Landstingen har nu redovisat hur de använt regeringens stimulansbidrag för ett utvecklat vårdval under 2012. Resultatet är nedslående för den som vill se en snabb förbättring av vårdvalet inom den specialiserade vården.
I landet i stort syns få tecken på uppnådda resultat, förutom inom enstaka områden som till exempel kataraktkirurgi, medicinsk fotvård och barntandvård. I jämförelse med andra landsting har det i stället gått rasande fort i Stockholm, även om farten bromsade upp i höstas då landstinget valde att temporärt flytta fram starten av ett antal planerade specialiteter.

Varför är det så svårt att få till en bra utveckling? Det finns flera orsaker. I grunden är Läkarförbundet positivt till ett utvidgat vårdval, men har under året pekat ut ett flertal områden som behöver beaktas eller lösas. Exempel är upprätthållande av fun­gerande vårdkedjor även inom sjukhusvården, fungerande jourlinjer och tillräckliga forskningsmöjligheter.
Det behövs också ses över vad ett utvidgat vårdval innebär för kandidat-, AT- och ST-utbildningarna. De kräver studierektorer, tillräckligt antal utbildade handledare med tillräckligt med tid och ett varierat patient­underlag. Pensionsfrågan för läkare vid delad anställning och rigida regler för bisysslor är andra problem som behöver lösas. Inom landstingen finns även en utbredd oro över ökande kostnader för öppenvården samtidigt som de befarar oförminskade kostnader för den kvarvarande sjukhusstrukturen.
I vissa landsting finns dessutom ett rent ideologiskt motstånd att utvidga vårdvalet. Upplevda svårigheter och trögheten i införandet av ett utvidgat vårdval följer dock inte självklart politisk majoritet.
Hittills har det visat sig att de avsatta stimulanspengarna för ett utökat vårdval till stor del gått till att utveckla och utvärdera andra delar av vården. Nu kräver emellertid regeringen, med utredaren Roger Molin i spetsen, mer resultat inom just vårdvalet för att man ska få ta del av pengarna.
De tidigare tankarna om att i slutändan lagstifta om obligatoriskt vårdval har dock lagts på hyllan. I stället hoppas regeringen på frivillig anslutning till utvidgat vårdval, och att patienterna efterfrågar större möjlighet att välja vård i enlighet med bland annat Patientmaktsutredningens förslag.
Maximalt 80 miljoner kronor ska fördelas som stimulansmedel under 2013; ytterligare resurser har aviserats under 2014 förutsatt att riksdagen anslår fortsatta medel. Nu gäller inte längre lika för alla, utan pengarna ska i stället fördelas till de landsting som visar bäst och mest resultat.
Läkarförbundet ser fördelar med ett genomtänkt, utvidgat vårdval ur flera aspekter. Vi arbetar i olika forum med att föra fram våra synpunkter främst till departement, Sveriges Kommuner och landsting och enskilda landsting.

Läkarförbundet har inte utarbetat någon nationell modell utan tror snarare på lokala utformningar efter lokala förutsättningar. Vi önskar en mångfald av arbetsgivare, och att de ges större möjligheter till entre­prenör­skap med möjlighet till mindre professionsstyrda enheter.
Läkarförbundet betonar vikten av att kunna möta patienten i en arbetsmiljö utanför sjukhusets överbyggnad och med bättre möjlighet till inflytande och kontinuitet.
Vi ser även att vårdvalsutförare bör delta i och ersättas för forskning och utbildning av läkare samt för ett delat jouransvar. En möjlighet till kombinerad tjänstgöring för läkare ger också väsentligt bättre förutsättningar att upprätthålla kompetens och samverkan mellan öppenvård och akutsjukvård samt ger bättre möjligheter att upprätthålla jourverksamheter.
Men det viktigaste är att verksamhets­förändringar av det här slaget sker i nära dialog med läkargruppen och utifrån lokala förutsättningar i samklang med befintliga strukturer.