Denna webbplats vänder sig till läkare

Inför specialistutbildning i kognitiv medicin för läkare

Inför specialistutbildning i kognitiv medicin för läkare

Nedsatt kognitiv funktion ses vid en rad sjukdomar men förbises inte sällan på grund av kunskapsluckor. Specialistutbildning i kognitiv medicin kan ändra på det. Debattörerna argumenterar för kognitiv medicin som basspecialitet och hur innehållet kan utformas. (5 kommentarer)

Enkel åtgärd kan ge AT-läkare ökad trygghet i läkemedelsarbetet

Enkel åtgärd kan ge AT-läkare ökad trygghet i läkemedelsarbetet

Avsatt tid för kliniskt och praktiskt inriktad läkemedelsutbildning med kollegial diskussion ökar nyexaminerade läkares trygghet i läkemedelsarbetet, skriver Johan Lönnbro och Susanna Wallerstedt.

Rutinerna brister inom behandlingsbegränsningar

»När det inte finns någon bot bör lindring av obehag, ångest och smärta vara målet – och det ska kommuniceras med patient och närstående på ett klokt sätt.«

Seminarier är ett bra verktyg för utbildning

»IBS är den vanligaste funktionella mag–tarmsjukdomen och den mest frekvent förekommande gastroenterologiska sökorsaken i både primärvård och gastroenterologisk öppenvård.«

Låt professionen utveckla framtidens sjukvård

Låt professionen utveckla framtidens sjukvård

Det finns ett naturligt samband mellan god hälso- och sjukvård och hög kvalitet i forskning, utbildning och fortbildning. Forskning är grunden för framtidens vård och utvecklar samtidigt personalens kompetens. En nära koppling till hälso- och sjukvården är också en förutsättning för god klinisk forskning, skriver Jan Nilsson och Britt Skogseid.

Läkare önskar bättre vård för hedersförtryckta

Camilla Starck menar att vårdanställda ofta är osäkra på hur de ska hantera patienter som kan vara utsatta för hedersförtryck.

Oacceptabelt att AT-läkare jobbar ensamma på akuten

»Regionerna behöver säkerställa att läkare utan legitimation inte arbetar självständigt vid akutmottagningarna.« (8 kommentarer)

Fluorokinoloner – nu måste vården tänka till

Fluorokinoloner – nu måste vården tänka till

Sedan 1980-talet har fluorokinoloner varit ett av de mest använda antibiotikapreparaten, men de har ifrågasatts med tanke på risken för resistens. Vi vill nu uppmärksamma förskrivare på de många och allvarliga biverkningar som patienten kan drabbas av, skriver Martina Wahnström et al. (3 kommentarer)

Utbildning om etik har en stor betydelse

Sonja Kvint, överläkare inom kvinnosjukvården på Skaraborgs sjukhus i Skövde, är ansvarig för kursen i medicinsk etik för ST-läkarna i Skaraborg. Hon berättar att ST-läkarna har bidragit med kliniska berättelser som skakat om kursledarna.

Felaktig bild av läkarstudenter i utlandet

Felaktig bild av läkarstudenter i utlandet

Jag hoppas att fler arbetsgivare i vården kommer att välja framtida kandidater efter meriter och inte exkluderar någon beroende på studieland. Det skriver Alexandra Munteanu, läkarstudent på termin 10 i Rumänien. (15 kommentarer)

Otillbörlig marknadsföring av nytt läkemedel mot MS?

Otillbörlig marknadsföring av nytt läkemedel mot MS?

Är Roches information till landets neurologer om kostnadseffektiviteten av ett nytt läkemedel vid MS förenlig med god marknadsföringssed? Det går att anföra argument däremot, skriver Jan Fagius. (1 kommentar)

Vi har ett ansvar att motverka opioidberoende

»Vi som läkare bör göra allt vi kan för att läkemedel vi förskriver inte säljs vidare.« (2 kommentarer)

Viktigt att ha hemoglobinopati i åtanke hos utomeuropeiska patienter

Viktigt att ha hemoglobinopati i åtanke hos utomeuropeiska patienter

I en debattartikel i LT diskuteras risken för att utifrån HbA1c underdiagnostisera diabetes i populationer där olika hemoglobinopatier är vanligt. Enligt vår erfarenhet förekommer det mycket sällan i klinisk vardag att kollegor screenar för diabetes med enbart HbA1c. Det skriver tre forskande distriktsläkare.

Bra att läkare inte stirrar sig blinda på HbA1c

När vi säger att man ska överväga om patienten kan ha en hemoglobinvariant och i så fall kontrollera för detta innebär det inte att vi säger att man ska kontrollera alla, skriver Anders Larsson och Lars Breimer i denna slutreplik i en diskussion om hemoglobinopatier i LT.

Låt oss vara kloka och lyssna på användarna

Låt oss vara kloka och lyssna på användarna

Det här är inte första gången i medicinsk historia som någon velat väl och inte upptäckt biverkningar förrän långt senare. Låt oss vara kloka och ta användarna på allvar denna gång, skriver Agneta Schnittger och Lina Rosengren i sin slutreplik i debatten om kopparspiral i LT. (1 kommentar)

Apropå! Läkare, anhöriga och behovet av entusiasm

Apropå! Läkare, anhöriga och behovet av entusiasm

Anhöriga är en viktig resurs i vården och kontakten med anhöriga är därför en viktig del av läkaryrket, skriver Ingela Fehrman Ekholm. Samtidigt efterlyser hon ett större mått av såväl empati som entusiasm i läkarkåren. (1 kommentar)

Hjärt–kärlsjukdom ofta underbehandlad vid schizofreni

Hjärt–kärlsjukdom ofta underbehandlad vid schizofreni

Många patienter med psykisk ohälsa är såväl underbehandlade som odiagnostiserade avseende hjärt–kärlsjukdom. Ökad medicinsk behandling av riskfaktorer, livsstilsförändringar och aktiva försök att minska stigmatiseringen kring mental ohälsa kan förbättra situationen, skriver Rubina Attar. (5 kommentarer)

Skåne lockar läkare att bli specialist igen

– Vi har två huvudspår. Dels försöker vi få in fler dubbelspecialister i allmänmedicin, dels försöker vi få fler ST-läkare att sidotjänstgöra i primärvården, säger Ola Bergstrand, biträdande divisionschef för primärvården inom Region Skåne samt ordförande i expertgruppen för allmänmedicin i Skåne.

Det är bråttom med reformer!

»Deras förhållningssätt sticker i ögonen när läkarna samtidigt dag­ligen måste hantera överfulla väntrum och  vårdavdel­ningar.« (1 kommentar)

Informationskanaler behöver utvecklas i samråd

Informationskanaler behöver utvecklas i samråd

Läkemedelsverketska fortsätta att producera producentoberoende information och optimera formerna för detta i dialog och samverkan med representanter för vården, berörda myndigheter och andra viktiga organisationer, skriver Maja Marklund, i denna replik till Maria Palmetun Ekbäck, Sveriges läkemedelskommittéer.