Vinstdriven vård är inte behovsbaserad

Vinstdriven vård är inte behovsbaserad

Hälso- och sjukvårdslagen anger att vård ska ske på lika villkor för hela befolkningen och att den med störst behov ska ges företräde. Behovsstyrd vård följer denna princip och innebär att vårdens resurser fördelas efter befolkningsgruppers behov av vård. Viktiga delar i dagens vårdpolitik motverkar dessa principer, skriver Magnus Isacson och medförfattare. (7 kommentarer)

Återupprätta skolhälsovården – enligt gårdagens modell

Det är vänligt av Josef Milerad att i sitt debattinlägg i Läkartidningen gällande skolhälsovården kalla mig barnrättsaktivist. Det som gör mig djupt bekymrad är att han på flera ställen använder benämningen »skolhälsovård«. Detta uppdrag finns inte längre, skriver Sophie Ekman Wretlind.

Återupprätta skolhälsovården – men inte enligt gårdagens modell

Återupprätta skolhälsovården – men inte enligt gårdagens modell

Sophie Ekman Wretlind, skolläkare och barnrättsaktivist, vill ge elevhälsan en starkare medicinsk förankring genom att återgå till den tidigare modellen med skolhälsovården som en egen organisation i skolan. Det är lätt att känna nostalgi inför det som varit, men det är ingen väg framåt, skriver Josef Milerad. (2 kommentarer)

Slutreplik: SLS har inte på fötterna om vård efter behov

Om Svenska läkaresällskapet verkligen värnar en fördjupad diskussion om privata vårdförsäkringar och vad »vård efter behov« innebär bör man göra annat än att stödja S-märkta valutspel, skriver Kajsa Dovstad och Isac Riddarsparre i sin slutreplik i debatten om privata vårdförsäkringar. (2 kommentarer)

Är finansiering verkligen orsak till AT-flaskhals?

Är finansieringen verkligen orsaken till flaskhalsen för AT-läkare?

Det finns inga enkla lösningar på den flaskhals som AT utgör. Vi behöver kroka arm och genomlysa var svårigheterna i regionerna ligger. Först därefter kan riktade pengar få effekt, skriver Jonas Lindbäck apropå att regeringen skjuter till 372 miljoner kronor till ökat antal AT-tjänster. (2 kommentarer)

Forskning behövs för att förklara

Postcovid är fokus för ett reportage med start på sidan 290. I Sverige uppskattas kring 30 000 ha fått diagnosen fram till och med oktober förra året. I reportaget konstaterar överläkare Judith Bruchfeld, specialist i infektionssjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset, att postcovid i början var »ett oskrivet blad«. Men efter en tid gick det att se ett […]

Det bästa för patienten forskas fram i vården

Det bästa för patienten forskas fram i vården

För att Sverige ska bli en framgångsrik innovationsnation behöver vägen mellan forskning och patientnytta kortas. De bästa lösningarna för patienten kommer när de forskas fram i verkliga miljöer, ur verkliga behov, skriver Björn Eriksson, generaldirektör, Läkemedelsverket.

Vetenskapligt samarbete med Ryssland – ett svårt beslut

Vetenskapligt samarbete med Ryssland – ett svårt beslut

Vetenskapen är i dag i allra högsta grad internationell. Det är rimligt att fråga sig hur vi ska hantera vetenskapliga samarbeten med ryska kollegor. Under rådande omständigheter bör detta vara ett politiskt beslut fattat av den svenska regeringen, skriver Mattias Brunström. (Artikeln är uppdaterad)

Diagnosjakt bakom köer i psykiatrin

Onödiga »utredningar« orsaken till psykiatrins köer

Det är dags att hejda psykiatrins utredningshysteri och diagnosjakt. Vi behöver lyfta blicken och ta de långa köer som ringlar långt bortom vår horisont på allvar. Vi måste använda våra resurser på ett så klokt sätt som möjligt, skriver Lena Nylander och Linda van Paaschen. (10 kommentarer)

Medicinskt ledningsansvarig läkare – reglera befattningen!

Medicinskt ledningsansvarig läkare – reglera befattningen!

För att underlätta för både chef och medicinskt ledningsansvarig läkare bör Socialstyrelsen få i uppdrag att reglera befattningen.

