Lobbyism är ett ord med tveksam klang. Associationerna går lätt till dold påverkan av politiska beslut som sker utanför de demokratiska processerna, via någon PR-firma eller konsult för ett storbolags räkning. Ofta är ekonomiska transaktioner av något slag involverade. Men lobbyism behöver inte vara något skumt. 

I grunden handlar lobbyism om icke-institutionaliserade direktkontakter med politiker eller tjänstemän i syfte att påverka offentligt beslutsfattande. Kontakterna kan lika gärna ske öppet. Påverkan kan också gälla något som de allra flesta skulle anse vara en »god« eller legitim lösning på ett problem. 

De flesta lobbyister är heller inte konsulter utan personer från en intresseorganisation, ett företag eller enskilda engagerade medborgare. Kunskapen som förmedlas i dessa kontakter ger ofta beslutsfattare underlag för ännu bättre och mer välgrundade beslut.  

Läkarförbundet träffar regelbundet politiker och ledande tjänstemän för att ge vår syn på olika frågor och påverka beslut som rör sjukvården i en riktning som gör den bättre för patienterna. 

I den meningen är vi som företräder förbundet också lobbyister. För att nå resultat måste vi då, precis som alla andra lobbyister, förhålla oss till de tumregler som gäller för att lyckas med vår påverkan. Det viktigaste är att vara trovärdig, fokusera på ett begränsat antal frågor, ha egna förslag till lösningar och inte minst vara uthållig.  

I valtider är olika sorters påverkan av politiker extra viktigt. Riksdagspartierna är som mest lyhörda och söker med ljus och lykta efter nya förslag att driva som visar handlingskraft gentemot väljarna. Det är också när en regering precis tillträder som den har mest kraft och energi att initiera de stora reformerna. Senare under mandatperioden är möjligheterna till politisk påverkan oftast mer marginella.  

Inför valet 2014 har Läkarförbundet valt att fokusera på frågan vi anser vara vårdens största utmaning, nämligen hur målet om en jämlik sjukvård ska nås. En vård som ges efter medicinska behov på lika villkor för alla, oavsett vem man är eller var man bor. 

Bristerna är i dag oacceptabelt stora och finns inom många områden i sjukvården. Exempelvis sker en diskriminering av svaga patientgrupper i det vardagliga arbetet. Läkarförbundet har även påtalat brister i sjukvårdens styrsystem som missgynnar vissa patientgrupper. Lokala prioriteringar i landstingen är också ofta skäl till att likvärdighetsprincipen i vården sätts på undantag.    

I syfte att öka politikernas uppmärksamhet på dagens brister när det gäller jämlik vård har Läkarförbundet tagit fram en särskild valfolder. Den bygger på tre viktiga utredningar kring jämlikare vård som Läkarförbundet under de senaste åren arbetat med. 

Det handlar dels om behovet av en mer flexibel medicinsk vårdgaranti, dels att det behövs fler läkare i äldrevården. Den tredje utredningen visar att primärvården i stora delar av landet lider allvarlig brist på allmänläkare. Det behövs helt enkelt fler läkare så att primärvården på ett fullgott sätt i alla delar av landet klarar sitt uppdrag.  

Utredningarna delar en gemensam problembild. Dagens sjukvårdsystem riskerar att tränga undan de patienter som har allra svårast att föra sin egen talan. Patienter med mindre uttalade vårdbehov har samtidigt fått ökad tillgänglighet. 

Läkarförbundet ser också en tendens att befolkningen i glesbygden och i socialt utsatta områden haft en sämre utveckling i tillgången till vård. Samtidigt är vi optimistiska. Genom att genomföra våra förslag som presenteras i rapporterna kan man vrida utvecklingen i rätt riktning.  

Valfoldern är nu utgångspunkt i våra diskussioner med regeringen och övriga riksdagspartier under våren. Hamnar behovet av en jämlikare vård högt på den politiska dagordningen har vi varit framgångsrika lobbyister.