Dags för en holistisk inriktning på den svenska coronastrategin?
Det är dags att överväga en ny strategi mot covid-19. Skarpa hjärnor från ett brett spektrum av kompetenser bör tillsammans kunna formulera en effektiv strategi mot en pandemi som varken respekterar geografiska, ekonomiska, medicinska eller etiska gränser, skriver Mehdi Dahlaki. (1 kommentar)
Kan en jävig expertgrupp göra en opartisk utredning?
Trots kritiken som kom mot den grupp experter som ska gå igenom fakta kring Rättsmedicinalverkets (RMV) metod för medicinska åldersbedömningar ändrades inte sammansättningen i expertgruppen. Ansvaret vilar nu tungt på de tio, varav fem enligt vår åsikt är jäviga på grund av tidigare engagemang, skriver Bertil Hagström och medförfattare. (1 kommentar)
Nej, läkare är inte splittrade i frågan om »skakvåld«
Vi delar inte uppfattningen att att läkare är splittrade i två läger gällande hantering av spädbarnsmisshandel. Läkare från olika specialiteter samverkar i utredningarna och vi upplever samsyn inom sjukvården, det skriver Styrelsen för Svenska barnläkarföreningen och 27 verksamhetschefer för Sveriges barn- och ungdomsmedicinska och barnkirurgiska kliniker. (2 kommentarer)
I starka akademiska sjukvårdssystem – det är där kraften finns
Coronapandemin har visat på kraften i starka akademiska sjukvårdssystem. Nya sjukdomsmanifestationer beskrivs snabbt och noggrant av kollegor runt om i världen, men svenska forskare får alltför sällan möjlighet att vara med och bidra till kunskapsutvecklingen, skriver Petter Brodin. (6 kommentarer)
Hög tid att skrota begreppet demens
Begreppet demens är förlegat. Kognitionsbegreppet beskriver bättre vilka funktioner som påverkas vid sjukdom och kräver ett tydligare ställningstagande till varför hjärnan är påverkad, skriver Moa Wibom och Madelene Johanzon. (1 kommentar)
Uppmaning till primärvårdsläkare: Gör uppror! Ta ledningen!
Nyligen beskrev signaturen Nisse i DN konsten att kontakta sin husläkare. Beskrivningen är så lagom lustig, eftersom det inte är en nidbild utan verkligheten. Förstår svenska läkare hur urbota dumt detta är? undrar Gunnar Nyberg, docent och tillika patient. (11 kommentarer)
Låt post covid bli starten för biopsykosocialt kunskapslyft
Låt oss agera med eftertanke när vården organiseras för patienter med post covid. Skapa gärna forskningscentrum, men för att kunna dra viktiga lärdomar bör de ha ett brett perspektiv med hög kompetens inom såväl biomedicinska som psykologiska och sociala områden, skriver David Gyll och Carl Sjöström. (7 kommentarer)
Apropå! SGLT2-hämmare vid avsaknad av diabetesdiagnos
Då glukosuri ökar risken för urinvägsinfektion kan det vara motiverat att använda urinstickor vid screening för detta tillstånd hos patienter med SGLT2-hämmare, men flytta fokus från uringlukos till urinnitrit och urinleukocyter vid tolkning av stickorna, skriver Anders Larsson och medförfattare. (2 kommentarer)
Prekonceptionell vård behövs i Sverige
Prekonceptionell rådgivning bör starta tidigt, kunna erbjudas till fler kvinnor och män samt ingå i barnmorskans ordinarie arbetsuppgifter såväl lokalt, regionalt som på riksnivå. Även andra vårdgivare/yrkeskategorier bör delta i arbetet med att främja ungas hälsa inför graviditet, skriver Maria Ekstrand Ragnar och medförfattare. (1 kommentar)
Läkemedel förorenar våra vatten – läkare bör agera
Sveriges största dricksvattentäkter är förorenade med miljögifter som är svåra att bryta ner. Läkemedelsrester passerar i dag rakt genom landets vattenreningsverk. Det finns en hel del läkare kan göra för att minska miljöpåverkan från läkemedel, skriver Bertil Hagström och Sven Langworth. (4 kommentarer)
Coronapandemin gör att regionfrågan på nytt blir aktuell
Det ska bli väldigt spännande att ta del av Coronakommissionens andra delbetänkande – som ska analysera hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera virusutbrottet. Kanske blir det där som planerna för den framtida svenska sjukvårdsstyrningen kommer att utkristalliseras, skriver Tomas Bro. (1 kommentar)
