Denna webbplats vänder sig till läkare

Apropå! Läkare, anhöriga och behovet av entusiasm

Apropå! Läkare, anhöriga och behovet av entusiasm

Anhöriga är en viktig resurs i vården och kontakten med anhöriga är därför en viktig del av läkaryrket, skriver Ingela Fehrman Ekholm. Samtidigt efterlyser hon ett större mått av såväl empati som entusiasm i läkarkåren. (1 kommentar)

Hjärt–kärlsjukdom ofta underbehandlad vid schizofreni

Hjärt–kärlsjukdom ofta underbehandlad vid schizofreni

Många patienter med psykisk ohälsa är såväl underbehandlade som odiagnostiserade avseende hjärt–kärlsjukdom. Ökad medicinsk behandling av riskfaktorer, livsstilsförändringar och aktiva försök att minska stigmatiseringen kring mental ohälsa kan förbättra situationen, skriver Rubina Attar. (5 kommentarer)

Skåne lockar läkare att bli specialist igen

– Vi har två huvudspår. Dels försöker vi få in fler dubbelspecialister i allmänmedicin, dels försöker vi få fler ST-läkare att sidotjänstgöra i primärvården, säger Ola Bergstrand, biträdande divisionschef för primärvården inom Region Skåne samt ordförande i expertgruppen för allmänmedicin i Skåne.

Det är bråttom med reformer!

»Deras förhållningssätt sticker i ögonen när läkarna samtidigt dag­ligen måste hantera överfulla väntrum och  vårdavdel­ningar.« (1 kommentar)

Informationskanaler behöver utvecklas i samråd

Informationskanaler behöver utvecklas i samråd

Läkemedelsverketska fortsätta att producera producentoberoende information och optimera formerna för detta i dialog och samverkan med representanter för vården, berörda myndigheter och andra viktiga organisationer, skriver Maja Marklund, i denna replik till Maria Palmetun Ekbäck, Sveriges läkemedelskommittéer.

Befintliga informationskanaler bör bevaras och utvecklas

Befintliga informationskanaler bör bevaras och utvecklas

Läkemedelsverkets hantering av Läkemedelsboken visar att man varken tar hänsyn till vården eller styrande regelverk. Myndigheten har förskansat sig bakom tjocka och ogenomträngliga betongmurar långt borta från lyhördhet och vilja att möta vårdens behov, skriver Maria Palmetun Ekbäck, ordförande i Sveriges läkemedelskommittéer.

Läkaren ansvarar för en fungerande dialog

Läkaren ansvarar för en fungerande dialog

Läkaren ska säkerställa att patienten förstår den information som ges, skriver Roxanne Falconer. Hon blir därför ofta besviken på den bristande förmåga till kommunikation hon möter på praktik i vården och under utbildningen.  (1 kommentar)

PCR detekterar tuberkulos även i mikroskopinegativa prov

PCR detekterar tuberkulos även i mikroskopinegativa prov

Vi bedömer att vår region haft stor nytta av lokal PCR för påvisning av tuberkulos inklusive rifampicinresistens. I många fall har den inneliggande isoleringsvården förkortats avsevärt, skriver Ingrid Selmeryd och Emeli Månsson.

Kopparöverskott av spiral – en osannolik hypotes

Mot bakgrund av den omfattande användningen av kopparspiral under mer än 40 år ter sig hypotesen att kopparspiral skulle kunna orsaka ett kopparöverskott, som i sin tur leder till en rad symtom, osannolik, skriver Viveca Odlind och Ewa-Lena hartman, Läkemedelsverket, i denna replik till en debattartikel i LT av Agneta Schnittger och Lina Rosengren.

Kopparspiral – dags att ta kvinnors symtom på allvar

Kopparspiral – dags att ta kvinnors symtom på allvar

Allt fler kvinnor med kopparspiral rapporterar symtom som vid kopparöverskott i kroppen. Forskning behövs för att fastställa kopparnivåer i blodserum och på cellnivå hos kvinnor med symtom på kopparöverskott, skriver Agneta Schnittger och Lina Rosengren.

Läkare behöver mer kunskap i palliativ medicin i grundutbildningen

Läkare behöver mer kunskap i palliativ medicin i grundutbildningen

Utbildningen i palliativ medicin i nuvarande läkarutbildningar räcker inte för att kunna möta den kliniska verkligheten. Detta bör beaktas vid utformningen av den nya läkarutbildningen, skriver Bertil Axelsson och medförfattare.

Central plan för ST-tjänster är en utmaning

Att öka styrningen av ST-tjänster på nationell nivå är således en utmaning. Förhoppningsvis kan Socialstyrelsens arbete dock bidra till att möta denna utmaning.

Dags att höja statusen för systematiska översikter i Sverige

Dags att höja statusen för systematiska översikter i Sverige

Vetenskapsmetodologin för systematiska översikter är avancerad och att utföra sådana av hög kvalitet kräver hög metodkompetens. Trots detta har de låg vetenskaplig status i Sverige. Att höja statusen skulle gynna både patienter, svensk sjukvård och svensk forskning, skriver Matteo Bruschettini och Minna Johansson. (8 kommentarer)

Framtidens läkare ställer krav på arbetsgivaren

»Det duger inte längre för arbetsgivare att reducera oss läkare till ett anställningsnummer eller ett namn för att få schemat att gå ihop.«

Riskfyllt att detaljstyra BT

Riskfyllt att detaljstyra BT

Att enbart tillåta tjänstgöring på akutmottagningar där det finns specialister och ST-läkare inom akutsjukvård ökar risken för flaskhalsar, skriver Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation i en kommentar till ett debattinlägg från Svensk förening för akutsjukvård. (1 kommentar)

NIPT är kostnadseffektivt som första screeningtest

NIPT är kostnadseffektivt som första screeningtest

Priset på NIPT har sjunkit avsevärt sedan det infördes, men varierar en hel del. Med fri handelsrätt och sjukvård inom EU bör de laboratorier som är mest kostnadseffektiva premieras, skriver Lars Breimer.

SWESEM bör vara delaktigt i att utforma framtidens BT

SWESEM bör vara delaktigt i att utforma framtidens BT

Bastjänstgöring inom akutsjukvård ska ske under översyn av akutläkare och bedrivas på akutmottagningar med ett oselekterat patientflöde. Det skriver ledamöter i styrelsen för SWESEM, Svensk förening för akutsjukvård.  

Triagering på digital väg ska nu undersökas

I dag finns det inte så mycket forskning om digital triagering. Men Artin Entezarjou, AT-läkare och doktorand på Centrum för primärvårdsforskning vid Lunds universitet, och hans team kommer att inleda en studie där vårdpersonal ska intervjuas om hur det har gått att använda digitala anamneser.

Vem vill ha utdaterad medicin?

»Jag är förvånad över att politiken ännu inte tagit sitt ansvar gentemot befolkningen. Nu måste läkarnas fortbildning skyndsamt regleras …« (1 kommentar)

Fetmakirurgi bör kunna erbjudas före 18 vid allvarlig fetma

Fetmakirurgi bör kunna erbjudas före 18 vid allvarlig fetma

Vi önskar en samsyn kring att utvalda ungdomar i Sverige ska kunna erbjudas fetmakirurgi före 18 års ålder. Det rör sig om 30 till 50 ungdomar per år, att jämföra med de 5 500 vuxna som årligen genomgår fetmakirurgi, skriver Annika Janson et al. (3 kommentarer)