Läkaresällskapet är fel ute om privata vårdförsäkringar

Läkaresällskapet fel ute om privata vårdförsäkringar

Det är inte konstigt att Socialdemokraterna av rent ideologiska skäl tycker att privata sjukvårdsförsäkringar ska begränsas, men när Svenska läkaresällskapet uttrycker liknande oro hamnar man i en konstig position som oberoende, vetenskaplig professionsorganisation, skriver Isac Riddarsparre och Kajsa Dovstad. (8 kommentarer)

Replik: SLS värnar vård efter behov

Läkaresällskapet värnar vård efter behov

Svenska läkaresällskapets ställning som läkarnas oberoende, vetenskapliga professionsorganisation medför stor frihet att driva frågor utifrån våra kärnvärden. Att SLS har denna frihet och utnyttjar den, även under ett valår, tycks irritera författarna till en debattartikel i Läkartidningen, skriver Tobias Alfvén (bilden) och Mikael Sandlund. (4 kommentarer)

Dags att miljösäkra kliniska laboratorier

Dags att miljösäkra kliniska laboratorier

Enorma mängder plast förbrukas varje dag inom kliniska laboratorier, trots att vi vet att produktion och användning av plast innebär stora utmaningar för miljön. För att minska plastanvändningen måste vi bedriva forskning som fokuserar på att skapa miljövänliga labb, skriver Volkan Özenci och Nejla B Erdal. (1 kommentar)

ST-examen eller inte: diskussion lär inte upphöra

Bland argumenten för examen finns kvalitetssäkring och att ett slutprov stimulerar till studier. Bland argumenten mot finns att det är för resurskrävande.

Regeringen vill se fler AT-tjänster – upp till bevis för regionerna

Regeringen vill se fler AT-tjänster – upp till bevis för regionerna

Vi kan konstatera att ansvaret för samordning och dimensionering av AT-tjänster inte längre kan ligga på regionerna. Bristen på AT-tjänster är ett nationellt problem, och ansvaret för frågan bör därför också ligga på nationell nivå.

Policyförändring föreslås för att lösa krisen inom BUP

Ändrad policy kan lösa BUP-kris

Vi får nu dagligen höra att BUP i Sverige är i kris. För mig som arbetat både som kliniker och chef inom flera olika BUP och vuxenpsykiatriska verksamheter sedan 1977 är detta inget nytt. Neuropsykiatriska utredningar är oerhört tidskrävande. En policyförändring skulle snabbt och drastiskt kunna minska köerna, anser Sigmund Soback. (3 kommentarer)

Kunskapsprovet – tufft för utbildade utanför EU/EES

Kunskapsprovet – tuff barriär för utbildade utanför EU/EES

Det saknas en nationell strategi för att underlätta för läkare med examen utanför EU/EES att få godkänt på det medicinska kunskapsprovet. 2018 togs dock ett initiativ i Skåne att skapa ett utbildningsprogram för denna grupp läkare, som länge försökt få tillträde till den svenska arbetsmarknaden, skriver Bengt Jeppsson och medförfattare. (2 kommentarer)

Överbeläggningar på sjukhusen har börjat växa igen

2020 sjönk överbeläggningarna på landets sjukhus. En förklaring är att färre sökte vård på grund av pandemin och att mycket vård fick skjutas upp. Men 2021 vände siffrorna uppåt igen: » Enligt statistik från Sveriges Kommuner och regioner var det i snitt 4,4 överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser i landet 2021.«

Styrdokumenten måste grundas på etiska riktlinjer

Styrdokumenten måste grundas på etiska riktlinjer

Läkaren ska i sin gärning alltid ha patientens hälsa som främsta målet och om möjligt bota, ofta lindra och alltid trösta. Den regeln hjälper säkert mer på vårdgolvet än styrdokumentens ambitiösa och ibland svårbegripliga formuleringar.

ÖNEP – en forskningsetisk katastrof

ÖNEP – forskningsetisk katastrof

Om Överklagandenämnden för etikprövnings (ÖNEP) kriterier för god forskningssed och laglydnad ska gälla måste i konsekvensens namn hundratals forskare åtalsanmälas. Utifrån tre exempel ifrågasätter Lars Jacobsson och medförfattare ÖNEP:s beslut, som de anser inte längre handlar om forskningsetik utan formella lagtekniska frågor. (1 kommentar)