Denna webbplats vänder sig till läkare
Juridisk grund för läkarens skyldighet att ta prov för covid-19

Läkare är skyldiga att provta för covid-19 – vilka hinder finns?

Att covid-19 klassificerats som samhällsfarlig sjukdom innebär att läkare ska diagnostisera och bekämpa den på sjukvårdssystemets alla nivåer, skriver Magnus Rasmussen och Erik Hansson. När nu kapaciteten att testa byggts ut, vad hindrar läkare från att lyda smittskyddslagens tydliga bestämmelse om provtagning? (2 kommentarer)

Humoralt virusförsvar har hamnat under radarn

Humoralt virusförsvar har hamnat under radarn

Plasmaexsudation kan inte studeras in vitro och faller ur ramen för immunologisk framkantsforskning. Detta tidiga immunförsvar framstår dock som potentiellt bidragande faktor till skillnader i vår förmåga att hantera sars-cov-2 på luftvägsnivå, skriver Carl Persson. (2 kommentarer)

Hur ser medicinsk utbildning ut post pandemin?

Hur ser medicinsk utbildning ut post pandemin?

Coronapandemin har påskyndat skiftet från fysisk till digital kommunikation. Hur vi aktivt håller oss uppdaterade om nya undervisningsmetoder och möter nya utmaningar avgör hur det medicinska utbildningssystemet presterar post pandemin, skriver Lingjing Chen.

Framtida krisberedskap kräver satsning på unga forskare

Framtida krisberedskap kräver satsningar på unga forskare

För att kunna hantera såväl naturkatastrofer som pandemier krävs att Sverige har samhälleliga rutiner, nödlager och kunskap. Vi måste också bedriva och finansiera forskning samt inte minst främja forskningsintresset hos unga, skriver styrelsen för Unga forskare.

SVAR kan ge svar om undanträngningseffekter

Akutvårdsregister kan ge svar om undanträngning under pandemi

Pandemins effekter på akutsjukvården är stora och behöver övervakas. Svenska akutvårdsregistret möjliggör detta, men dessvärre är flera hårt drabbade regioner ännu inte anslutna, skriver Lisa Kurland och medförfattare.

Etisk stress måste mötas med åtgärder

Madhuri Gogineni, överläkare inom palliativ vård och ledamot i flera etiska råd, tror att ovissheten om vad som är rätt åtgärd att vidta är en situation som kan leda till etisk stress.

Införandet av bas­tjänstgöring får vänta

Införandet av bas­tjänstgöring får vänta

Ingen tjänar på att tiden till legitimation förlängs mer än vad som redan sker i dag.

Global demokrati – rätt medicin mot coronapandemin

Global demokrati – den bästa medicinen mot coronapandemin

Vi läkare har i vår gedigna utbildning och våra kliniska erfarenheter tillägnat oss kunskaper kring människans sårbarhet och styrkor. Dessa kunskaper behövs i demokratins tjänst. Global demokrati är en verkningsfull medicin, skriver Carin Ölmunger. (1 kommentar)

Utlandsuppdrag kan leda till säkrare vårdapparat

Utlandsuppdrag kan bana väg för en säkrare vårdapparat

För att säkerställa god och säker vård borde arbetsgivarna uppmuntra ideella utlandsuppdrag. Socialstyrelsen bör överväga att ställa krav på att läkare skaffar sig erfarenheter för att hantera resursbrist, större händelser eller katastrofsituationer, skriver Pelle Conradi. (1 kommentar)

Lustgasdestruktion är ett slag i luften

Lustgasdestruktion – ett slag i luften

Tills övertygande fakta visar annat hävdar jag att lustgasdestruktion i vården endast är ett slag i luften. Destruktorn löser ett problem som inte finns, med en metod som inte fungerar. Skattemedel kan användas bättre, skriver Bror Gårdelöf. (4 kommentarer)

