Arbetet för en god hälsa i Sverige, och i världen, är ett ansvar för oss alla. Medborgarna, samhället och vi som läkare måste tillsammans se till att vi verkar för en god hälsa. Ansvaret för förebyggande och hälsobefrämjande åtgärder måste delas av alla.
Läkarens roll är att samla och sprida kunskap och erfarenheter och att påverka dem som fattar beslut om hur vårt samhälle ska utvecklas. Individens roll är att göra kloka hälsoval. Politikernas roll är att fatta beslut som stödjer en positiv hälsoutveckling för alla.
God hälsa, liksom hållbar utveckling och god miljö, är fundament som bör beaktas i alla beslut inom alla samhällsområden. För en god folkhälsa krävs generella åtgärder som hanterar samhällets och fundamentala förutsättningar såsom utbildning, ekonomi, sysselsättning och miljö. Historiskt sett så har positiva förändringar inom dessa områden skapat de största positiva effekterna på folkhälsan i Sverige och i världen.
Många analyser och utvärderingar som gjorts kring denna utveckling har visat att ett barnperspektiv inom dessa samhällsområden troligen är något av det viktigaste att bevaka för en fortsatt god utveckling av folkhälsan. Stöd till barnens uppväxt och utbildning, och speciellt insatser för barn som växer upp under otrygga sociala och ekonomiska förhållanden, bör vara prioriterade. Att investera i alla utsatta grupper är en god investering för den framtida folkhälsan.
Generella åtgärder ska också leda till att individer ska ha mycket lättare att göra hälsosamma val i vardagen. Oavsett om vi pratar om matvanor, fysisk aktivitet, tobak och alkohol, skadeprevention eller någon annan livsstilsfaktor så bör samhället utvecklas så att vi påverkas att göra ett hälsosamt val i varje situation som har betydelse för vår framtida hälsa.
Samhällets ansvar bör vara att underlätta för medborgarna att göra ett hälsosamt val. Lagstiftning och ekonomiska styrmedel bör användas i mycket högre grad än nu för att understödja hälsosamma val. Ett hälsosamt leverne ska vara självklart, enkelt och billigt.
Jag och andra läkare som möter patienter bör ta vårt ansvar på två sätt. Dels genom att i mötet med patienter som söker för problem, som kan kopplas ihop med individens sätt att leva, på ett strukturerat och väl underbyggt sätt kan diskutera och vägleda patienten till goda val. Dels genom att som kunskapsförmedlare stödja övriga samhället i folkhälsofrågor så att beslutsfattare ska välja rätt.
Vi som läkare och som företrädare för kunskap måste nu driva utvecklingen ett steg till. Ambitionen måste självklart vara bästa möjliga folkhälsa. För att komma ett steg längre, utifrån kunskapen vi fått genom forskning, måste folkhälsan prioriteras i allt fler politiska beslut.
Tydliga mål måste sättas. WHO Global Action Plan for the Prevention and Control of Noncommunicable Diseases (NCD) har sedan flera år manat världen att prioritera folkhälsa och preventivt agera med tydliga nationella mål och planer.
Ett första gott exempel vore att, precis som exempelvis Finland och Nya Zeeland, sätta en bortre tidsgräns för när tobaken bör vara utfasad. Det borde vara ett naturligt nästa steg även här i Sverige om man vill förbättra folkhälsan på allvar.
Klarar inte samhället av att välja rätt och fatta kloka politiska beslut, så kommer våra ansträngningar som medborgare och som läkare inte att lyckas förbättra hälsan speciellt mycket. Klarar inte samhället av att skapa rätt förutsättningar och rätt miljö att välja rätt så blir det ingen förbättrad folkhälsa.
Inflödet av ohälsa till mig som doktor kommer troligen att fortsätta i lika hög grad som tidigare. Läkaren tvingas fortsätta att ägna sig åt att städa upp effekterna av ett samhälle som inte prioriterar hälsan tillräckligt högt.
Jag och Läkarförbundet anser att det är dags för nästa steg i utvecklingen mot en ökad folkhälsa. Det ska vara lätt att göra hälsosamma val för den som bor i Sverige. n
