Inför specialistutbildning i kognitiv medicin för läkare

Nedsatt kognitiv funktion ses vid en rad sjukdomar men förbises inte sällan på grund av kunskapsluckor. Specialistutbildning i kognitiv medicin kan ändra på det. Debattörerna argumenterar för kognitiv medicin som basspecialitet och hur innehållet kan utformas. (5 kommentarer)
Fluorokinoloner – nu måste vården tänka till

Sedan 1980-talet har fluorokinoloner varit ett av de mest använda antibiotikapreparaten, men de har ifrågasatts med tanke på risken för resistens. Vi vill nu uppmärksamma förskrivare på de många och allvarliga biverkningar som patienten kan drabbas av, skriver Martina Wahnström et al. (3 kommentarer)
Otillbörlig marknadsföring av nytt läkemedel mot MS?

Är Roches information till landets neurologer om kostnadseffektiviteten av ett nytt läkemedel vid MS förenlig med god marknadsföringssed? Det går att anföra argument däremot, skriver Jan Fagius. (1 kommentar)
Låt oss vara kloka och lyssna på användarna

Det här är inte första gången i medicinsk historia som någon velat väl och inte upptäckt biverkningar förrän långt senare. Låt oss vara kloka och ta användarna på allvar denna gång, skriver Agneta Schnittger och Lina Rosengren i sin slutreplik i debatten om kopparspiral i LT. (1 kommentar)
Apropå! Läkare, anhöriga och behovet av entusiasm

Anhöriga är en viktig resurs i vården och kontakten med anhöriga är därför en viktig del av läkaryrket, skriver Ingela Fehrman Ekholm. Samtidigt efterlyser hon ett större mått av såväl empati som entusiasm i läkarkåren. (1 kommentar)
Hjärt–kärlsjukdom ofta underbehandlad vid schizofreni

Många patienter med psykisk ohälsa är såväl underbehandlade som odiagnostiserade avseende hjärt–kärlsjukdom. Ökad medicinsk behandling av riskfaktorer, livsstilsförändringar och aktiva försök att minska stigmatiseringen kring mental ohälsa kan förbättra situationen, skriver Rubina Attar. (5 kommentarer)