Den amerikanska underrättelsetjänsten NSA avlyssnar regeringschefers privata mobiltelefoner. Poliser diskuterar sin yrkesutövning på Facebook. De sociala nätverken breder ut sig och blir allt finmaskigare. Håller den traditionella synen på integritet på att förändras? Har integritet ett värde som fortfarande är värt att försvara?

Att som individ ha hög integritet uppfattats av de flesta som en positiv egenskap. Med personlig integritet menas vanligen att man är ärlig, sammanhållen och konsekvent.  Motsatsen är motsägelsefull eller vag, hycklande och falsk. Att respektera en persons integritet är att respektera personens egen sfär, privatliv och rätt till skydd av det privata och personliga. I totalitära system kränks vanligen den enskildes integritet som ett sätt att utöva kontroll. Vi reagerar ofta starkt när vår integritet utmanas eller hotas.

I sjukvården förväntar vi oss en hög integritet hos all personal. Professionell integritet innefattar ärlighet, konsekvens och om möjligt en trovärdig etik. En patient har rätt att förvänta sig att all vårdpersonal agerar på ett sätt som inte är kränkande eller falskt. 

Förtroendet mellan patient och vårdgivare är många gånger avgörande för ett gott vårdresultat. Om personlig information missbrukas eller sprids på ett olämpligt sätt kränks patientens rätt till integritet och förtroendet skadas.

Den nya tekniken för informationsspridning, internet, sammanhållen journalföring, journalen på nätet, och sociala medier utmanar på olika sätt det traditionella integritetsbegreppet i vården. 

Lättillgänglig journalinformation bidrar i många situationer till bättre vård men ökar oundvikligen risken för brott mot och kränkning av den personliga integriteten. Patienten kan spärra eller begränsa åtkoms­ten till sin journal för att hävda sin integritet, detta borde inte behövas om journalen hanteras korrekt.

Patientdatalagen ställer krav på en direkt vårdrelation för att tillåta vårdgivare att befatta sig med journalinformation. Andra legitima skäl att läsa journal diskuteras som kvalitetskontroll och uppföljning av tidigare vård. Patienternas integritet behöver dock skyddas. 

Tystnadsplikten är ett sådant skydd. Det är viktigt att tystnadsplikten fortsätter att gälla även när journalinformation sprids allt lättare till allt fler. Att tillämpa tystnadsplikten/tystlåtenheten är ett ansvar för varje läkare och andra vårdgivare.

Vi lever i ett massmedialt samhälle. Medierna söker ständigt efter nya intressanta områden som erbjuds en nyfiken publik. Att skildra den professionella vardagens dramatik dokumentärt har blivit allt vanligare. Vården erbjuder en stor variation av drama, spänning, lycka och förtvivlan. 

De flesta av oss har erfarenheter av detta som patient eller anhörig. Mediernas intresse är därför förståeligt. Även i dessa situationer måste dock riskerna för integritetskränkning beaktas. 

Patienter i akuta situationer kan inte förväntas ta ställning till om det är bra eller dåligt att medverka i en dramadokumentär. Vårdpersonalen har rätt till integritet och att få sköta sina arbetsuppgifter utan hänsyn till mediernas intresse. En mer restriktiv och ifrågasättande hållning mot medier från landsting och vårdgivare gynnar därför både patienternas och personalens integritet.

Årets etikdag fredagen den 8 november har integritet som tema. Vi försöker belysa ämnet ur både ett professionellt perspektiv och ett patientperspektiv. Inbjudna talare ger oss också möjlighet att reflektera över integritet ur ett filosofiskt, historiskt och praktiskt perspektiv. 

Integritet kanske inte är ett förlegat begrepp utan mer aktuellt och angeläget än på länge, inte minst i sjukvården och för alla läkare. Om du inte har möjlighet att närvara, men ändå finner ämnet intressant kommer etikdagen 2013 att vara tillgänglig på internet på Läkaresällskapets webbplats.