Återupprätta skolhälsovården – men inte enligt gårdagens modell
Sophie Ekman Wretlind, skolläkare och barnrättsaktivist, vill ge elevhälsan en starkare medicinsk förankring genom att återgå till den tidigare modellen med skolhälsovården som en egen organisation i skolan. Det är lätt att känna nostalgi inför det som varit, men det är ingen väg framåt, skriver Josef Milerad. (2 kommentarer)
Slutreplik: SLS har inte på fötterna om vård efter behov
Om Svenska läkaresällskapet verkligen värnar en fördjupad diskussion om privata vårdförsäkringar och vad »vård efter behov« innebär bör man göra annat än att stödja S-märkta valutspel, skriver Kajsa Dovstad och Isac Riddarsparre i sin slutreplik i debatten om privata vårdförsäkringar. (2 kommentarer)
Är finansiering verkligen orsak till AT-flaskhals?
Det finns inga enkla lösningar på den flaskhals som AT utgör. Vi behöver kroka arm och genomlysa var svårigheterna i regionerna ligger. Först därefter kan riktade pengar få effekt, skriver Jonas Lindbäck apropå att regeringen skjuter till 372 miljoner kronor till ökat antal AT-tjänster. (2 kommentarer)
Diagnosjakt bakom köer i psykiatrin
Det är dags att hejda psykiatrins utredningshysteri och diagnosjakt. Vi behöver lyfta blicken och ta de långa köer som ringlar långt bortom vår horisont på allvar. Vi måste använda våra resurser på ett så klokt sätt som möjligt, skriver Lena Nylander och Linda van Paaschen. (10 kommentarer)
Läkaresällskapet är fel ute om privata vårdförsäkringar
Det är inte konstigt att Socialdemokraterna av rent ideologiska skäl tycker att privata sjukvårdsförsäkringar ska begränsas, men när Svenska läkaresällskapet uttrycker liknande oro hamnar man i en konstig position som oberoende, vetenskaplig professionsorganisation, skriver Isac Riddarsparre och Kajsa Dovstad. (8 kommentarer)
Replik: SLS värnar vård efter behov
Svenska läkaresällskapets ställning som läkarnas oberoende, vetenskapliga professionsorganisation medför stor frihet att driva frågor utifrån våra kärnvärden. Att SLS har denna frihet och utnyttjar den, även under ett valår, tycks irritera författarna till en debattartikel i Läkartidningen, skriver Tobias Alfvén (bilden) och Mikael Sandlund. (4 kommentarer)
Dags att miljösäkra kliniska laboratorier
Enorma mängder plast förbrukas varje dag inom kliniska laboratorier, trots att vi vet att produktion och användning av plast innebär stora utmaningar för miljön. För att minska plastanvändningen måste vi bedriva forskning som fokuserar på att skapa miljövänliga labb, skriver Volkan Özenci och Nejla B Erdal. (1 kommentar)
Ändrad policy kan lösa BUP-kris
Vi får nu dagligen höra att BUP i Sverige är i kris. För mig som arbetat både som kliniker och chef inom flera olika BUP och vuxenpsykiatriska verksamheter sedan 1977 är detta inget nytt. Neuropsykiatriska utredningar är oerhört tidskrävande. En policyförändring skulle snabbt och drastiskt kunna minska köerna, anser Sigmund Soback. (3 kommentarer)
Kunskapsprovet – tufft för utbildade utanför EU/EES
Det saknas en nationell strategi för att underlätta för läkare med examen utanför EU/EES att få godkänt på det medicinska kunskapsprovet. 2018 togs dock ett initiativ i Skåne att skapa ett utbildningsprogram för denna grupp läkare, som länge försökt få tillträde till den svenska arbetsmarknaden, skriver Bengt Jeppsson och medförfattare. (2 kommentarer)
ÖNEP – forskningsetisk katastrof
Om Överklagandenämnden för etikprövnings (ÖNEP) kriterier för god forskningssed och laglydnad ska gälla måste i konsekvensens namn hundratals forskare åtalsanmälas. Utifrån tre exempel ifrågasätter Lars Jacobsson och medförfattare ÖNEP:s beslut, som de anser inte längre handlar om forskningsetik utan formella lagtekniska frågor. (1 kommentar)
Läkare behöver verktyg för trygg förskrivning
Inom de flesta specialiteter måste läkare fortbildas kontinuerligt för att kunna hantera den snabba utvecklingen inom läkemedelsområdet. Goda kunskaper inom farmakologi borgar för bättre terapival både ur patientsäkerhets- och kostnadseffektivitetsperspektiv, skriver Lars Rocksén, ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel och medicinteknik. (1 kommentar)
För låg kvalitet på behandling med protonpumps-
hämmare
Protonpumpshämmare är potenta läkemedel som ingriper i en grundläggande biologisk mekanism – de hämmar kraftfullt sekretionen av saltsyra i ventrikeln under upp till 18 av dygnets 24 timmar. Dessvärre har det under årens lopp skett en tilltagande olämplig användning av dessa läkemedel, skriver Gunnar Akner. (6 kommentarer)