Felaktig organisation grund till tragedin inom äldrevården

Felaktig organisation grund till tragedin inom äldrevården

Haveriet inom äldrevården under coronapandemin blottar en organisation där den medicinska kompetensen prioriterats bort. Sjukvården måste ha huvudmannaskapet för hemsjukvårdens och äldreboendenas sjuksköterskor och läkare, skriver Anna Hammarström och medförfattare. (16 kommentarer)

Socialstyrelsen och SBU svarar om artroskopi

Socialstyrelsen och SBU svarar om artroskopisk kirugi

Den samlade evidensen av fler än 10 RCT visar att effekten av artroskopisk kirurgi inte är bättre än placebokirurgi eller icke-kirurgisk behandling, skriver Socialstyrelsen och SBU i denna gemensamma replik på ett debattinlägg i LT av Magnus Forssblad och medförfattare.

Alla artroskopier bör inte betraktas som onödiga ingrepp

Nej, alla artroskopier bör inte betraktas som onödiga

I väntan på noggrannare analys vill vi uppmana Socialstyrelsen att förtydliga uppgifterna om antal artroskopier och potentiell kostnadsbesparing i underlaget för uppdaterade nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, skriver Magnus Forssblad och medförfattare.

Låt Taiwan delta i WHO:s arbete mot covid-19-pandemin

Låt Taiwan delta i WHO:s arbete mot covid-19-pandemin

Taiwan har varit ett framgångsland i kampen mot covid-19 och visat hur man kan bekämpa pandemin effektivt. Sverige måste arbeta aktivt för att Taiwan ska kunna delta i WHO:s arbete, skriver Jonas F Ludvigsson. (1 kommentar)

Vårdens normsystem kan fås att fungera tillsammans

Den goda vårdens normsystem kan fås att fungera tillsammans

Om man av hälsopolitiska skäl väljer att spela ut prioriteringsordningen och vårdgarantin mot varandra skulle det kunna undergräva förtroendet för hälso- och sjukvården i det känsliga läge den nu befinner sig, skriver Lotta Vahlne Wästerhäll.

Läkare ger sin syn på det som hänt i boendena

Smittspridningen av covid-19 på svenska äldreboenden är något som diskuterats under en längre tid. En som haft anledning att fundera över denna smittspridning är läkaren Stefan Amér, vd för Familjeläkarna som har tio vårdcentraler och ansvarar för läkarinsatserna på 180 äldreboenden över hela Storstockholm.

Gör forskningen till en del av framtidens krisberedskap

Gör forskningen till en självklar del i framtidens krisberedskap

Med långsiktigt hållbara beslut kan Sverige stå bättre rustat inför framtida pandemier. Forskning måste vara en självklar del av vården i en kunskapsnation – och i Sveriges krisberedskap, skriver företrädare för Cancerfonden.

Användningen av begreppet CUP bör minska

Hög tid att minska användningen av »cancer utan känd primärtumör«

Den utmärkta ABC-artikeln om cancer utan känd primärtumör (CUP) i Läkartidningen tar upp några undergrupper där man kan ge riktad behandling efter förmodad diagnos. Vi ifrågasätter om dessa ska klassificeras som CUP, skriver Magdalena Adde och medförfattare.

Ett steg närmare en nationell primärvårdsreform

Ett steg närmare en nationell primärvårdsreform

Det är bra att regeringen… nu föreslår ett nationellt grunduppdrag för primärvården.

Replik ger inga nya motiv för fortsatt risktagande

Replik om diskproteser ger inga motiv för ett fortsatt risktagande

Det framkommer inget i inlägget från Svante Berg och Tycho Tullberg LT som motsäger vårt huvudbudskap att de ovanliga men mycket allvarliga komplikationerna tillsammans med osäkerhet om långtidsresultaten gör att diskprotes inte bör användas, replikerar författarna till en kritiserad medicinsk kommentar i LT. (1 kommentar)