta hand om sjukdomen, och att det växande antalet behandlingar och läkemedel också ger en tryggare arbetssituation.

Från universalgeni till dito »expert« med folkhälsan som insats

Från universalgeni till »expert« med folkhälsan som insats

Det finns ett ansvar att förmedla sund vetenskap, även när den inte är slagfärdig. Universalexperterna undergräver förtroendet för universiteten och vetenskapen. I den bästa av världar borde lärosäten värna om vetenskapens trovärdighet och befolkningens hälsa genom att ta avstånd från felaktiga uttalanden av alumner, aktiva och emeriterade anställda, skriver Benno Krachler och Tommy Cederholm. (4 kommentarer)

Kunskapsprovet har nu gett oss 503 nya kompetenta kollegor

Fem år med kunskapsprovet har gett oss 503 kompetenta kollegor

Resultatet av fem år med det medicinska kunskapsprovet är 503 kompetenta nya kollegor. Vi ser fram emot att få examinera och godkänna ännu fler under 2022, skriver Magnus Hultin och Anders Själander. (2 kommentarer)

Akut behov av att se över akutsjukvården i Sverige

Akut behov av att se över akutsjukvården i Sverige

Vi kan inte planera personal- eller materialtillgång i akutsjukvården för en ljum försommardag, vi behöver förbereda för en mörk decembernatt med svåra förhållanden.

Dags för förbundet att börja fundera över AT-platsbristen

Madelene Liljegren skriver i en replik på min debattartikel i Läkartidningen om situationen för utbildningsläkare: »… handledarbrist har vi hört till leda vid det här laget«. En sanning blir tyvärr inte mindre sann för att förbundet önskar att handledarbrist inte var ett stort bekymmer i AT-frågan, skriver Jonas Lindbäck.

Rasismen fortsätter att skörda liv i svensk sjukvård

Rasismen fortsätter att skörda liv

Läkare mot rasism kräver att inte en enda individ ska behöva berövas sitt liv till följd av rasism. Vi kommer oupphörligt att fortsätta vårt arbete tills vi har uppnått en jämlik vård för alla, skriver styrelsen för Läkare mot rasism.

Replik: Tillräckligt många AT-platser är ett lagstadgat krav

Dags att sluta fundera över AT-platsbristen 

Att tillsätta tillräckligt många AT-, BT- och ST-platser är ingen fråga om välgörenhet, utan ett lagstadgat krav, skriver Madeleine Liljegren, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd, i en replik på ett debattinlägg i LT av Jonas Lindbäck.

Dags att ett 120-årigt arv respekteras och tydliggörs

Medicinskt ledningsansvar – dags att ett 120-årigt arv nu tydliggörs

Saad Rammo, ledamot i Läkarförbundets styrelse, framför i Läkartidningen ett önskemål om att Socialstyrelsen ska reglera det medicinska ledningsansvaret. Det är dags att detta unika ledningsansvar uppmärksammas och tydliggörs bättre, anser Ulf H Fröberg, Institutet för medicinsk rätt.

Patientnytta är särskilt viktigt för en hårt belastad sjukvård

Magnus Axelsson konstaterar i sin slutreplik i debatten i Läkartidningen om farmaceutiska tjänster på apotek att det finns en kvardröjande fråga: Varför har TLV påtagit sig ett regeringsuppdrag som är så väsensskilt från den övriga verksamheten?

Virtuella avdelningar kan minska platsbrist

Virtuella vårdavdelningar kan minska vårdplatsbristen

Med fungerande logistik har vårdformen »sjukhus i hemmet« flera fördelar jämfört med fysisk slutenvård, exempelvis ökad patient- och anhörignöjdhet, lägre vårdkostnader, minskad återinläggningsfrekvens och risk för sjukhusrelaterade komplikationer samt ökad fysisk aktivitet, skriver Mikael Kastengren.