Socialstyrelsens förslag till förändring av specialitetsindelningen har varit på remissrunda. Nu bearbetas de inkomna synpunkterna inför det fortsatta arbetet. Uppdraget kan inte vara helt lätt. Gamla strukturer ifrågasätts och nya specialistområden föreslås tillkomma. Alla företrädare har självfallet en hel del synpunkter! För läkare är det här frågor av stor professionell betydelse. I grunden rör det sig om att ge patienterna den bästa vården, vilket gör att vi värnar om våra egna specialiteter och rätten till att utveckla och vidmakthålla kompetens.
Med detta sagt vill Läkarförbundet särskilt nämna utredarnas lyhördhet för de reaktioner och synpunkter som inkommit. Vi passar också på att ge en eloge för det transparenta arbetet och för utredarnas positiva inställning till att utveckla och förändra indelningen.
Syftet med översynen har huvudsakligen varit att anpassa den nuvarande specialitetsstrukturen till dagens och morgondagens behov av läkarkompetens. Samtidigt finns det krav på att den sammanlagda tiden till uppnådd kompetens inte får vara orimligt lång.
Genom att införa en gemensam kunskapsbas – vad som kallas en »common trunk« – för närliggande specialiteter, blir tiden till färdig specialist kortare. Utbildningstiden kortas också genom att vissa grenspecialiteter ändras till basspecialiteter.

En snabbare och tydligare väg är en fördel både för den enskilde läkaren och för patienten, som får bättre tillgång till specialistkompetens. Det ger även bättre förutsättningar för vidareutbildning och fördjupning inom specialiteten genom forskning och utbildning.
Det nya förslaget med en gemensam kunskapsbas ger ökade möjligheter för den enskilde ST-läkaren att välja mellan flera specialiteter. Möjligheterna för specialiteter att aktivt rekrytera ökar samtidigt.
Vi inom Läkarförbundet ser mycket positivt på att akutsjukvård blir en egen basspecialitet. Inriktningen mot akutsjukvård är relativt ny inom svensk sjukvård, även om det redan är etablerat på några av de större akutsjukhusen. I dag finns ett ökat antal så kallade direktspår för patienter in till specialistvården, trots detta kommer akutmottagningarna alltid att ha ett stort antal patienter som söker vård.
Vi tror att särskilda akutvårdsspecialister på akutmottagningar och på avdelningar för akut korttidsvård ökar intresset och kompetensen för akutsjukvård. Det ger i sin tur säkrare vård för patienterna. För akutläkaren leder det sannolikt också till en bättre struktur i arbetet och en förbättrad arbetsmiljö.

Handkirurgi och urologi som egna basspecialiteter är ett efterlängtat förslag. Urologi har en naturlig placering inom det kirurgiska blocket. Handkirurgin har både ortopedi och kirurgi som kunskaps- och rekryteringsbas. Klinisk fysiologi föreslås likaså bli en egen basspecialitet.
Skolhälsovård blir tilläggsspecialitet till barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri och allmänmedicin. Skolläkare har förstås en viktig funktion; det gäller inte minst i dag med rapporter om ökad psykisk ohälsa bland unga samt ställningstaganden till att inleda barnneuropsykiatriska utredningar. Ytterligare ­föreslås att palliativ medicin, äldrepsykiatri och vårdhygien bli nya specialiteter. Alla dessa förändringar är något som vi inom Läkarförbundet bejakar.
Arbets- och miljömedicin och företagshälsovården ska komma att utredas separat, eftersom de bedöms ha så pass många komplicerade och specifika frågeställningar som behöver rätas ut.
Flera specialitets- och lokalföreningar uttrycker i sina remissvar en oro över hur bakjouren även på mindre sjukhus ska kunna ha rätt kompetens. Till saken hör att dagens sjukvård inte är morgondagens. Läkaren i bakjour kan inte heller i dag vara en »superspecialist« på allt. Den här oron måste tas på största allvar – möjliga risker för kompetensbortfall behöver analyseras mycket noga.

En annan farhåga som framkommit rör rekryteringen till olika specialiteter. Delföreningarna ser en risk för att »vanliga« sjukhus inte skulle kunna erbjuda kompetens inom alla områden. Faktum är att det inte heller i dag finns sådana möjligheter överallt.
Socialstyrelsens utredning har haft knappt om tid. Det har medfört att en del frågor kräver ytterligare analys och utredning.