Läkare som är anställda inom läkemedels- och medicinteknisk industri har inte haft någon naturlig hemvist inom förbundet, i alla fall inte bland förbundets yrkesföreningar som är en del av medlemskapet i Läkarförbundet. Många är i dag med i Sjukhusläkarna eller kanske Sylf, efter att tidigare jobbat inom hälso- och sjukvården. För att vi ska vara ett förbund för alla läkare oavsett bransch har förbundets fullmäktige beslutat att bilda en ny yrkesförening för dessa läkare. Vi uppskattar att cirka 300–400 läkare är anställda inom denna industrisektor och vi bedömer att antalet troligen kommer att öka. Möjligheten att som läkare verka inom industrin är positivt och visar på att läkarens kompetens är en viktig och efterfrågad resurs också här. Fler karriärvägar för den enskilde läkaren erbjuds därigenom.
Det var längesedan Läkarförbundet bildade en ny yrkesförening. Därför ska det bli spännande att få ta del av dessa läkares erfarenheter och åsikter om en bransch som är en omfattande och viktig del av svensk exportindustri.
Det är även en bransch som har ett naturligt nära samarbete med hälso-och sjukvården, inte minst när det gäller att ta fram och utvärdera nya metoder och behandlingar, men också när det gäller fortbildning av läkare, som är en viktig fråga för förbundet.
Samverkan är också viktigt eftersom det även borgar för en hög patient- och användarsäkerhet som vi alla gynnas av. Därför är det väsentligt att vi även i framtiden kan skapa goda förutsättningar för branschen att utvecklas i Sverige.
Läkemedelsföretag och de som utvecklar medicinteknik är branscher som i högsta grad tillhör en konkurrensutsatt exportindustri som länge haft en stor ekonomisk betydelse för Sverige. Det innebär att läkarna inom life science-sektorn i större utsträckning än andra grupper inom förbundet påverkas av marknadens villkor och strukturomvandlingar.
Läkemedelsindustriföreningen, LIF, uppskattar att de forskande läkemedelsföretagen har omkring 13 000 anställda i Sverige. Exportvärdet uppgår till 57 miljarder kronor. Vi har dessvärre vittnat om omställningar på senare tid som drabbat flera medlemmar, senast efter AstraZenecas neddragningar. Det var i februari 2012 som AstraZeneca meddelade att de skulle lägga ner forsknings- och utvecklingsverksamheten i Södertälje, endast två år efter motsvarande beslut för Lund, även om en del av denna verksamhet flyttades till Mölndal.
De fackliga uppdraget i dessa situationer handlar om att i förhandlingar bevaka att processen hanteras på ett bra sätt så att medlemmarna ges möjlighet att komma vidare i karriären. Det kan röra sig om hjälp av omställningspaket eller de trygghetsavtal som finns i kollektivavtal. Vi har även vår inkomstförsäkring som fyller ut a-kassan så att läkaren får betydligt mer än den annars betydligt lägre a-kasseersättningen. Vi erbjuder även juridisk rådgivning och förhandlingsstöd.
Med en yrkesförening för anställda i industrin höjer vi vår kunskap och förståelse om branschen. Läkarförbundet vill även bidra med att skapa goda förutsättningar för forskningen och företagen utifrån ett läkarperspektiv.
Förbundet har upparbetade relationer med flera viktiga aktörer, till exempel SKL och andra offentliga organ. Genom dessa kanaler för vi dialog i olika frågor. En yrkesförening med kopplingar till industrin kommer att förbättra förbundets möjligheter att påverka mer inom life science.
En yrkesförening gör också att Läkarförbundet blir en synligare aktör bland läkarna ute på företagen. Vi vet att organisationsgraden är lägre hos denna grupp läkare. Troligen beror det på att vi inte haft en yrkesförening som tillräckligt fokuserat på just deras särskilda behov.
Vi hoppas att fler läkare verksamma inom industrin ska känna sig välkomna till förbundet i och med den yrkesförening som håller på att starta. Vår ambition är att vi ska vara ett förbund där alla läkare ska kunna vara med och påverka, oavsett bransch. Allt enligt vår vision: Ett Läkarförbund för alla läkare under hela yrkeskarriären.
