En ny förhandlingsomgång har inletts inom kommunal sektor mellan Sveriges läkarförbund och Sveriges Kommuner och landsting (SKL) samt Pacta, som är ett arbetsgivarförbund för företag med kommunala avtal. De nuvarande avtalen löper ut den 31 mars så målsättningen är att ha nya avtal på plats den 1 april i år.
Det är först när den konkurrensutsatta och exportberoende privata sektorns avtal är färdiga som förutsättningarna för Läkarförbundets förhandlingar klarnar. Det är löneökningarna i dessa branscher som anger vad den svenska ekonomin anses tåla.
Facken inom industrin har i dagarna yrkat på 2,8 procent i löneökningar för en ettårig avtalsperiod. Om principiellt viktiga krav för förbunden kan tillgodoses är de öppna för längre avtalstid.
Läkarförbundet överlämnade sitt yrkande till SKL dagarna före jul. Samtidigt överlämnade SKL sitt mål- och inriktningsdokument till de fackliga motparterna. Läkarförbundets yrkande lämnas i en tid av dämpad tillväxt och ökande antal varsel om uppsägningar. Går det dåligt för den svenska ekonomin ger det sämre skattekraft hos befolkningen, vilket påverkar offentligt finansierad hälso- och sjukvård.
Ekonomin i landstingen var ganska god under 2012. Enligt SKL:s bedömning ser det rätt hyggligt ut även för 2013. Betydligt sämre förväntas det bli åren 2014–2016. Ett skäl till det – som nämns i SKL:s ekonomirapport – är bland annat att landstingen behöver göra investeringar i en ny typ av sjukhus än de vi har i dag.
Läkares fortlöpande utveckling av sin kompetens är avgörande för att få en bättre och säkrare sjukvård, framhåller Läkarförbundet i sitt yrkande. Även i tider av ekonomisk osäkerhet är det fortsatt viktigt att ständigt utveckla sitt professionella kunnande. Inom Läkarförbundet ser vi behov av en tydlig struktur för läkares fortbildning som inkluderar en budget och en verksamhetsplan. Utvecklingssamtal med individuella fortbildningsplaner som årligen följs upp behöver också genomföras.
Förutom individuell kompetensutveckling är överföring av kunskap mellan läkarna i den kliniska vardagen en förutsättning för hög kvalitet i sjukvården. Den stora generationsväxlingen som nu pågår ställer extra höga krav på kompetensöverföring.
Bland yrkandena finns även krav på ett mer flexibelt arbetsliv. Det gäller till exempel större möjligheter till bisysslor och deltidsarbete vid utökat vårdval inom den specialiserade vården, och ett hållbart arbetsliv vid graviditet och föräldraskap och för äldre läkare.
För att öka mångfalden av arbetsgivare måste hindren för att kombinera arbete hos flera arbetsgivare undanröjas. Det handlar om ofördelaktiga pensionsvillkor och svårigheter att få tjänstledighet.
SKL eftersträvar tillsvidareavtal eller långa avtalsperioder. Förutsatt att nivån för löneutvecklingen är i nivå med den konkurrensutsatta sektorns är även vi positiva till långa perioder. Till skillnad från oss eftersträvar dock SKL avtal utan angivna nivåer för lokal lönebildning.
SKL vill även förtydliga att dialogen mellan chef och medarbetare är huvudalternativet för lönesättning. När det gäller den årliga löneöversynen för Läkarförbundets medlemmar har de lokala parterna utvecklat lokala förhandlingsordningar anpassade för läkares löneöversyn. Dessa vill vi värna.
I samband med avtalsförhandlingarna vill SKL också överlägga om ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal. De menar att det finns risk för in- och utlåsningseffekter med förmånsbestämd pension.
Läkarförbundet vill lösa problematiken med pensionsavgifternas storlek vid arbete hos olika arbetsgivare. SKL vill ha en avgiftsbestämd pension likt den i privata sektorn; ett förslag som inte skulle ge tillräckligt bra pension vid arbete hos två olika arbetsgivare.
Läkarförbundets roll och uppgift är att arbeta för en säker, effektiv och högkvalitativ hälso- och sjukvård och att främja läkarkårens utbildningsmässiga, professionella och ekonomiska intressen.
Nu närmast gäller det att åstadkomma en bra löneutveckling, uppnå en bra struktur för fortbildning och goda villkor för läkarna som är verksamma i kommuner och landsting/regioner, men också i företag som har kommunala avtal.