Vaccin från 12 år: När det obegripliga blir begripligt
Magnus Burling och medförfattare finner, i en tidigare debattartikel i Läkartidningen, att det är orimligt att Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination för barn från 12 års ålder. I sin slutreplik skriver de att förutsättningen för deras resonemang är att en majoritet av experter kan ha fel och att en minoritet kan ha rätt, och de efterlyser även en öppen inställning i debatten. (2 kommentarer)
Dags att definiera och organisera den svenska intermediärvården
Pandemin har satt fokus på ett antal utmaningar för intermediärvården. Vi avser att bjuda in representanter för övriga intermediärvårdsenheter i Sverige till ett möte inom en snar framtid. Det är hög tid att definiera och organisera intermediärvården i Sverige, skriver Christian Unge och medförfattare. (5 kommentarer)
Regionerna har misslyckats – dags att staten tar över ansvaret
Återigen tvingas vi konstatera att regionerna inte tar sitt lagstadgade ansvar på allvar.
Vem är ett reellt hot mot vetenskap och beprövad erfarenhet
I stället för att svartlista konspirationsteoretiker i sociala medier vore det bättre att de som arbetar med barn och covid-19 är mer noga med att publicera kunskapsunderlaget för sina ställningstaganden och inte enbart slutsatserna i sammandrag, skriver Josef Milerad. (10 kommentarer)
Vaccin från 12 år – mot vetenskap och beprövad erfarenhet
Folkhälsomyndigheten har beslutat sig för att rekommendera vaccination för barn från 12 års ålder, vilket är obegripligt. Om man beslutar sig för att introducera en läkemedelsbehandling till 100 000-tals barn får det inte finnas något som helst tvivel om huruvida nyttan överstiger riskerna, skriver Magnus Burling och medförfattare. (4 kommentarer)
Upprop för klimat och hälsa – så gör vi
Läkare för miljön har nu lokalföreningar i 11 regioner. De initiativ vi tagit inom flera regioner i samarbete med miljöenheter och klinikledningar har lett till nya arbetssätt med minskat resursslöseri och lägre utsläpp. Alla läkare är välkomna att delta aktivt i arbetet, skriver Maria Wolodarski. (1 kommentar)
Tydliggör »adekvat kompetens« i nya lagen om estetiska ingrepp
För att lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar ska få önskad effekt behöver Socialstyrelsen förtydliga vilken specialistkompetens som krävs och vad begreppet »skyddad specialistbeteckning« innebär i praktiken. Arbetet bör utföras tillsammans med professionen, skriver Emma Hansson, Anna Elander och Titti Mattsson. (2 kommentarer)
Kan praktisk erfarenhet vara av värde i debatten om dödshjälp?
Ordföranden i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd har efterlyst inlägg från palliativmedicinare i dödshjälpsdebatten. Jag har under hela mitt yrkesliv skött all palliativ vård i mitt distrikt. Kanske har det ett värde att praktisk erfarenhet vägs in i diskussionen, skriver Bengt Järhult. (10 kommentarer)
Ett nationellt råd för appar behövs – men vi behöver tänka större
I ett debattinlägg i Läkartidningen efterlyser Ingvar Krakau och Lars L Gustavsson ett nationellt råd för att utvärdera digitala stöd. Frågan är viktig att diskutera, då utvecklingen inom området går blixtsnabbt, skriver Anders Tunold-Hanssen och medförfattare. (1 kommentar)
Hög tid att re-professionalisera hälso- och sjukvården
Marknadslogiken som införts i den offentliga sektorn på felaktiga grunder har spelat ut sin roll. För att ställa situationen till rätta krävs professionalism baserad på evidensbaserad medicin, etik, samarbete, systematisk kritisk utvärdering, transparens och statlig styrning, skriver Ylva Vladic Stjernholm. (4 kommentarer)