Apropå! Det vetenskapen säger om vaccin

Det är nu viktigare än någonsin med korrekt, lättförståelig information om vacciner. Kungl Vetenskapsakademien har med hjälp av en expertgrupp tagit fram två informationsskrifter om vacciner som vi hoppas att våra kollegor kommer att ha användning av i sin kliniska verksamhet, skriver Susannah Leach och Ann-Mari Svennerholm. (1 kommentar)

Viktigt att läkares medicinska bedömningar granskas av likar
Det finns ett systemfel i nuvarande myndighetsutövning gällande läkares medicinska bedömningar. Myndighetsutövningen vittnar om den devalvering av medicinsk praktik och vetenskap som sjukvårdspolitiker och Myndighetssverige ägnar sig åt. Likar ska bedömas av likar, skriver Lars Jacobsson. (7 kommentarer)
Dags att uppdatera riktlinjerna för vård vid depression?

De nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom leder till att deprimerade patienter i Sverige får vård på tvärs mot vetenskapen, med sämre behandlingsresultat och ökade samhällskostnader som följd, skriver Peter Ankarberg. (4 kommentarer)
Sluta att behandla SKR som en myndighet

Det är dags att regeringen och dess myndigheter kliver ner från åskådarläktaren och börjar ta ett större ansvar för svensk hälso- och sjukvård. (3 kommentarer)
Relationen mellan patient och läkare behöver värnas

Möjlighet till kontinuitet i läkar–patientkontakten på arbetsplatsen underlättar för läkaren att utnyttja sin kompetens och fördjupa relationen till sina patienter samt förbättra kvaliteten i den medicinska vården, skriver Viktor Skobe och medförfattare. (2 kommentarer)
Öppenhet krävs kring FHM:s prioritering av vaccinationer

I vilken ordning olika grupper av befolkningen vaccineras mot covid-19 är bokstavligen livsviktigt. Folkhälsomyndighetens beslut bör därför grundas på systematiska och transparenta processer där prioriteringsfrågor och etiska dilemman definieras noggrant, skriver Ulf Näslund. (1 kommentar)
Förbundet behöver lägga mer kraft på våra kärnfrågor

Läkarförbundet behöver lägga mer kraft på kärnfrågorna och mindre på annat. Om vi lyckas förbättra våra löner, tillfredsställelsen med vårt yrkesval, möjligheterna till forskning, vårdens tillgänglighet, utsikterna att göra våra patienter verkligt nöjda och vår administrativa börda kan vi nog stå ut med en lunchrast i stället för måltidsuppehåll, skriver Gustav Stålhammar. (2 kommentarer)